40m beverage?

S

SA2CEM

Well-Known Member
Har blivit intresserad av dx på 40m men då krävs det ju att man hör nånting.

En Beverage skulle vara riktigt roligt att prova men jag har fått för mig att dom gör sig bättre på lägre frekvenser, fråga mig inte vart ja fått det ifrån men rätta mig gärna.

Hursomhelst hade jag tänkt mig en 89m (295 ft) som verkar vara en "magisk" längd på 40m.
Har dock inte fått klart för mig på vilken höjd tråden bör sitta?
Tråden skall avslutas med ett 600ohms induktionsfritt motstånd, var hittar jag såna, vad ska man söka efter?
Effekttåligheten är väl ointressant då jag bara ska lyssna på den.
Sen är problemet att transformera beveragens impedans till coaxens (och riggens) vilket bör bli 600 till 50 ohm. En 9:1 transformering altså.
jag har inga toroider i junkboxen och jag blir ändå inte klok på vilken man ska köpa,?

Som tx antenn har jag tänkt mig en vertikal med eleverade radialer.

Nån som har praktiska erfarenheter?
 
Min erfarenhet av 40 meter är att inte krångla till det.

Beverageantenner kan säkert vara skoj att testa med, men mitt förslag är att börja med 40 meters vertikal med 2 stycken eleverade och resonanta radialer.

I SM2 borde det vara tyst nog att lyssna på vertikalen under normala förhållanden, Jag kör med exakt sån antenn här och den funkar helt ok som RX antenn också på 40.

Om det inte funkar finns tips på 40 meters beverage enligt följande: TechData

73 de LRR, Mats


PS Höjden i SM bör vara älgfri höjd... 2.5 meter... om man nu inte har stora tjurar, för då måste man höja en bit till... Inte kritiskt
Lyssning på Low Bands är är ofta framgångsrikt om man har MÅNGA olika antenner att lyssna med. Min bästa lyssningsatenn på 40 är min 1/4 vertikal på 80 meter. Mycket tystare än 40m vertikalen. Andra intressanta varianter är vanliga dipoler eller en horisontell loop, Många antenner ger dig flexibilitet hellre än att ha övertro på bävrar...
 
Last edited:
Hej och tack för dina synpunkter Mats.
en kvartsvågsvertikal med 4 eleverade radialer åker upp hursomhelst men för att stilla min nyfikenhet känner jag att jag måste prova en "bäver".
Som du säger är det bra med flera alternativ och nu kliar det i fingrarna ;)

Jag tror inte älghöjden behöver tas i beaktande då jag har tillgång till en stor väl inhängnad betesmark (som numera inte används) men det var såklart ett viktigt påpekande.

Har svårt att höra utanför Europa på min 40m inverterade V-dipol på 12-15m höjd och att få upp en dipol närmare en våglängd är det inte tal om. Har mkt utrymmen för antenner men väldigt dåligt med höga fästpunkter.

En horisontell helvågsloop har väl inte någon lägre strålningsvinkel än en dipol på samma höjd?
Kanske en deltaloop men då hamnar nog den väldigt nära marken..
 
SA2CEM said:
Tråden skall avslutas med ett 600ohms induktionsfritt motstånd, var hittar jag såna, vad ska man söka efter?
Effekttåligheten är väl ointressant då jag bara ska lyssna på den.
Sen är problemet att transformera beveragens impedans till coaxens (och riggens) vilket bör bli 600 till 50 ohm. En 9:1 transformering altså.
jag har inga toroider i junkboxen och jag blir ändå inte klok på vilken man ska köpa,?
Click to expand...

Vilket kolmassa eller ytskiktsmotstånd som helst duger, kanske bör man välja 1-2W ca.
Jag har sett att man använder flera paralellkopplade motstånd men det är troligtvis för att klara "lätta" urladdningar.

Till transformatorn kan du använda ringkärnor av typ-43 eller -77. Även dom små tvåhålskärnorna s.k "gristrynen" är bra till bävertransformatorer men även här bör du välja -43 eller -77 material.

