Lyssna på större flygplats

[SM0AOM]

Att enbart använda CPDLC för ATC-kommunikation i t.ex.
Centraleuropa torde vara orealiserbart p.g.a. responstiderna.

Telefoni har den stora fördelen att vara realtid "på riktigt" vilket
nog har en avgörande betydelse när trafikintensiteten är stor.

Erinrar mig att just den här frågan var central när det gällde hur
HFDL-systemet skulle dimensioneras i början av 90-talet, men då
var det responstiden i "oceanic airspace" som redan var i häraden
minuter vilken betraktades som dimensionerande.
Men frågan om maximal "kötid" för att få igenom ett ACARS-meddelande på 140 byte ansågs central.

 

[SM7NTJ]

Vill bara lyssna lite sporadiskt och inte lägga för mycket pengar på det. Överväger därför att köpa en RTL2832u baserad SDR med en dipolantenn ( https://www.electrokit.com/produkt/dipolantenn-set-for-rtl-sdr/ )

Om du köper paketet med antenn och kabel har du löst grundera för att komma igång med lyssningen.
Monterar de långa (1m) antennerna på fästet.
Dra ut dom helt och skjut sedan försiktigt in toppen sektion för sektion så att varje enskild antenn blir cirka 60cm lång.
Totalt bör hela antennen vara cirka 120cm lång.

Anslut antennen till din SDR-mottagare med den långa antennkabeln inkopplad för att få så stort avstånd mellan antennen och datorn - SDR-mottagaren som möjligt.

Prova med att montera antennen med sugkoppsfästet nära kanten av ett lämpligt fönster så att antennen hamnar nära karmen. Detta sätt kan fungera även om fönsterrutan är täckt av en värmeavvisande film. (Många nyare hus har den typen av fönster för att spara energi.)

Går detta dåligt och du inte kan fästa antennen utomhus kan du försöka dig på att modifiera antennen lite.
Prova med att försöka få ut en tunn metalltråd med längden 60cm genom ett öppningsbart fönster
Du lossar det antennspröt som är kopplat till mittledaren i antennkabeln och ersätter antennsprötet med metalltråden. Fäst den rena och skalade metalltråden genom att vira den runt gängan eller kläm fast den genom att skruva på en av de korta teleskop antennerna.

Kan du inte mäta vilket antennspröt som är vilket får du prova dig fram.

Antennen ser lite underlig ut med ett teleskopspröt och en tråd men det spelar ingen roll för funktionen

Lycka till med lyssnandet

 

[SM4UKE]

Jag kan inte låta bli ett litet OT-inlägg appropå antennkitet till SDR-mottagaren. På en tidigare arbetsplats (EMC-relaterad) fanns diverse historisk mätutrustning. Däribland en klassisk Empire NF-105 mätmottagare. Till den fanns bland annat en dipolantenn som påminde en aning om grejerna som beskrivs här. Dvs ett mittstycke med stativfäste som hade två teleskopantenner. Och till det hörde en linjal som var graderad i MHz...
På så vis gick det snabbt att dra ut spröten till lagom längd. Den snabbheten var nog det enda, svårt att föreställa sig hur tidsödande det måste ha varit att mäta upp EMC-egenskaperna innan det fanns datoriserade system som mätte upp ett stort frekvensområde och korrigerade för antennfaktorer, kabeldämpning mm. På den gamla goda tiden var det en del skruvande och räknande innan man kunde pricka in resultatet i ett diagram, och sedan upprepa det för varje enskild frekvens.
Antenntypen finns f.ö. ännu kvar och utgör en referensantenn. Mer praktiskt med en bikonantenn som har kalibrerade antennfaktorer.

