SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Under årens lopp har jag labbat en hel del med att få Drake Line att låta bra på telegrafi. Många olika modifieringar har provats i jakten på det perfekta ljudet. Drake R4-C i original är en ganska kass mottagare som lider av många designmissar. Bland de västa kan nämnas överhörning i MF-kristallfiltren, ineffektiv nätdel tillsammans med en LF-förstärkare i klass A som ger mycket värme alldeles i närheten av PTO som gör att frekvensen driver den första timman. Sändaren T-4XC är inte mycket bättre med kraftiga nycklingsknäppar och många exemplar lider av chirp och svagt brum i tonen.
Men... allt detta kan relativt enkelt rättas till och efter modifieringarna så får man en bra radio i klass med de bättre moderna men med behagligare ljud och en fantastiskt fin känsla i VFO-ratten.
Nu senast har jag bytt hela uppsättningen gamla radioapparater i mitt museum till mer moderna grejor som Drake Line. De äldre WWII-relikerna har ställts i förråd tills vidare.
Det nya radiobordet är på plats och jag har så smått börjat koppla upp apparaterna. En idé jag har är att allt i museet skall vara inkopplat och fungera och kunna användas. Längst till vänster en renoverad AR88 i bra skick som låter bra och trots sin ålder är fullt användbar för allmänt lyssnande på MV och KV. Nästa radio är en Collins 75S-3B som trots att den marknadsfördes som något av det bästa är en medioker radio långt mycket sämre än t ex Drake. Men radion fungerar ungefär som när den var ny på 60-talet. Till höger om Collins står en Drake TR-4C med tillhörande MS4 med nätdel AC4. Låter bra i mottagaren och fungerar nog som den skall.
Längre till höger står en Drake R-4C och T-4XC som SM3CIQ (SK) skänkte till museet för många år sedan i hopp om att den skulle komma till nytta. Den har använts i omgångar och var vid mottagandet bestyckad med ett reläkort för QSK. En del slammer i reläerna men fungerade ganska bra. Längst till höger skymtas ett Drake L-4B slutsteg med två 500Z rör i nära nog nyskick. Det lär ha stått i militärt förråd och jag fick det i en stor tung trälåda när förrådet skulle tömmas och allt slängas eller skrotas.
Mottagaren R4C är ombyggd med ny nätdel och ny LF-förstärkare med TDA 2003. Möjligen fortsätter jag att byta ut produktdetektorn mot en med mindre distortion samt kikar över AGC-kretsarna som inte fungerar särskilt bra i någon Drake modell förutom Drake 2B. Men i Slow AGC läget är det helt OK liksom AGC OFF och svagt pådrag av RF gain tycker jag.
T-4XC är ombyggd så tillvida att det klapprande antennreläet är borttaget helt och den resterande omkopplingsfunktionen ersatt med en Effekt FET för slutsteget. Många ledningar och några onödiga funktioner som inte behövs för en renodlad separat telegrafisändare har tagits bort. Aktiv Mute +12 V passar till en tillfälligt installerad funktion i R-4C som dämpar inkommande antennsignal med i häradet 80 dB så att RF-medhörningen från egen sändare blir perfekt. I original låter det vedervärdigt eller värre om man nu inte nöjer sig med den inbyggda Side Tone vilket inte passar mig.
För att kunna köra med T-4XC och Drake L-4B i full QSK-mode och lyssna mellan de korta teckendelarna så har jag byggt ihop en separat T/R switch med tungelementreläer från en skrotad Scanti 1 kW antenn tuner. Snabba reläer som klarar relativt hög ström. För att säkerställa att alla skiftena sker utan att effekten från sändare ligger på så nycklar jag logiken i den externa T/R switchen som i sin tur skickar Key Line till sändaren. På så sätt blir det lätt att få till all timing så att reläerna slår om i rätt ordning, till-och frånslag är anpassade till sändarens stig- och falltider för de enskilda teckendelarna plus en liten säkerhetsmarginal. Någon av mina kompisar tyckte att 74HC-kretsar var ålderdomliga och visst kan man bygga mer modern med en uPc etc. Men jag som är uppfödd i relä-eran tycker att 74-kretsar är modernt nog, särskilt i en museal radioanläggning som det ju är frågan om.
