Search results

För att få den att modulera så ansluter du en dynamisk mikrofon till stift 4 och jord stift 23 på det 37-poliga donet. PTT är en jordslutning mellan stift 5 och jord stift 24. Det behövs inga byglingar för att kunna köra TD90 separat, men när ett PA används ska man koppla X2 på kortet i pos 35...

De vanliga socklarna; B7G, B9A och oktal/loktal är väl motiverade Sedan finns det ett urval av USA-socklar med UX4 för t.ex. 811A, UX5 för 807 UX7 för 1625 m.fl. Europeiska socklar skiljer sig rejält från USA-varianterna, det finns 4-poliga och 5-poliga som är helt olika. Sedan finns det mycket...

Länken till KW "EZ-match" beskriver den ursprungliga "Z-matchen" som kunde "strappas om" mellan balanserade och obalanserade utgångar. Den beskrevs först i QST under sent 1940-tal som utgångskrets i effektsteg. Den var ganska populär en tid, men man fick vara försiktig så att avstämningen för...

Det finns ett troligen oförutsett problem med en mottagare som ska kunna ta emot på frekvensområden vilka går genom dess mellanfrekvens. Man kan inte undertrycka ev. signaler på mellanfrekvensen vilka kommer att interferera med mottagna signaler, och det finns stora risker för att...

Redan för dryga 52 år sedan observerade uppmärksamma läsare att ritaren hade "slarvat" och ovanstående rättelse infördes i januarinumret av QTC.

Så här ser den ut inuti: Effekttåligheten beror på anpassningen och plattavståndet.

Det känns som ganska mycket jobb för inte så mycket utdelning. En rätt vanlig omni-antenn i SM4 i början av 70-talet var två stackade big-wheel antenner för 2 m. De som byggde sådana gjorde så att man anpassade impedansen hos varje antenn så att den blev 50-j20 ohm ungefär och sedan använde var...

Det är lite mer komplicerat än så. VId alla realiserbart stora jordplan på realiserbara höjder i våglängder räknat så kommer en stor del av returströmmarna att flyta i markytan utanför jordplanets periferi, och då hjälper det inte ifall jordplanet nära matningspunkten är "tätt" eller eleverat...

"Som hittat..."

Erfarenhetsmässigt dominerar markförlusterna i systemet. Endast vid mycket stora och täta jordplan kan man börja försumma dem, och det är ganska liten skillnad mellan radialer vilka ligger ovanpå marken och de som är nedgrävda. Dessutom är skillnaden mellan radiallängder ganska liten, så länge...

En sådan antenn har ett frekvensområde som helt bestäms av avstämningsenheten. "Tjocka" element gör det något lättare för avstämmaren att hitta ett avstämningsläge på låga frekvenser, men har i övrigt en mycket liten betydelse.

Om längd och djupmåtten delas med 10 så är det rätt. Dock blir det dyrt oavsett. Kombinationen trådar + kopparklätt hålrum + antennanpassningsenhet utgör en avstämd krets som strålar ut en, ganska liten, del av den tillförda energin.

Man kan låta Google Translate ge en "hint": "Kortvågsantenn som sänder brant strålning på marknivå" Varje ord för sig: Erdebene = i marknivån Kurzwellen = ganska självklart :) Sende = för sändning Steilstrahlantenne = antenn med hög strålningvinkel Hela konceptet har sina rötter från Kalla...

"Bassängantenn" = "Erdebene Kurzwellen-Sende-Steilstrahlantenne". "NVIS-antenn" med modernt språkbruk.

Rohde&Schwarz "trådloggar" var riktiga doningar. En sådan med 2 MHz undre gränsfrekvens är ganska stor. En tidigare arbetsgivare blev erbjuden två sådana av Flygvapnet 1988. Tyvärr fanns det inte några möjligheter att anlägga några nya sådana, varken i Karlsborg eller Grimeton.

Jag håller helt med, även om vi kanske uttrycker samma sak lite olika. Kjell/CTQ:s artikel bygger dock på erfarenheter från tiden "B.C." eller "Before Computers", när individanpassade inlärningsmetoder för telegrafi fortfarande var opraktiska. Att telegrafin varit en sådan symbolfråga in i...

Det var detta som jag menade med "moderna rön" och "tillämpa metoderna på rätt sätt". Att lära sig telegrafi är primärt ett inlärningspsykologiskt problem, som har väldigt lite med "anlag" att göra, men desto mer med "metod" och "motivation". Även den mest motiverade kan hamna i återvändsgränder...

Detta är en helt annan utvecklinglinje; en ändmatad 1/2-vågsantenn. Genom den höga matningsimpedansen så minskar kravet något på jordplanet, men till priset av att den behöver anpassas till använd frekvens.

Det har funnits många olika sorters trådantenner i försvaret. Från de ändmatade trådarna till 2W Br m/40 och Ra200, till "Hallén-antennerna" som togs fram för Ra120-serien och fortfarande används som Riktantenn 237. Det som sitter efter antennwiren är seriekondensatorer som ger antennen sitt...

Vi som anser att "det var bättre förr" gör det utifrån ett antal ganska fundamentala iakttagelser. Amatörradio är en anakronism som har varit kritiskt beroende av ett antal omvärldsfaktorer vilka blir allt mindre framträdande i dagsläget. Dessa är, utan inbördes rangordning; * Reglerade...