Bygger man tvåtråds-bävrar så blir det lite mer komplicerat med anpassningstransformatorerna.

Det finns massor skrivet på nätet om dessa antenner så det är bara att söka :)

Kolla här för transformatorer.
Beverage

/Micke
 
Tackar för den länken.
Som du säger så finns det massor att läsa på nätet, för mycket i vissa fall tillochmed, verkar finnas otaliga sätt att linda dessa 9:1 baluner.
Får ta och beställa hem lite prylar som kan vara bra att ha när man experimenterar med trådantenner.

Har suttit och simulerat lite antenner i 4nec2 och kunde snabbt konstatera att en vertikal med endast två eleverade radialer på 1m höjd presterar bättre än en vertikal med 16 radialer på backen.
Konstaterade vidare att en vertikalmatad 40m deltaloop hängades väldigt nära marken hade ungefär 2dbi mer förstärkning än vertikalen, på bekostnad av riktverkan då.

Försökte mig även på att simulera en bäver men det gick nog inget vidare, urkasst f/b och för bred lob men jaja, skit bakom spakarna.
 
Hej!

Kan rekommendera ON4UNs "Low Band DXing", ARRL :: Antennas :: ON4UN's Low Band DXing. Finns kanske på SSA-shoppen också. Där står en hel del om olika lyssningsantenner. Där står också en del om varför man skall linda transformatorer på ett visst sätt, för att få bästa egenskaper.

Tyvärr har jag inte byggt några antenner själv, men jag har lärt mig en del!

m.v.h.
SM5OCI Per
 
Som GLD skriver så finns det mycket skrivet om Beverage antenner. Problemet är att det finns för mycket att läsa vilket gör det oerhört svårt att dra ur russinen ur kakan för att bedöma vad som är "rätt" eller "optimalt". Jag labbade under flera år med Beverage-antenner för just 7 MHz och hann med att prova ganska många alternativ. Vissa fungerade bra andra sämre.

Som i alla andra antennsammanhang finns det inte en (1) bästa antenn. Det finns bara olika antenner som alla har olika egenskaper.

Experimenten utmynnad för min del i ett antal olika långa antenntrådar i olika riktningar som kopplades samman i ett system av reläboxar så att några av antenntrådarna kunde användas i båda riktningarna. Höjden över marken valdes till 0,5 m delvis av praktiska skäl. Dock är det så att ju högre antennen hängs upp ju högre signalnivåer producerar den in till mottagaren.

I mitt fall använde jag längder kring 86 m vilket motsvarar ungefär 2 våglängder för 7 MHz. Antenntråden terminerades i en reläbox i båda ändpunkterna. Till båda reläboxarna anslöts koaxkabel som grävdes ner ett spadtag under marken. Termineringen bestod av motstånd, kondensator och eller induktans för att optimera fram- back-förhållandet. Dessa två anpassningsnät (ett i varje ände) jordades sedan i ett c:a 1 m långt jordspett i marken plus att ett tiotal jordlinor på 3-5 meters längd lades ut i solfjäderform i antennens förlängning.

Inte många lägger ner så mycket jobb på sina antenner men trots det så får man ändå ganska bra resultat. Dock, vill man ha ut det allra sista ur antennen så finns inga genvägar.

Det jag kom fram till och som gäller generellt är att impedansanpassningen i den ände som man ansluter koaxialkabeln inte är särskilt kritisk. Dock bör man naturligtvis tillverka en transformator som hamnar i rätt härad.

Däremot är termineringen mycket kritisk och inte i något fall räckte det med enbart ett motstånd till jord här för att få bästa fram- back förhållande. En kondensator eller en induktans i serie gav alltid ett bättre värde. Ibland något bättre, andra gånger mycket bättre. Det är också viktigt att komma ihåg att en sådan terminering bara går att optimera på ett band i taget så vill man ha en antenn för flera band så kanske det är bättre att kompromissa och enbart använda ett motstånd. Resultatet brukar bli bra.

Jordningen med spett och jordlinor hjälper till att stabilisera antennens egenskaper så att torka kontra regnperioder inte inverkar på fram- nack förhållandet.

