4cx250b
- Thread starter SM0YDO
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
4CX250B är en vidareutveckling av 4X150A som togs fram av Eimac under kriget bl.a för flygburna sändare.
Konstruktionen blev omåttligt populär eftersom man fick höga effekter och ett stabilt uppträdande på effektstegen genom rörets små dimensioner och korta interna ledningar.
4CX250 tlllhör en hel "familj" med sändarrör som har samma sockel och yttermått.
4X150 har glasisolering, medan 4CX250 och 4CX350, som är specialkonstruerat för linjarförstärkare, har keramikisolering.
Generationer av konstruktörer har använt denna "familj", och man kan hitta dem i snart sagt alla former av effektförstärkare. När det gäller TV så satt ofta 4CX250 i drivstegen till mellanstora TV-sändare.
Bland de mer speciella användningarna av 4CX250B var i de bredbandsförstärkare som bl.a. Marconi (18 st rör) och Telefunken (8 st rör) tillverkade.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Konstruktionen blev omåttligt populär eftersom man fick höga effekter och ett stabilt uppträdande på effektstegen genom rörets små dimensioner och korta interna ledningar.
4CX250 tlllhör en hel "familj" med sändarrör som har samma sockel och yttermått.
4X150 har glasisolering, medan 4CX250 och 4CX350, som är specialkonstruerat för linjarförstärkare, har keramikisolering.
Generationer av konstruktörer har använt denna "familj", och man kan hitta dem i snart sagt alla former av effektförstärkare. När det gäller TV så satt ofta 4CX250 i drivstegen till mellanstora TV-sändare.
Bland de mer speciella användningarna av 4CX250B var i de bredbandsförstärkare som bl.a. Marconi (18 st rör) och Telefunken (8 st rör) tillverkade.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Last edited:
kul rör, har en pärm med artiklar på ett tiotal slutstegsbyggen med 4xc250, det senaste är ett 2m steg från 1987 med tre rör i parallel (YU1AW), det tidigaste steget från 1971 (W1SL) med pushpull "hästskon". Första parallellsteget nångång 1975 (W9OJI).
och vad gäller prestanda så blev 250b omodernt (perfekt för nostalibyggen ;-) ) nån gång på 80-talet ? pga. tetrodens svaga IMD data, det är de modernare trioderna som tagit över som t.ex 3cx800A7 eller 3cx1500a7 (8877) i de flesta slutstegen man hittar i affären. Det fanns trioder samtida typ 8874 redan 1976 (W6ZO) men dom är inte så vanliga trots allt.
4cx350b togs väl fram för "linjära sändare", men har en lägre max.frekvens, och sitter i t.ex SSB electronics K2 (1981) som ger en avsefärd effekt (750w pep) med bara ett rör.
Första gången jag körde på ett 4xc var med ett NAG 2m PA, 4x150 från SM7 tidigt 80-tal.
edit: nu säljs det nya ACOM 1011 kortvågs PA med 2x4cx250b i enklast möjliga koppling?, se schema på : http://dxsupply.com/produktfiler/Oper.%20Man.%20A1011.pdf
och vad gäller prestanda så blev 250b omodernt (perfekt för nostalibyggen ;-) ) nån gång på 80-talet ? pga. tetrodens svaga IMD data, det är de modernare trioderna som tagit över som t.ex 3cx800A7 eller 3cx1500a7 (8877) i de flesta slutstegen man hittar i affären. Det fanns trioder samtida typ 8874 redan 1976 (W6ZO) men dom är inte så vanliga trots allt.
4cx350b togs väl fram för "linjära sändare", men har en lägre max.frekvens, och sitter i t.ex SSB electronics K2 (1981) som ger en avsefärd effekt (750w pep) med bara ett rör.
Första gången jag körde på ett 4xc var med ett NAG 2m PA, 4x150 från SM7 tidigt 80-tal.
edit: nu säljs det nya ACOM 1011 kortvågs PA med 2x4cx250b i enklast möjliga koppling?, se schema på : http://dxsupply.com/produktfiler/Oper.%20Man.%20A1011.pdf
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
4CX350A är specat till 110 MHz, och har dubbelt så hög branthet och mycket mera emission än 4CX250B.
Nackdelen med detta rör är att det är mycket känsligt för överbelastning av gallren och att arbetspunkten har en obehaglig tendens att driva, mer ju äldre röret är.
Tusentals servicetimmar har genererats av effektsteg som haft 4CX350A i sin drivkedja, i värsta fall i klass A. Så länge rör och personal "inte kostade något" tog man ofta detta problem med jämnmod, men i dagens läge är sändare med sådan uppbyggnad som t.ex. Granger 172-2 MS föga saknade.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Nackdelen med detta rör är att det är mycket känsligt för överbelastning av gallren och att arbetspunkten har en obehaglig tendens att driva, mer ju äldre röret är.
Tusentals servicetimmar har genererats av effektsteg som haft 4CX350A i sin drivkedja, i värsta fall i klass A. Så länge rör och personal "inte kostade något" tog man ofta detta problem med jämnmod, men i dagens läge är sändare med sådan uppbyggnad som t.ex. Granger 172-2 MS föga saknade.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0AOM
Well-Known Member
Om man avser att köra "fulla data" så krävs det forcerad luftkylning med en "skorsten" plus en
"air-system" sockel, t.ex. Eimac SK620, som medger kylning av rörets undersida.
Vid mindre effekter går det ofta att använda en loktalsockel + en rejäl fläkt som tvingar luft genom anodkylaren.
Rören far dock illa av drift vid för höga temperaturer, man brukar försöka hålla sig under 150 - 200 graders
anodtemperatur.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
"air-system" sockel, t.ex. Eimac SK620, som medger kylning av rörets undersida.
