SM0AOM
Well-Known Member
Jag har länge funnit "marknadsförarnas makt över ingenjörerna" märklig.
Detta verkar leda till att materiel som har direkt "asociala" egenskaper kommer i händerna på amatörer med dåliga tekniska kunskaper.
Man undrar varför inte amatörradiotillverkarna läser de rekommendationer som bl.a. ITU tagit fram till alla radioanvändares fromma och sedan omsätter dessa i sin hårdvara och programvara. Numera är det ganska enkelt att åstadkomma en "knäppfri" nycklingsvågform när apparaten innehåller en DSP, jämfört med hur man fick göra i perioden "B.C." ("Before Computers").
En adaptiv inställningskrets för nycklingsvågformen skulle enkelt kunna känna av vilken telegrafitakt som sänds, och anpassa stig- och falltider till denna. Även "mic-gain kontrollen" för SSB skulle kunna elimineras med ett liknande upplägg.
Det skulle kunna göras jämförelsen med våra maritima radiooperatörsbröder.
Dagens bryggbefäl har radiokunskaper (c:a 60 timmars undervisning) som kan jämföras med de svenska radioamatörer som examineras i dag. På en apparat som dessa får handskas med finns det numera INGA inställningsmöjligheter utom kanalval och volym. Gårdagens telegrafist hade en termin ganska avancerad radioutbildning och fick manövrera apparater med något flera inställningsmöjligheter.
Jag oroar mig lite för att makthavarna så småningom upptäcker detta, och inför krav på typgodkänd och CE-märkt materiel även för radioamatörer. Då har de som premierar kvantitet före kvalitet fått som de vill, och amatörradiofrekvenserna blivit till ett expanderat PR-band.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Detta verkar leda till att materiel som har direkt "asociala" egenskaper kommer i händerna på amatörer med dåliga tekniska kunskaper.
Man undrar varför inte amatörradiotillverkarna läser de rekommendationer som bl.a. ITU tagit fram till alla radioanvändares fromma och sedan omsätter dessa i sin hårdvara och programvara. Numera är det ganska enkelt att åstadkomma en "knäppfri" nycklingsvågform när apparaten innehåller en DSP, jämfört med hur man fick göra i perioden "B.C." ("Before Computers").
En adaptiv inställningskrets för nycklingsvågformen skulle enkelt kunna känna av vilken telegrafitakt som sänds, och anpassa stig- och falltider till denna. Även "mic-gain kontrollen" för SSB skulle kunna elimineras med ett liknande upplägg.
Det skulle kunna göras jämförelsen med våra maritima radiooperatörsbröder.
Dagens bryggbefäl har radiokunskaper (c:a 60 timmars undervisning) som kan jämföras med de svenska radioamatörer som examineras i dag. På en apparat som dessa får handskas med finns det numera INGA inställningsmöjligheter utom kanalval och volym. Gårdagens telegrafist hade en termin ganska avancerad radioutbildning och fick manövrera apparater med något flera inställningsmöjligheter.
Jag oroar mig lite för att makthavarna så småningom upptäcker detta, och inför krav på typgodkänd och CE-märkt materiel även för radioamatörer. Då har de som premierar kvantitet före kvalitet fått som de vill, och amatörradiofrekvenserna blivit till ett expanderat PR-band.
73/
Karl-Arne
SM0AOM