En annan sak som är viktig är att koaxialkabeln som ansluts till impedanstransformatorn måste jordas ordentligt i jordspett och helst också jordlinorna som jag nämnde. Detta för att kabeln inte skall ingå i antennen och plocka upp signaler och försämra fram- back-förhållandet. Det är tillrådligt att lägga in en strömdrossel också. Denna kan lätt realiseras genom att linda ett tiotal varv av en tunn koax på en ferritring nära impedanstransformatorn.

Om man inte bryr sig om att optimera fram-back-förhållandet så kan man skippa de flesta råden som jag ger här ovan.

Den låga höjden om enbart 0,5 m över mark gav av förklarliga skäl mycket låga signalnivåer in till mottagaren. Det visade sig dock att det atmosfäriska bruset hördes och därmed även de allra svagaste stationerna kunde läsas. Men det fanns också de tillfällen som t ex sen kväll på vintern då brusnivån var extremt låg. I mitt fall kompletterade jag antennen med en lågbrusig pre-amp med 12 dB förstärkning. Denna klarade precis att kompensera så att det atmosfäriska bruset kunde höras. Hänger man upp antennen på 1 m höjd eller däröver så kan man kanske skippa förstärkaren.

Rent praktiskt så börjar man med att montera antenntråden så som man vill ha den. Ordna till jordspett och ev jordlinor. Gräva ner koaxialkabel och förbereda. Steg två blir att räkna ut den karaktäristiska impedansen i tråden och temporärt ansluta ett termineringsmotstånd med ungefär det värdet. Steg tre blir att mäta upp impedansen i matningspunkten (utan transformator ansluten) för att få ett hum om i vilken härad impedansen hamnat i. Det är inte alltid värdet stämmer bra överens med det teoretiskt uträknade och det beror på omgivningen och om det finns andra trådar eller metallföremål i närheten.

När detta är gjort tillverkar man sin impedanstransformator och kollar att den fungerar. Anslut och antennen är användbar.

Sista steget blir att optimera fram-back-förhållandet och det är tidsödande. Det finns flera metoder. I mitt fall anslöt jag en nätverksanalysator vid antennens matningspunkt (med transformatorn inkopplad) och justerade motstånd, kondensator och/eller induktans i den bortre änden tills bästa anpassning, d v s bästa SVF på den del av 7 MHz bandet som intresserade mig. Ett annat sätt är att lyssna på en testsändare som placeras på några hundra meters avstånd i backriktningen och försöka finna ett förhållande mellan motstånd, kondensator och/eller induktans som ger minimum signalnivå. Det krävs att man har radion vid ändpunkten så att man kan se på S-metern eller höra skillnaden när man labbar. Ganska tidsödande men värt besväret om man vill få ut det mesta.

Har man en gång använt Beverage-antenner så är det svårt att gå tillbaka till vertikaler och dipoler. Skillnaden är så markant att man måste uppleva den innan man tror att det är sant. Kom ihåg att det är fram- back-förhållandet och signal/brus-förhållandet som man skall koncentrera sig på och vad sedan antennen ger i gain är mindre viktigt.
 
SA2CEM said:
Tackar för den länken.
Som du säger så finns det massor att läsa på nätet, för mycket i vissa fall tillochmed, verkar finnas otaliga sätt att linda dessa 9:1 baluner.
Får ta och beställa hem lite prylar som kan vara bra att ha när man experimenterar med trådantenner.

Har suttit och simulerat lite antenner i 4nec2 och kunde snabbt konstatera att en vertikal med endast två eleverade radialer på 1m höjd presterar bättre än en vertikal med 16 radialer på backen.
Konstaterade vidare att en vertikalmatad 40m deltaloop hängades väldigt nära marken hade ungefär 2dbi mer förstärkning än vertikalen, på bekostnad av riktverkan då.

Försökte mig även på att simulera en bäver men det gick nog inget vidare, urkasst f/b och för bred lob men jaja, skit bakom spakarna.
Click to expand...

