17m bandet slutar på 18.168..men körs en bit över!

SA7AZQ

Well-Known Member
Sitter och lyssnar kortvågen nu när jag är hemma från jobbet för kolla condsen och jag lyssnade på 17m bandet och då hör jag en IZ station som ropar som en dåre på 18.174, utanför 17m bandet, har Italjenarna fått nya oskrivna bandplaner?. Hörde en pajlup över 17m bandkanten senast för några dagar sedan också, inte är det ok att köra där:eek:
17m bandet är ju 18.068-18.168 och inget annat:)

Italjenska radiomyndingheten strutar väl i villket för inga radiolagar verkar existera där nere i vilket fall som, räcker ju med att lyssna på ik1juo och it9ryh som beter sig som idioter i dx förnstret på 80m och 14.195 nästan dagligen:mad:
 
En viktig sak som kanske inte många tänker på. Om man använder SSB och övre sidbandet, vilket är vanligast på 18-MHz-bandet, bör transceiverns display aldrig visa mer än 18.165 vid övre bandkanten. USB belägger ju 18.165 - 18.167,7 om vi räknar med att högsta talfrekvensen är 2700 Hz. 18.165 är i detta fallet frekvensen på den undertryckta bärvågen och inget annat.

73
Bengt
SM6APQ
 
Last edited:
Nej precic, många "missar" att hålla sig inom 3khz bandbredd men det innebär att de körs 6Khz bandbredd eller att man ligger utanför bandet i vilket som... typiskt Italjanos.

Italjenska DX code of conduct: (lite skämtsamt men..)
Sänd ditt call i Loop mode gärna 5-6ggr i sträck på ssb med bred bandbredd i pajlupen.
Kalla oavbrutet även om stationen du ropar på frågar om ett call som inte liknar ditt eget.
Kalla även när motstationen är mitt i ett qso så kanske du får förtur.
Ju mer splatter din sändare ger ju mer stör du ut pajlupen och det dig större chans till ett qso eller så tröttnar motstaionen på ditt kallande och gör en lucka för att köra dig.
Upprepa gärna ditt call 3-4 ggr efter att motstatioen fått ditt call korrekt.
Sänd
Använd gärna sändare på både 10 och 20 kw för att alltd vara säker på att få kotnakt.
 
Fler punkter, senast observerade idag:
Kalla ihärdigt som en berusad papegoja på DX:ets frekvens
Ignorera alltid följande tecken på CW, oavsett om dom kommer från DXet eller från andra: U och P
Lär dej precis bara så mycket CW att du kan genomföra ett 599/TU-QSO. Då slipper du bry dej om en massa oviktiga detaljer. Orden LID, QSY, STOP t ex.

(Idag hörde jag för första gången Internet-akronymen STFU på CW :) i en pileup med KH2L där en IK8 ihärdigt QRM:ade)
 
Du glömde gossarna med kilowattsteg som fortsätter att ropa in även när DXet säger "only QRP stations" fast då lägger dom helt enkelt bara till /QRP efter signalen.

Jag brukar försöka undvika stationer med stora piles på.

Det tar glädjen ur hobbyn för mig att lyssna på såna tillställningar, jag har mer nöje av att trastugga med en fyrvaktare i skotland än att skrika mig hes i en Pile där mina 80-100W ändå bara drunknar bland splattrande kilowattslutsteg som avstämmes ideligen.

Undantagen är om det är en skicklig operatör som lyckas separera pilen så man har någon liten chans i alla fall.

EDIT: 17m är ett mycket trevligt band för det mesta, många trevliga lång-QSO'n som man kan lyssna på och ofta lätt att få till ett längre QSO med någon.
 
Last edited:
Ja både 17 och 12m bjuder på roligaste qso´na men även 10m kan vara riktigt skoj att köra om man själv. :D
 
En viktig sak som kanske inte många tänker på. Om man använder SSB och övre sidbandet, vilket är vanligast på 18-MHz-bandet, bör transceiverns display aldrig visa mer än 18.165 vid övre bandkanten. USB belägger ju 18.165 - 18.167,7 om vi räknar med att högsta talfrekvensen är 2700 Hz. 18.165 är i detta fallet frekvensen på den undertryckta bärvågen och inget annat.

