160 m för "DX", ej lokalprat

SM4ANQ

Well-Known Member
Er rekommendation önskas för bästa antenn för "långaväga" kontakter på en liten tomt 50x15 meter.
Tall ca 10 meter på ena gränsen av tomten.
Antennförslag som jag funderar över:
1. trappdipol
2. 1/4-våg som kan träs upp i tallen och sedan slingra runt över hustaket
3. 3/8-våg som kan träs upp i tallen och sedan slingra runt på tomten
De två sista antennerna behöver jordplan. Hur skall det utformas?
Jordförslag som jag funderar över:
a) ventilationssytemet i huset som har rör på ca 100 och tar upp en yta av ca 12x10 meter. Alldeles under taket inomhus.
b) fyra st eleverade avstämda trådar. ca 2 meter upp.
c) ett till fyra kopparrör Längd 700 mm diamtere 100 mm nergrävda i backen
d) kycklingnät på backen so rullas ut på senhösten och rullas ihop på våren
e) kombinationer av a), b), c), d)
 
Oj, svårt att kombinera 160m, Dx och liten tomt! Att antennen inte skall gå på alla band är iallafall en eftergift. Definitivt bör du eftersträva avstånd från huset då din och grannarnas hemelektronik och husfläktar stör rejält. Både vertikaler och dipoler nära hus suger glatt upp dessa störningar.
En maximalt stor loop är kanske bästa kompromissen, men du riskerar ändå att bli besviken.
En remotestation är nog att föredra. :(
 
Er rekommendation önskas för bästa antenn för "långaväga" kontakter på en liten tomt 50x15 meter.
Tall ca 10 meter på ena gränsen av tomten.
Antennförslag som jag funderar över:
1. trappdipol
2. 1/4-våg som kan träs upp i tallen och sedan slingra runt över hustaket
3. 3/8-våg som kan träs upp i tallen och sedan slingra runt på tomten
De två sista antennerna behöver jordplan. Hur skall det utformas?
Jordförslag som jag funderar över:
a) ventilationssytemet i huset som har rör på ca 100 och tar upp en yta av ca 12x10 meter. Alldeles under taket inomhus.
b) fyra st eleverade avstämda trådar. ca 2 meter upp.
c) ett till fyra kopparrör Längd 700 mm diamtere 100 mm nergrävda i backen
d) kycklingnät på backen so rullas ut på senhösten och rullas ihop på våren
e) kombinationer av a), b), c), d)

Några tankar:

För DX skulle jag undvika dipolen, den strålar ju mest uppåt. Det jag skulle prova är kvartsvågen i tallen, med koax från shacket till trädet. Nån halvmeter ferriter i båda ändar på koaxen innan kontakterna löds dit. Låt sen vertikala delen vara så lång som möjligt innan du är tvungen att låta den gå mot huset, det är en poäng att den inte når fram till huset. Ändra längden på horisontella delen tills du har resonans på rätt frekvens.
Som motvikter är det enklast att prova med eleverade avstämda trådar. Kycklingnätet kan man tydligen med fördel låta vara kvar under sommaren, då återtar gräset sin plats och du problemet är "borta". Hur det funkar mer rost och så har jag inte läst något om.

/Micke
 
Jag tror att kvartsvågsvertikal är bästa för DX. Kanske kan man ha en tråd som är något längre, för att förflytta strömmaximum några meter uppåt, och öka strålingsresitansen en aning, kompensera med lite C i serie i matningspunkten, men 3/8 kanske gör att strömmaximum hamnar i den horisontella delen, vilket inte blir bra för DX. Ndg jordplanstrådar avråder jag från rörsytem och sånt i huset, och förespråkar av erfarenhet kvartsvågs FK 1,5 på marken (eller högre upp om det är möjligt).
 
En radoamatör utanför Karlstad använde en inverted L för 1830 kHz. (160 m = 1875 kHz får vi inte köra i SM)
Den vertikal delen så hög man klarar att fixa, 10 m kanske 15 m, sen så lång som möjligt horisontell del, kanske sluttande.
Jordplan och matningsdon krävs förstås, men med måttligt lång vertikal del kan man ändå göra mycket.

Är då detta en kvartsvågs GP med topplast? Eller en långtråd?

Dock, om skall man köra DX krävs nog mest av operatören.