Vid mindre effekter går det ofta att använda en loktalsockel + en rejäl fläkt som tvingar luft genom anodkylaren.
Rören far dock illa av drift vid för höga temperaturer, man brukar försöka hålla sig under 150 - 200 graders
anodtemperatur.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
varför måste det vara keramisk skorsten?
funkar det inte med glas eller "plåt" skorsten?
73 de peo
kylkroppen (anoden) är spänningssatt med runt 1kV så det behövs isolation.
en del använder rullade teflonark mellan kylkropp och lufthålen i toppen på lådan, arken limmas ihop till tuber och man trycksätter hela anodutrymmet.
orginalsockeln kan vara tvådelad, själva rörhållaren, med eller utan inbyggda kondenstorer, plus en kort "skorsten" i keramik som leder luften från sockeln upp till kylkroppen....
en del använder rullade teflonark mellan kylkropp och lufthålen i toppen på lådan, arken limmas ihop till tuber och man trycksätter hela anodutrymmet.
orginalsockeln kan vara tvådelad, själva rörhållaren, med eller utan inbyggda kondenstorer, plus en kort "skorsten" i keramik som leder luften från sockeln upp till kylkroppen....
SM5DRY
Well-Known Member
Skulle behöva ett slutsteg till min Elecraft KX3. Nu har jag 2 st. 4cx250B samt ett gammalt skrotat PA chassie till Collins 618T-3. Power supply på 1400 eller 2400 V finns också.
Vilken koppling rekommenderar ni av följande:
1. 618T-3 original PA modul men förselektiva kretsar saknas. Kan man ha KX3ans ATU till anpassning till ingången?
2. Anpassning på ingången med HF belastningsmotstånd på 50 Ohm som Acom1011. Enkelt!
3. Anpassning på ingången med 1:4 balun och sedan avstämda spolar?
4. Grounded grid med avstämning på ingången?
Vad säger ni om detta?
Vilken koppling rekommenderar ni av följande:
1. 618T-3 original PA modul men förselektiva kretsar saknas. Kan man ha KX3ans ATU till anpassning till ingången?
2. Anpassning på ingången med HF belastningsmotstånd på 50 Ohm som Acom1011. Enkelt!
3. Anpassning på ingången med 1:4 balun och sedan avstämda spolar?
4. Grounded grid med avstämning på ingången?
Vad säger ni om detta?
SM0AOM
Well-Known Member
Med tanke på att endast 50 V toppvärde behövs för att styra ut 4CX250B fullt så skulle jag rekommendera en passiv gallerkrets
där ett avslutningsmotstånd på 200 ohm parallellt med gallren används. 10 W ger 63 V toppvärde över 200 ohm.
Det hela drivs via KX3 inbyggda ATU.
Om drivningen inte skulle räcka till på de högsta banden kan man sätta en liten induktans i serie med 200-ohms motståndet för att kompensera något för ingångskapacitanserna.
Principerna bakom detta har provats i full skala med S.P. Radio effektsteg och ATU i Telefunken 30 kW PA-steg med 4CX15000A
under 90-talet. Även SRT provade detta med Skanti ATU och ett 150W effektsteg i Philips 30 kW PA.
En besläktad lösning för fasta frekvenser med 100W effektsteg + MFJ ATU går i f.n. drift på Collins 10 kW effektsteg.
Grounded-grid fungerar dåligt med 4CX250B.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Du måste ha kylning.
Kan du inte sätta en fläkt som suger ut luften från anodsidan istället?
Värmen måste också bort från kontaktstiften i botten så ett par korta skorstenar från anodringen upp genom ovanlocket fungerar.
Men du kanske menar att du inte får plats med fläkten på något vis?
Slang till annat utrymme?
Kan du inte sätta en fläkt som suger ut luften från anodsidan istället?
Värmen måste också bort från kontaktstiften i botten så ett par korta skorstenar från anodringen upp genom ovanlocket fungerar.
Men du kanske menar att du inte får plats med fläkten på något vis?
Slang till annat utrymme?
Minsta fläktkravet får man om man lyckas trycka all luft enbart genom anodkroppen, dvs. trycksätter anodutrymmet och sen leder ut all luft igenom anodkroppen via en skorsten ut ur lådan - så klarar man sig med en mycket mindre fläkt. Ett knep är att ha två seriekopplade men motroterande axialfläktar, och sen trycksätta anodutrymmet.
Om man använder orginalsockel + skortensringen nedanför anodkylaren och trycker all luft igenom dessa så måste man ha en rejäl fläkt, håller man sig till att köra inom databladeta max.spec. så hamnar man på då på minst ~30Watts 120-133mm kompaktcentrifugalfläktar som går fort och dom låter fint.
Om man använder orginalsockel + skortensringen nedanför anodkylaren och trycker all luft igenom dessa så måste man ha en rejäl fläkt, håller man sig till att köra inom databladeta max.spec. så hamnar man på då på minst ~30Watts 120-133mm kompaktcentrifugalfläktar som går fort och dom låter fint.
Last edited:
SM4HFI
Well-Known Member
I databladen står tryck angivna, ofta i mmVp, millimeter vattenpelare. Tryckgivare och instrument för att mäta aktuella tryck är dyra. Absolut enklast och billigast är en bit plastslang med en skvätt vatten i. Böj slangen i ett U, stoppa in ena änden där det är tryck och mät höjdskillnaden på vattnet. Det är trycket i mmVp!
Enkelt och så självklart att man kanske inte tänker på det ...
Jan
Enkelt och så självklart att man kanske inte tänker på det ...
Jan