73
Bengt
SM6APQ

Elementära kunskaper för en radioamatör. Ingår inte utbildning i deras cert?
 
Det är en rätt utbredd uppfattning även bland svenska radioamatörer att man får dubbelt så många användbara frekvenser i ett band när LSB och USB används.

Skillnaden mellan "reference frequency" eller undertryckt bärvågsfrekvens och "assigned frequency" eller mittfrekvens i det utsända sidbandet är ganska diffus för många.

Det här är som sagt elementärt, men bristen på tillsyn i dag gör att man alltför ofta kommer undan med att sända utanför bandkanterna. Dessutom är en ganska utbredd uppfattning att "ändamålet helgar medlen".

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Typiskt är oxo att man kör USB på 14349 kHz, man verkar ha lagt sig en kHz under för att vara "säker" men inser, eller begriper inte att man sänder ett övre sidband som då hamnar utanför bandet.
Sist jag lyssnade vara det Engelska stationer.
Men de har väl ett så svårt prov att de inte orkar lära sig detta.
Eller så får man amatörradiotillståndet med hamburgaren.
De
FPD
 
I går var det ett DX på 17m som låg och lockade folk över bandkanten.

Vad jag hörde var det alla möjliga nationaliteter på dom som körde utanför, så det måste vara många länder som har dåliga amatörradioprov...
 
I går var det ett DX på 17m som låg och lockade folk över bandkanten.

"Ändamålet helgar medlen" som sagt.
Att få DX-jägare och contestare att låta tillståndsvillkor få sista ordet är nog en övermänsklig uppgift.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jo, då är jag nog ingen contester/DX-jägare då, för jag avstod.

Men även jag har av obetänksamhet lockats utanför bandkanten med en KHz någon gång, det var just därför jag tänkte på det den här gången.
 
Nej precic, många "missar" att hålla sig inom 3khz bandbredd men det innebär att de körs 6Khz bandbredd eller att man ligger utanför bandet i vilket som... typiskt Italjanos.

Jag tror inte man kan få 6 kHz bandbredd med en SSB-sändare. Filtret i SSB-generatorn stoppar detta. Däremot kan man med övermodulering splattra åtskilla kHz plus och minus räknat från den undertryckta bärvågen.

Utanför ämnet...
I slutet av 50 och början av 60-talet när SSB började ta fart i EU blev DSB (dubbelt sidband) med undertryckt bärvåg populärt.

En sådan sändare blev 6 kHz bred! Kallades ibland för "fattigmans SSB".

En DSB-sändare var ett tacksamt och lätt hemmabygge. Ingen "frequency conversion" var nödvändig. DSB-generatorn kunde få sin drivning från en existerande VFO - t ex 3,5 MHz - och sedan eventuellt multipliceras till önskat frekvensband.

Faktum är att en DSB-sändare är enklare och billigare att konstruera och bygga jämfört med en AM-sändare! Fodrar ingen modulator med tunga transformatorer.

En DSB-sändare med undertryckt bärvåg är bara 3 dB "svagare" jämfört med motsvarande tillförd effekt hos en SSB-sändare.

Tidningen CQ förordade DSB och hade flera beskrivningar. Tidningen hade, om jag inte minns fel mottot "help to stamp out carriers".

DSB var mycket populärt hos öststaterna. Där existerade verkligen hemmabyggen. Byggsatser från "West" var "out of reach".

En DSB sändare vore väl verkligen ett kul hemmaprojekt, EQL? När du uppenbarar dig på 3,7 MHz LSB kommer ingen att höra någon skillnad tills dom råkar trycka på mottagarens USB-knapp!

73
Bengt
SM6APQ
 
APQ skrev; "En DSB sändare vore väl verkligen ett kul hemmaprojekt, EQL? När du uppenbarar dig på 3,7 MHz LSB kommer ingen att höra någon skillnad tills dom råkar trycka på mottagarens USB-knapp!"
----

Jag satt och läste i en gammal OZ igår och där beskrevs precis en sådan 80 m DSB-sändare som kunde fås att fungera över större delen av 80 m med god undertryckning utan att efterjustera balansen. Inte mycket prylar behövs så det vore i och för sig ett kul projekt!