De
SM4FPD
 
Jag skulle välja en 1/4 WL inverterad L-lösning och försöka få den vertikala delen så lång (hög) som möjligt. Avstämda eleverade radialer. Undvik huset så långt det är möjligt med både radialer och antenntråd. Avråder från dipol-alternativen, eftersom det i ytterst få fall är realiserbart att få upp antennen på den höjd som erfordras för DX-kontakter.
 
Om man söker hittar man många varianter på just inverted L.
Det är nog en ganska bra lösning och kan tydligen även tillverkas av koaxkabel för att nyttja wf 0,66 för att på det viset minska längden.

Jag hade tänkt sätta upp en 80m lång dipol men nu ska jag nog försöka med en inverted L istället

/Micke


http://myplace.frontier.com/~k9la/An_Introduction_to_Operating_on_160m.pdf
K5PRT.COM 160 Meter Inverted L Antenna
M0EZP 80m/160m Inverted-L Antenna for small gardens
http://www.dxzone.com/cgi-bin/dir/jump.cgi?ID=20807
 
Tack för alla kommentarer och värdefull information. När jag skrev inlägget satte jag medvetet DX inom citationstecken och menade att man får göra det bästa av situationen och heller aldrig ge upp.
Läser man t.ex. Low-Band DX-ing så inger det fortfarande hopp även om man bor på en liten tomt. Naturligtvis med begränsningar. Det nämns även i boken om att det inte alltid är lägsta strålningsvinkeln som gäller när man befinner sig i t.ex. ”grey line zone”.
Provade för något år sedan under två säsonger att köra min dipol för 80 meter kopplad i form av en ”T-antenn” med fyra eleverade jordtrådar. Resonansen på systemet fanns någonstans på 1700 kHz. Ca 10 meter vertikal del och längs med husväggen med 7 meter över taket. Vid högtidliga tillfällen hopp till NA såväl som Australien. Lyssnade man på mellanvågen kunde man väl inse att ”långdistansegenskaperna” var bättre på T-antennen än andra lågt hängande horisontella antenner.
Det tycks bli en ¼-vågs antenn med matning med koaxialkabel på gräset eller senare nergrävd och balun vid matningspunkten och sedan så hög vertikal del som möjligt i tallen en bit från stammen. Detta skiljer sig kanske inte nämnvärt från en T-antenn eftersom problemen blir desamma med dålig radiojord med mycket förluster även om man skenbart finner SWR ca 1:1 i matningspunkten. En illustrativ artikel hittade jag i Ham Radio Mars 1990 skriven av Bill Orr W6SAI. Han visar där väl beskrivet hur man kan öka utstrålad effekt från antenn från ca 15 % upp till ca 60—85 %. Man ägnar då tankarna åt ett bra jordplan men speciellt men även att man gör ¼-vågen som en ”two wire folded” antenn eller till och med en ”three wire folded” antenn. Strålningsresistansen Rrad transformeras då 4 resp. 10 gånger vilket gör förlustmotståndet Rloss får mindre inflytande och man kan vinna upp till 3—4 dB.
Antennens effektivitet = Rrad/(Rrad+ Rloss)
Antennens strålningseffektivitet. See Low-Band DX-ing sida 9.33. “Two and three wire folded” antenner finns omskrivet och presenterat med diagram I samma bok sida 9.75.
Samma kan man även läsa om i Practical Wire Antennas av G3YWX samt även Rothammels Antennenbuch etc.
Jag förmodar att den K5PRT antenn som SM0GLD ger referens till byggd med RG58 är att betrakta som en ”two wire folded” antenn och kan vara effektiv på samma sätt som beskrivits ovan?
Ham Radio artikeln av W6SAI finner Ni här:
http://www.iw5edi.com/ham-radio/files/hr_3_90.pdf
73 de SM4ANQ
 
Intressant med dubbel och trippel tråd.
Gjorde en simulering i EZNEC.

Enkel tråd gav 23ohm och dubbel gav 83ohm.
Antennen bestod av 20m vertikal och 20m top.
Dessutom en eleverad radial, 2m från mark och 20m lång tunad med serieind=47µH.
Antennen blir i det närmaste rundstrålande.
Med en längre radial får man viss riktverkan.

inv_L1.jpg

/Micke
 
SM4ANQ --- jag citerar dig "man ägnar då tankarna åt ett bra jordplan men speciellt men även att man gör ¼-vågen som en ”two wire folded” antenn eller till och med en ”three wire folded” antenn. Strålningsresistansen Rrad transformeras då 4 resp. 10 gånger vilket gör förlustmotståndet Rloss får mindre inflytande och man kan vinna upp till 3—4 dB.
Antennens effektivitet = Rrad/(Rrad+ Rloss)."