Finessen med en stand alone T/R switch är att vilket PA-som helst kan användas i kombination med vilka mottagare och sändare som helst. När det gäller L-4B så har jag gjort så att PTT signalen från T-4XC har ca 2 sek hängtid men i princip skulle reläet i L-4B kunna vara konstant draget även om nu viloströmmen ligger på. Reläet är ganska tyst så det finns nog ingen direkt anledning att mixtra vidare med nåt här.
Isolationen mellan TX och RX är så stor att den egna utsända signalen hamnar kring S5, dvs i samma härad som alla andra stationer man lyssnar på. AGC påverkas inte av den egna sändaren. Dock är R-4C inte tillräckligt RF-tät i kapslingen och det läcker in signal via div kablar som gör att medhörningstonen från den egna sändaren ibland låter lite rå. Det sker när läcksignaler från kablarna ligger i samma härad som direktinstrålad RF från antennen och signalerna ligger mer eller mindre i motfas.
För att råda bot på detta så har jag infört s k direkt RF-medhörning där några mikrowatt RF kopplas ut från sändarens drivsteg och matas in till mottagarens efter HF-steget. Genom att ställa in kopplingen får man en synnerligen perfekt medhörning helt fri från distortion och AGC-ingrepp.
Slutligen så har jag monterat nätfilter på R-4C och nätdelen AC-4 till T-4XC samt bytt den oregerliga styva powerkabeln mellan AC-4 till T-4XC mot en mjukare skärmad kabel. En 12-polig Alpha kontakt har monterats i AC-4 så det blir lite bekvämare att hantera apparaturen vid service etc. Kvar att göra är att koppla in två 9-poliga D-sub kontakter som nu är monterade i R-4C resp T-4XC där de återstående signalerna som nu går i de förbannade Phono-pluggarna skall gå. Då blir det bara en kabel för ihopkoppling av TX och RX och alla problem med glappande Phono-pluggar är borta.
Så ser hela ihopkopplingen ut där den streckade kabeln skall ersätta de nuvarande fyra som är utritade därunder.
Men... allt detta kan relativt enkelt rättas till och efter modifieringarna så får man en bra radio i klass med de bättre moderna men med behagligare ljud och en fantastiskt fin känsla i VFO-ratten.
Nu senast har jag bytt hela uppsättningen gamla radioapparater i mitt museum till mer moderna grejor som Drake Line. De äldre WWII-relikerna har ställts i förråd tills vidare.
Det nya radiobordet är på plats och jag har så smått börjat koppla upp apparaterna. En idé jag har är att allt i museet skall vara inkopplat och fungera och kunna användas. Längst till vänster en renoverad AR88 i bra skick som låter bra och trots sin ålder är fullt användbar för allmänt lyssnande på MV och KV. Nästa radio är en Collins 75S-3B som trots att den marknadsfördes som något av det bästa är en medioker radio långt mycket sämre än t ex Drake. Men radion fungerar ungefär som när den var ny på 60-talet. Till höger om Collins står en Drake TR-4C med tillhörande MS4 med nätdel AC4. Låter bra i mottagaren och fungerar nog som den skall.
Längre till höger står en Drake R-4C och T-4XC som SM3CIQ (SK) skänkte till museet för många år sedan i hopp om att den skulle komma till nytta. Den har använts i omgångar och var vid mottagandet bestyckad med ett reläkort för QSK. En del slammer i reläerna men fungerade ganska bra. Längst till höger skymtas ett Drake L-4B slutsteg med två 500Z rör i nära nog nyskick. Det lär ha stått i militärt förråd och jag fick det i en stor tung trälåda när förrådet skulle tömmas och allt slängas eller skrotas.
