Gruvor
- Thread starter SM7EXB
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
VLF förekom för länge sedan, det skrevs ett par CCIR-rapporter i ämnet på 70-talet. En sydafrikan i min ålder som jag träffade för några HF-konferenser sedan hade varit med att bygga ett VLF-system i en guldgruva.
Har dock inte hört om sådana i fält i modern tid, förutom Rockphone vilket arbetar med induktion.
Har dock inte hört om sådana i fält i modern tid, förutom Rockphone vilket arbetar med induktion.
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Det stämmer nog.
LKAB gjorde en hel del studier på både 80 och 160 MHz för länge sedan.
Dock vet jag inte vilka kabeltyper som användes.
När jag och en kollega designade pilotsystemet för NMT900, tågradio, polis och brandkår samt FM i tunnelbanan precis under början av 90-talet så använde vi länkbudgetberäkningar som SL och Storno hade gjort för SL 160 MHz tågradion i mitten av 60-talet, och där användes 300 ohm bandkabel som "läckade kabel". Obalansen var tillräcklig för att ge koppling till tågens antenner.
Mer kan läsas här: https://www.aef.se/Amatortidningar/Radio_och_Television/radio_television_1968_11-ocr.pdf
Bl.a. kom dessa beräkningar att användas för att "stänga in" rimliga värden på segmentlängderna eftersom det rådde stor diskussion om hur stora "celler" som var realistiska.
Sedan byggde vi en teststräcka i Masmo med Nokia-basstationer som var ett eget land (!), Island har jag för mig, i NMT-systemet för att testa ut tekniken, bl.a. hur kabeln skulle monteras, hur hand-over mellan basar skulle hanteras och vilka signalnivåer som man fick i verkligheten. Det åktes mycket tåg med Rlm:s ESVP och datainsamlingsutrustning under ett par månader 1990.
LKAB gjorde en hel del studier på både 80 och 160 MHz för länge sedan.
Dock vet jag inte vilka kabeltyper som användes.
När jag och en kollega designade pilotsystemet för NMT900, tågradio, polis och brandkår samt FM i tunnelbanan precis under början av 90-talet så använde vi länkbudgetberäkningar som SL och Storno hade gjort för SL 160 MHz tågradion i mitten av 60-talet, och där användes 300 ohm bandkabel som "läckade kabel". Obalansen var tillräcklig för att ge koppling till tågens antenner.
Mer kan läsas här: https://www.aef.se/Amatortidningar/Radio_och_Television/radio_television_1968_11-ocr.pdf
Bl.a. kom dessa beräkningar att användas för att "stänga in" rimliga värden på segmentlängderna eftersom det rådde stor diskussion om hur stora "celler" som var realistiska.
Sedan byggde vi en teststräcka i Masmo med Nokia-basstationer som var ett eget land (!), Island har jag för mig, i NMT-systemet för att testa ut tekniken, bl.a. hur kabeln skulle monteras, hur hand-over mellan basar skulle hanteras och vilka signalnivåer som man fick i verkligheten. Det åktes mycket tåg med Rlm:s ESVP och datainsamlingsutrustning under ett par månader 1990.
Last edited:
Finns mycket läsvärt på https://fordonsradio.se/tunneltagsradion/ också.
Enligt dessa sidor använde man RG-86/U som har 200 ohms impedans.
Enligt dessa sidor använde man RG-86/U som har 200 ohms impedans.