Det här resonemanget om minskade förluster är en myt som dyker upp gång på gång i källor som borde veta bättre. Jag ska ge ett exempel. Ta en folded unipole med två ledare i strålaren (tråd 1 och 2) och jämför den med en enkeltrådig vertikal vid matning med samma effekt och samma radialsystem:

Matningsimpedans enkeltråd vertikal: Z ohm inström I A
Summatröm ut i radialerna totalt 1A

Matningsimpedans unipole: 4Z ohm inström 0.5 A

I den matade ledaren (1) flyter alltså 0.5 A och i returledaren (2) flyter också 0.5 A med samma fasläge som i den matade ledaren (därför att strålaren är en kvartsvåg). Summaström som flyter ut i radialerna blir följaktligen = 1 A.

Samma ström flyter ju ut i radialsystemet i båda fallen - talet om minskade förluster kan man glömma. Det kanske finns en anledning till att inte alla kvartsvågs vertikalantenner byggs som unipoles ...

73 // Janne SM0AQW

P.S: Här finns en referens i ämnet från "bitvargen" W8JI:
http://www.w8ji.com/radiation_resistance.htm D.S.
 
Last edited:
AQW de APQ.
Hej.
Hur är det med Grimetonsändaren där man fördelat antennströmmen i 6 radialer? Matningsimpedansen ökar ju 36 gånger vilket borde minska förlusterna. Nu är Grimetonantennen mycket starkt förkortad, c:a 0,0073 lambda, och då kanske andra lagar gäller?

73
Bengt SM6APQ
 
Den primära skillnaden är att i Grimeton-fallet (och för alla andra multipelavstämda antenner) har jordplanet antalet matningspunkter (n) gånger större utsträckning och därmed också n gånger lägre jordresistans.

Strömmarna runt varje matningspunkt i ett mycket stort jordplan kan då fördelas, teoretiskt sett, jämnt och då får man den ökning av den totala strålningsresistansen som Alexandersons teori anger;

Rr' = n^2 * Rr

I praktiken går det inte att få strömmarna helt jämnt fördelade, varför förbättringen inte blir lika stor.

Det här är en gammal stridsfråga bland konstruktörer av VLF/LF-antenner, och auktoriteter som Bob Nash anser att man får mellan n och n^2/2 ökning av strålningsresistansen hos realiserbara multipelavstämda antenner.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
APQ de AQW,
hej Bengt! Jag vet för litet om matningssystemet för Grimetonantennen för att ge någon vettig kommentar, men hoppas att Karl-Arnes svar är tillräckligt. Men för enkla kvartsvågsvertikaler är det ju lätt att visa att det inte blir någon förbättring med en folded (vikt) strålare; både förlustresistansen och strålniningsresistansen transformeras ju med samma faktor till matningspunkten.

73//Janne SM0AQW

73 //Janne 0AQW
 
Vad vinner man då med en vikt 1/4-vågare och varför bry sig?
Är det så att det underlättar men en högre matningsimpedans för anpassning till 50ohm.
Kanske ligger vinsten i att man förlorar mindre i anpassningsnäten.

....alltså, varför finns det en vikt Marconi-antenn?



/Micke
 
Micke,
det man vinner med ett vikt vertikalelement är att antennradiatorn kan jordas (= behöver inte vara isolerad från jord)och att anpassningsnätet till matarledningen ev. kan göras enklare. Om de båda ledarna i radiatorn ges olika diametrar kan man också åstadkomma en matningsimpedans skils från värdet 4*Z (där Z är den enkla vertikalens impedans).

73 //Janne SM0AQW
 
Visst blir det också lite mer bredbandigt med fler trådar?

Vill man höja strålningsresistansen kan man göra det jag föreslog, en något förlängd L-antenn. Man kan pröva med en vertikal del som är t.ex. 15 m, och förlänga den horisontella delen så att att strömmaximum hamnar 7,5 meter över marken. Komplettera med en lämplig förkortningskondensator i matningspunkten för att få resistiv matningsimpedans. Jag tycker detta har fungerat bra, men har aldrig haft möjlighet att A/B-jämföra med en vanlig 1/4-vågs-L. Skillnaden kanske är marginell? Fördelar borde vara en något högre Rrad och att strömmaximum hamnar över diverse närliggande objekt i omgivningen.
 
Back
Top