Varför har man "band" som uppdelning?
- Thread starter Aurora
- Start date
Visst är det en del av sanningen, att sätta upp gränser utifrån våglängden är praktiskt och bra, men visst finns det vissa skillnad vad gäller t.ex vågutbredningen mellan de olika banden, och då tänker jag på den gamla hederliga indelningen enligt följande
LF/långvåg (30-300 kHz) våglängd 10000-1000 m
MF/mellanvåg (300-3000 kHz) " 1000-100 m
HF/kortvåg (3-30 MHz) " 100-10 m
VHF (30-300 MHz), " 10-1 m
UHF (300-3000 MHz) " 1-0.1 m
osv....
LF/långvåg (30-300 kHz) våglängd 10000-1000 m
MF/mellanvåg (300-3000 kHz) " 1000-100 m
HF/kortvåg (3-30 MHz) " 100-10 m
VHF (30-300 MHz), " 10-1 m
UHF (300-3000 MHz) " 1-0.1 m
osv....
SM7CZR
Old Member
En kombination av dessa saker skulle jag vilja påstå. Jag tänker då på vågutbredning och tillstånd för olika klasser av användare
/Ingvar
Last edited:
SM4FPD
Well-Known Member
Kan det inte vara så att man inte hade frekvensräkanre på den tiden, dvs i radion barndom.
Man kunde på något vis få en aning om vilken våglängd man höll på med och då fick radiofrekvesen bli våglängd. Innan begreppet seleketivitet fanns så räckte det ju att säga att na skall sända med 49 meters våglängd, och mottgaren fick leta lite +- några MHz, för att hitta sändningen. När den hittats var det ju bra, inga krav på mer exaktheter.
Att våglängdsbegreppet finns kvar idag och de sista 60 åren är ju lite knepigt och onödigt.
Ser vi på en plåtradio, (proffsradio, exvis BC-312) från 1945 så är den graderad i kHz. Men träradion som stog i vardagsrummet och spelade BC och Motala den hade våglängds skalor. Inte kunde vanlige svensson förstå det här med Hz itne, så åt dom fick an ju göra våglängdsskalor, eller var det så att man inte vill jobba på nogrannheten och med meterskala så kunde det ju slå 500 - 2000 kHz utan att någon gnällde.
Fortfarande är det undnerligt varför man pratar om band i meter. Och särskilt komiskt blir det i amerikanska tidningar där man bygger en 80 meters antenn som är xx fot och xx tum lång.
Men det går ju inte att ändra på.
Möjligen sänder den senaste Mars sonden i MHz eller GHz.
När man så ser ett slutsteg, med rör, så är bandomkoppplaren graderad i meter, Plate graderad i MHz och Load i 1-10.
Eller en mottgare typ R4C där banden är i meter, extrabanden skriver man själv i MHz, Preslektorn i MHz och VFO i kHz. Svårt för en nybörjare, men kanske det skall vara så för att hålla upp prestigen för radiotekniken.
Man kunde på något vis få en aning om vilken våglängd man höll på med och då fick radiofrekvesen bli våglängd. Innan begreppet seleketivitet fanns så räckte det ju att säga att na skall sända med 49 meters våglängd, och mottgaren fick leta lite +- några MHz, för att hitta sändningen. När den hittats var det ju bra, inga krav på mer exaktheter.
Att våglängdsbegreppet finns kvar idag och de sista 60 åren är ju lite knepigt och onödigt.
Ser vi på en plåtradio, (proffsradio, exvis BC-312) från 1945 så är den graderad i kHz. Men träradion som stog i vardagsrummet och spelade BC och Motala den hade våglängds skalor. Inte kunde vanlige svensson förstå det här med Hz itne, så åt dom fick an ju göra våglängdsskalor, eller var det så att man inte vill jobba på nogrannheten och med meterskala så kunde det ju slå 500 - 2000 kHz utan att någon gnällde.
Fortfarande är det undnerligt varför man pratar om band i meter. Och särskilt komiskt blir det i amerikanska tidningar där man bygger en 80 meters antenn som är xx fot och xx tum lång.
Men det går ju inte att ändra på.
Möjligen sänder den senaste Mars sonden i MHz eller GHz.
När man så ser ett slutsteg, med rör, så är bandomkoppplaren graderad i meter, Plate graderad i MHz och Load i 1-10.
Eller en mottgare typ R4C där banden är i meter, extrabanden skriver man själv i MHz, Preslektorn i MHz och VFO i kHz. Svårt för en nybörjare, men kanske det skall vara så för att hålla upp prestigen för radiotekniken.