/Bengt
 
Jag tror inte man kan få 6 kHz bandbredd med en SSB-sändare. Filtret i SSB-generatorn stoppar detta. Däremot kan man med övermodulering splattra åtskilla kHz plus och minus räknat från den undertryckta bärvågen.

Utanför ämnet...
I slutet av 50 och början av 60-talet när SSB började ta fart i EU blev DSB (dubbelt sidband) med undertryckt bärvåg populärt.

En sådan sändare blev 6 kHz bred! Kallades ibland för "fattigmans SSB".

En DSB-sändare var ett tacksamt och lätt hemmabygge. Ingen "frequency conversion" var nödvändig. DSB-generatorn kunde få sin drivning från en existerande VFO - t ex 3,5 MHz - och sedan eventuellt multipliceras till önskat frekvensband.

Faktum är att en DSB-sändare är enklare och billigare att konstruera och bygga jämfört med en AM-sändare! Fodrar ingen modulator med tunga transformatorer.

En DSB-sändare med undertryckt bärvåg är bara 3 dB "svagare" jämfört med motsvarande tillförd effekt hos en SSB-sändare.

Tidningen CQ förordade DSB och hade flera beskrivningar. Tidningen hade, om jag inte minns fel mottot "help to stamp out carriers".

DSB var mycket populärt hos öststaterna. Där existerade verkligen hemmabyggen. Byggsatser från "West" var "out of reach".

En DSB sändare vore väl verkligen ett kul hemmaprojekt, EQL? När du uppenbarar dig på 3,7 MHz LSB kommer ingen att höra någon skillnad tills dom råkar trycka på mottagarens USB-knapp!

73
Bengt
SM6APQ

En och annan SSB-sändare har 6 kHz breda filter, men är ganska ovanliga.
Min Telefunken S/Steu 1370 exciter är dock en sådan. De beställdes av Televerket för att kunna överföra 2 telefonikanaler eller tontelegrafsystem per sidband.

DSB-sändare hade en kortvarig popularitet i mitten av 60-talet, många byggde om befintliga AM/CW-sändare samt surplus till DSB. Command-sändarna med 1625 i parallell som slutsteg gick ganska lätt att modifiera som balanserad modulator.

Har ett minne av att ha sett en Globe DSB-sändare som satts ihop av en byggsats hos en SM5:a i början av 70-talet.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag glider lite tillbaka till ursprungsfrågan / påståendet.

Att veta vilket frekvensområde man upptar när man kör SSB är en sak och som sagt tyvärr nåt som få vet. Både bland nya och gamla.. Men jag råkade ut för nåt som verkligen fick mig att tappa hakan.

Blev kontaktad av en som var missnöjd med att den nyinköpta 2m mobilradion bara gick upp till 145.995MHZ. Jag tänkte att det var det klassiska att denne inte förstår att bandbredden gör att man sänder utanför på 146,000MHz. Jag försökte pedagogiskt förklara, men jag insåg att jag inte lyckades. Jag var inte ens i närheten av att förklara visade det sig. "Men är det nån fart på 146 då?" kom frågan. Efter mycket föklarande och diskuterande så förstod jag att han menade att om det står 144-146MHz då ska man få köra på 146MHz alltså hela 146, t.ex. 146,500MHz. :eek:

Med samma tänk skulle även en del andra band växa betydligt..
 
Missuppfattningarna är legio.

När det gäller SSB-fallet beror de väl på att elektricitetsmatematiken bakom
SSB och sidbandsgenerering är ganska summariskt behandlad i utbildningen.
När det handlar om FM-bandbredder används approximationen "Carsons formel" som är så god som någon.

Men man ska som sagt inte upphöra att förvåna sig när det gäller bandgränserna.

Att man inte ska ligga för nära dessa så att sidband+distorsionsprodukter håller sig innanför borde väl vara ganska välbekant, men så finns det uppenbarligen de som inte har förstått saken överhuvudtaget.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Back
Top