Här i Karlstad (skapligt centralt) hör man utan vidare flygtrafiken (ESOK) med SDR-mottagare (alternativt RX i Yaesu VX-7) och en lagom trådstump. Man missar säkert när flygplanet sänder från marken. Man märker snabbt hur otroligt standardiserad radiotrafiken är, som TDX nämnde - och det är nog förklaringen hur man avverka så enormt mycket radiotrafik i Youtubefilmerna. Inte ett ord i onödan.
Bägge NDB:erna hörs bra med en loopantenn lindad på en glassburk och ansluten till SDR:ens (SDR play) balanserade ingång. Känner man sig vilse i tillvaron kan man pejla riktningarna till SKS och NKS med antennen. Nu är väl knappast NDB så upphetsande att lyssna på men det finns en del som DX:ar efter avlägsna sändare.

Googlar man AIP + flygplatsen så får man träff hos LFV och hittar då vilka frekvenser det är men det vet säkert alla flygnördar redan.

 

[SM5KYH]

.


Men frågan om maximal "kötid" för att få igenom ett ACARS-meddelande på 140 byte ansågs central.

Ursäkta allt OT...
En kommentar här är att just trängseln på "ACARS" till stor del orsakeas av att trafiken består av motordata till flygbolagens opcenters. Denna trafik är monumentalt feldesignad då motortillverkarna överför rena webbsidor istället för att koda och komprimera med protokoll som minimerar behovet av bandbredd. Från mitt arbete i ICAO FMG är erfarenheten dessutom att viljan att bidra till ett bättre läge är liten. Följden är svår överbelastning på de få datafrekvenser som finns. Därför är CPDLC (Controller Pilot Data Link Communication) som är godkänt för flygsäkerhetsklareringar något segt i centrala eu. De andra dataöverföringarna som nämts är enkelriktade och kan bara användas ur informationssynpunkt såsom att bekräfte att piloten ställde in rätt höjd ur klareringen när han manövrerade sin autopilot.

En kommentar om motordata. Jag fann att de som kodat detta inte förstod behovet av spektrumeffektivitet, alltså att dessa få kanaler med talbandbredd, inte är "internet" med fritt blås. Förståelsen saknas. CODEC? Vad är det? Koda och komprimera? Varför då?

 

[SM0AOM]

svårt att föreställa sig hur tidsödande det måste ha varit att mäta upp EMC-egenskaperna innan det fanns datoriserade system som mätte upp ett stort frekvensområde och korrigerade för antennfaktorer, kabeldämpning mm. På den gamla goda tiden var det en del skruvande och räknande innan man kunde pricka in resultatet i ett diagram, och sedan upprepa det för varje enskild frekvens.

Vi som var med på "den gamla goda tiden" när teknologen fick göra numeriska beräkningar med räknesticka och logaritmtabeller samt en rejäl uppsättning med rutat kladdpapper, allt dessutom parat med mycket tålamod, har fått lite perspektiv på utvecklingen.

Att hitta en teknolog eller tekn.stud. idag som överhuvudtaget gjort numeriska beräkningar "för hand" blir nog inte lätt. Redan på 70-talet slog kalkylatorerna igenom så att det "numeriska handlaget" började tunnas ut.

För några månader sedan fick jag visa unge civ.ing. Spoling hur man först bildar produkten av två komplexa tal och sedan drog kvadratroten ur denna produkt med helt manuella metoder (räknesticka).

"Stora ögon...", men detta måste ha berörts redan på gymnasiet, "de Moivres teorem" mm.

Från mitt arbete i ICAO FMG är erfarenheten dessutom att viljan att bidra till ett bättre läge är liten. Följden är svår överbelastning på de få datafrekvenser som finns.

Det är trist att man inte längre verka förstå fundamentala begränsningar.
Just kapaciteten i nerlänken hos HFDL-systemet med sin begränsade datatakt (1800 bps max) och tidsvariabla framkomlighet var något som man var ytterst medveten om för 30-35 år sedan, och som kom att influera arkitekturen (se t.ex. uppsatsen "The HF=Datalink Project" på HF95).

Man ser här att många yngre ingenjörer inte insett vikten av att "rätta mun efter matsäcken", utan tror att alla medier har samma i princip obegränsade kapacitet som fiber, WiFi och 4G.

"Efter oss syndafloden..."