Jag vill varna för att lita för mycket på vad NEC-2 baserade simulatorer ger för resultat när man simulerar
strukturer och trådar på eller nära marken. NEC-2 räknar inte rätt under dessa förhållanden, utan genererar ofta ganska vilt divergerande resultat. Ofta anser man att det som ska simuleras med NEC-2 ska vara minst 1/20 våglängd från marken för att man ska börja kunna lita på resultaten.

För att kunna göra mer verklighetstrogna simuleringar krävs det exportkontrollerade programmet NEC-4, eller tillgång till någon av de mer avancerade elektromagnetiska simulatorerna som löser Maxwells ekvationer direkt via någon finit-element metod. Ett sådant program är CST Microwave Studio, där man kan simulera godtyckliga sammansättningar av metalliska objekt och olika former av mark.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Tänkte slänga in en lågt placerad horisontell loop i brasan ;) Sedan jag satt upp min 80,5m långa loop i somras; bara ca 4-5m upp, 80,5mm lång som sagt och avslutad med en 4:1 balun och sedan 25m RG-58 in i myshörnan så har jag mer och mer sett fördelar med den som lyssnarantenn vs. min Inv-V för 40m som då är sändarantenn.

Kan inte säga att jag alltid hör bättre på loopen, men väldigt ofta så är det nog så att S/N på loopen är bättre än Inv-V och jag titt som tätt kan läsa stationer med mycket svaga signaler på loopen. Signaler som är oläsbara direkt på Inv-V'n och genom detta har jag kunnat köra ett DX som annars gått min logg förbi. Gäller faktiskt även på 80 m bandet, men högre upp i frekvens så är det ingen idé att lyssna på loopen.

Hur mycket bättre en konventionell bäver skulle vara kontra min loop vet jag inte? kanske jättemycket bättre? Men jag har i alla fall mycket lättare att få upp en loop än att dra flera hundra meter långa trådar kors och tvärs, så det är definitivt en antenn som kommit för att stanna här hos mig. Som TX antenn är den högst medioker, men jag vill absolut inte vara utan den som RX antenn nu.

En vertikal för 40 m skall upp till våren och det skall bli väldigt intressant att se hur den står sig som RX antenn jämfört med loopen.

Bara en tanke från min sida appropå lyssnarantenner ... förbaskat intressant tråd för övrigt :)
 
Tackar er alla för tips och åsikter, suger åt mig allt som en torr svamp.
ska ta å låna hem en lite böcker också, nog för att det mesta finns väl skrivet på nätet men inget slår ju faktiskt en bok full med formler och annat nyttigt.

SM0AOM said:
Jag vill varna för att lita för mycket på vad NEC-2 baserade simulatorer ger för resultat när man simulerar
strukturer och trådar på eller nära marken. NEC-2 räknar inte rätt under dessa förhållanden, utan genererar ofta ganska vilt divergerande resultat. Ofta anser man att det som ska simuleras med NEC-2 ska vara minst 1/20 våglängd från marken för att man ska börja kunna lita på resultaten.

...

73/
Karl-Arne
SM0AOM
Click to expand...

Det är väl därför jag inte fick fram någon bra simulering på bävrar och andra lågt sittande antenner.
Använder väl simuleringen som en rolig bit av hobbyn också, tar det inte så allvarligt.
Man får väl se hur det fungerar i praktiken men man kan nog få en vägledning när man har så många teorier som snurrar i huvudet.

men det syntes iaf klart och tydligt att man tjänar verkligen på att elevera radialerna om så bara nån meter vilket jag iofs alltid hört men nu fick jag se det också.
då återstår frågan om den simulerade rätt när jag jämförde vertikalen och delta-loopen? bägge på 1/20-dels våglängd höjd till mark.
finns nog bara ett sätt och testa, synd bara att man inte hittar på sånthär i sommarvärmen, det underlättar aningen =)


jag tror jag och -BYC (tackar för qsoet idag förresten) har motsatta förhållanden, han bor högt upp med relativt små utrymmen med mycket träd runt sig, själv bor jag rätt lågt sett i förhållande till omgivningen och träd är en bristvara i min omedelbara närhet men åkermark har jag gott om att utnyttja.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top