Mottagaren R4C är ombyggd med ny nätdel och ny LF-förstärkare med TDA 2003. Möjligen fortsätter jag att byta ut produktdetektorn mot en med mindre distortion samt kikar över AGC-kretsarna som inte fungerar särskilt bra i någon Drake modell förutom Drake 2B. Men i Slow AGC läget är det helt OK liksom AGC OFF och svagt pådrag av RF gain tycker jag.
T-4XC är ombyggd så tillvida att det klapprande antennreläet är borttaget helt och den resterande omkopplingsfunktionen ersatt med en Effekt FET för slutsteget. Många ledningar och några onödiga funktioner som inte behövs för en renodlad separat telegrafisändare har tagits bort. Aktiv Mute +12 V passar till en tillfälligt installerad funktion i R-4C som dämpar inkommande antennsignal med i häradet 80 dB så att RF-medhörningen från egen sändare blir perfekt. I original låter det vedervärdigt eller värre om man nu inte nöjer sig med den inbyggda Side Tone vilket inte passar mig.
För att kunna köra med T-4XC och Drake L-4B i full QSK-mode och lyssna mellan de korta teckendelarna så har jag byggt ihop en separat T/R switch med tungelementreläer från en skrotad Scanti 1 kW antenn tuner. Snabba reläer som klarar relativt hög ström. För att säkerställa att alla skiftena sker utan att effekten från sändare ligger på så nycklar jag logiken i den externa T/R switchen som i sin tur skickar Key Line till sändaren. På så sätt blir det lätt att få till all timing så att reläerna slår om i rätt ordning, till-och frånslag är anpassade till sändarens stig- och falltider för de enskilda teckendelarna plus en liten säkerhetsmarginal. Någon av mina kompisar tyckte att 74HC-kretsar var ålderdomliga och visst kan man bygga mer modern med en uPc etc. Men jag som är uppfödd i relä-eran tycker att 74-kretsar är modernt nog, särskilt i en museal radioanläggning som det ju är frågan om.
Finessen med en stand alone T/R switch är att vilket PA-som helst kan användas i kombination med vilka mottagare och sändare som helst. När det gäller L-4B så har jag gjort så att PTT signalen från T-4XC har ca 2 sek hängtid men i princip skulle reläet i L-4B kunna vara konstant draget även om nu viloströmmen ligger på. Reläet är ganska tyst så det finns nog ingen direkt anledning att mixtra vidare med nåt här.
Isolationen mellan TX och RX är så stor att den egna utsända signalen hamnar kring S5, dvs i samma härad som alla andra stationer man lyssnar på. AGC påverkas inte av den egna sändaren. Dock är R-4C inte tillräckligt RF-tät i kapslingen och det läcker in signal via div kablar som gör att medhörningstonen från den egna sändaren ibland låter lite rå. Det sker när läcksignaler från kablarna ligger i samma härad som direktinstrålad RF från antennen och signalerna ligger mer eller mindre i motfas.
För att råda bot på detta så har jag infört s k direkt RF-medhörning där några mikrowatt RF kopplas ut från sändarens drivsteg och matas in till mottagarens efter HF-steget. Genom att ställa in kopplingen får man en synnerligen perfekt medhörning helt fri från distortion och AGC-ingrepp.
Slutligen så har jag monterat nätfilter på R-4C och nätdelen AC-4 till T-4XC samt bytt den oregerliga styva powerkabeln mellan AC-4 till T-4XC mot en mjukare skärmad kabel. En 12-polig Alpha kontakt har monterats i AC-4 så det blir lite bekvämare att hantera apparaturen vid service etc. Kvar att göra är att koppla in två 9-poliga D-sub kontakter som nu är monterade i R-4C resp T-4XC där de återstående signalerna som nu går i de förbannade Phono-pluggarna skall gå. Då blir det bara en kabel för ihopkoppling av TX och RX och alla problem med glappande Phono-pluggar är borta.
Så ser hela ihopkopplingen ut där den streckade kabeln skall ersätta de nuvarande fyra som är utritade därunder.
Last edited:
