6y6g
- Thread starter SM0YDO
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
Clamp-röret sitter mellan skärmgaller och jord på PA-steget.
Vanligen är det triodkopplat, dvs skärmgaller och anod är ihopkopplade.
Dess styrgaller kopplas till PA-stegets gallerläcka så att samma gallerspänning finns
både på PA-steg och clamp-rör. När styrgallerspänningen försvinner så leder clamp-röret så att skärmgallerspänningen på PA-steget minskar till ett ofarligt värde.
Ett clamp-rör gör det möjligt att använda skärmgallermatning via seriemotstånd från anodspänningen utan att riskera att röret förstörs utan drivning.
Om man använder fast styrgallerförspänning så är det nödvändigt att mata skärmgallret från en separat spänningskälla, därför att annars blir skärmgallerspänning = anodspänning när röret är strypt.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Vanligen är det triodkopplat, dvs skärmgaller och anod är ihopkopplade.
Dess styrgaller kopplas till PA-stegets gallerläcka så att samma gallerspänning finns
både på PA-steg och clamp-rör. När styrgallerspänningen försvinner så leder clamp-röret så att skärmgallerspänningen på PA-steget minskar till ett ofarligt värde.
Ett clamp-rör gör det möjligt att använda skärmgallermatning via seriemotstånd från anodspänningen utan att riskera att röret förstörs utan drivning.
Om man använder fast styrgallerförspänning så är det nödvändigt att mata skärmgallret från en separat spänningskälla, därför att annars blir skärmgallerspänning = anodspänning när röret är strypt.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM4HFI
Well-Known Member
Hej Lasse!
Jag har kört 4-65A i över 15 år på 144, fast på "Philipska" heter de QB3/200. Jag har kört halvledarregulator på både skärmgaller och styrgaller. Med två rör i push-pull har jag åstadkommit lite över 400W ut i lyckliga stunder, för närvarande kör jag 100-150W pga att jag har fel på drivsändaren, den ger bara några watt ut. Jag har inte kunnat se någon negativ skämgallerström på mitt PA, men det är nog vist att ha shuntreglering trots det. I G1 har jag bara en emitterföljare (NPN) på en pot som har zenerstabbad spänning strax över vad jag behöver. Minns inte på rak arm, men tror det är runt -90V på G1 för klass B. På G2 är det 4-500V för att köra för fullt. På anoderna ligger 2,5 kV lastat. Med 400W ut blir det inga extralånga streck på CW, FM är inte att tänka på...
Tänk på att 4-65A värms upp snabbt, tar nån sekund bara att starta. Så gallerförspänningar mm bör också komma snabbt, det var orsaken till att jag byggde med halvledare. Då blir det operativt som ett transistor-PA, man knäpper på det först om och när det behövs. Inga fläktar behövs heller i tomgång om man har lite självdrag runt rören. Som jag kör nu använder jag aldrig fläkt. Kör man hårt är det bra med lite hjälp med luftväxling, men man slipper de fläktar som krävs för t ex 4CX250B, som jag också kört.
Lycka till!
/Jan
Jag har kört 4-65A i över 15 år på 144, fast på "Philipska" heter de QB3/200. Jag har kört halvledarregulator på både skärmgaller och styrgaller. Med två rör i push-pull har jag åstadkommit lite över 400W ut i lyckliga stunder, för närvarande kör jag 100-150W pga att jag har fel på drivsändaren, den ger bara några watt ut. Jag har inte kunnat se någon negativ skämgallerström på mitt PA, men det är nog vist att ha shuntreglering trots det. I G1 har jag bara en emitterföljare (NPN) på en pot som har zenerstabbad spänning strax över vad jag behöver. Minns inte på rak arm, men tror det är runt -90V på G1 för klass B. På G2 är det 4-500V för att köra för fullt. På anoderna ligger 2,5 kV lastat. Med 400W ut blir det inga extralånga streck på CW, FM är inte att tänka på...
Tänk på att 4-65A värms upp snabbt, tar nån sekund bara att starta. Så gallerförspänningar mm bör också komma snabbt, det var orsaken till att jag byggde med halvledare. Då blir det operativt som ett transistor-PA, man knäpper på det först om och när det behövs. Inga fläktar behövs heller i tomgång om man har lite självdrag runt rören. Som jag kör nu använder jag aldrig fläkt. Kör man hårt är det bra med lite hjälp med luftväxling, men man slipper de fläktar som krävs för t ex 4CX250B, som jag också kört.
Lycka till!
/Jan
SM0YDO
Well-Known Member
Hej Jan och tack för ditt svar.
Karl-Arne det här schemat med clampröret har jag hittat
i en ARRL handbok ifrån 1951 sidan 402. Jag funderade på om
jag kunde ta den delen ur schemat med 6Y6G röret och använda
det i schemat som jag fick ifrån dig. Dvs Högspänningen till Eimac rören
är ochså kopplad till anoden på 6Y6G röret via ett eller två motstånd
på antingen två st 15k 100W eller ett st 30k 200W.
Styrgallret är kopplad via nått jack vid namn J1 i serie med ett motstånd R1 på
5k 10W till styrgallret och sen är motståndet kopplat i serie med en drossel
RFC1 på 1uH till mittutaget på ingångs kretsen på sekundärsidan.
i det schemat som jag fick ifrån dig sitter det ett stabilisator rör OA2 på scemat
kan man ta bort det och i stället koppla in RFC1 där i stället?
mvh Lasse sm0ydo
Karl-Arne det här schemat med clampröret har jag hittat
i en ARRL handbok ifrån 1951 sidan 402. Jag funderade på om
jag kunde ta den delen ur schemat med 6Y6G röret och använda
det i schemat som jag fick ifrån dig. Dvs Högspänningen till Eimac rören
är ochså kopplad till anoden på 6Y6G röret via ett eller två motstånd
på antingen två st 15k 100W eller ett st 30k 200W.
Styrgallret är kopplad via nått jack vid namn J1 i serie med ett motstånd R1 på
5k 10W till styrgallret och sen är motståndet kopplat i serie med en drossel
RFC1 på 1uH till mittutaget på ingångs kretsen på sekundärsidan.
i det schemat som jag fick ifrån dig sitter det ett stabilisator rör OA2 på scemat
kan man ta bort det och i stället koppla in RFC1 där i stället?
mvh Lasse sm0ydo
SM0AOM
Well-Known Member
PA-t med 4-65A som finns i 1951 års handbok är i princip samma som det med 4-125A i 1963 års handbok. Samma kretslösning går att använda för kringutrustningen.
Med tanke på vad som kan hända om clamp-röret skulle gå sönder är det ingen dum ide att parallellkoppla 2 6V6. Detta fungerar dock bara i klass C.
Om man vill köra klass AB går det inte att använda clamp-rör, utan då måste man mata skärmgallren separat från en stabiliserad spänningskälla.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Med tanke på vad som kan hända om clamp-röret skulle gå sönder är det ingen dum ide att parallellkoppla 2 6V6. Detta fungerar dock bara i klass C.
Om man vill köra klass AB går det inte att använda clamp-rör, utan då måste man mata skärmgallren separat från en stabiliserad spänningskälla.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0YDO
Well-Known Member
Hej går det att köra ssb och FM modulation med slutsteget i klass AB?
Jag har ett påbörjat bygge till ett enklare stabiliserat nätaggregat som inte
har blivit färdigt .Det är byggt i en skärmburk med rören ovanpå och komponenterna
inuti.Ur boken Electronics For Scentists av Malmstadt Enke och Toren årtal 1963
det består av ett OB2 ,6BH6 och ett 6L6 original går det att reglera mellan 375 till
160 V enligt texten Tyvärr så finns det inte nån separat skärmgaller så regleringen blir lite sämre till 6BH6 röret men det kanske inte spelar någon roll för att krångla
till det hela om man modiferar om kopplingen så att den i stället ger ut spänning
som passar till Eimac rören typ 300 till 400 V jag ska ta reda på hur mycket
spänning 6L6 tål
och kopplar nätaggregatet med serie motstånd ifrån
högspänningen .Jag har kollat med Svebry dom säljer 20k ohm 80 W trådlindade
motstånd med flyttbart uttag så jag tänkte ta och köpa några st så jag har att laborera med
mvh Lasse sm0ydo
Jag har ett påbörjat bygge till ett enklare stabiliserat nätaggregat som inte
har blivit färdigt .Det är byggt i en skärmburk med rören ovanpå och komponenterna
inuti.Ur boken Electronics For Scentists av Malmstadt Enke och Toren årtal 1963
det består av ett OB2 ,6BH6 och ett 6L6 original går det att reglera mellan 375 till
160 V enligt texten Tyvärr så finns det inte nån separat skärmgaller så regleringen blir lite sämre till 6BH6 röret men det kanske inte spelar någon roll för att krångla
till det hela om man modiferar om kopplingen så att den i stället ger ut spänning
som passar till Eimac rören typ 300 till 400 V jag ska ta reda på hur mycket
spänning 6L6 tål
och kopplar nätaggregatet med serie motstånd ifrån
högspänningen .Jag har kollat med Svebry dom säljer 20k ohm 80 W trådlindade
motstånd med flyttbart uttag så jag tänkte ta och köpa några st så jag har att laborera med
mvh Lasse sm0ydo
SM0AOM
Well-Known Member
Jag vill avråda på det bestämdaste från att använda någon form
av seriereglerat kraftaggregat för att mata skärmgallren, i synnerhet
om spänningen ska tas via ett seriemotstånd från anodspänningen.
Serieregulatorer har den riskabla egenskapen att de har dramatiskt olika utgångsimpedanser för positiva och negativa utströmmar.
I stället bör ett shunt-regulator användas. En sådan fungerar ungefär som clamp-röret,
men istället för att ta sin styrgallerspänning från PA-stegets gallerkrets arbetar en spänningsjämförare på PA-stegets skärmgallerspänning så att om denna
ökar, flyter det mer ström genom shuntregulatorn och därmed minskar utspänningen.
Med moderna komponenter är det lätt att göra en bra shuntregulator med en MOSFET i
enhancement-mode som får sin styrspänning från ett antal seriekopplade zenerdioder.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
av seriereglerat kraftaggregat för att mata skärmgallren, i synnerhet
om spänningen ska tas via ett seriemotstånd från anodspänningen.
Serieregulatorer har den riskabla egenskapen att de har dramatiskt olika utgångsimpedanser för positiva och negativa utströmmar.
I stället bör ett shunt-regulator användas. En sådan fungerar ungefär som clamp-röret,
men istället för att ta sin styrgallerspänning från PA-stegets gallerkrets arbetar en spänningsjämförare på PA-stegets skärmgallerspänning så att om denna
ökar, flyter det mer ström genom shuntregulatorn och därmed minskar utspänningen.
Med moderna komponenter är det lätt att göra en bra shuntregulator med en MOSFET i
enhancement-mode som får sin styrspänning från ett antal seriekopplade zenerdioder.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0YDO
Well-Known Member
Hej Karl-Arne jag har letat runt på internet om shunt regulatorer
och hittade den här hemsidan där jag håller på och läser om
sådanna regulatorer http://www.tubecad.com/2006/11/blog0087.htm
Jag har 10 st IRF 740 Hexfetar jag tänkte att det kanske kunde vara ett bra val
att bygga en shunt regulator med en sån hexfet , plus diverse komponenter med runt
Hexfeten.Jag funderar vidare.Problemet med sådanna här höga spänningar
är att det inte finns op ampar vad jag vet som klarar dom här spänningarna
så man måste använda diskreta komponenter transistorer som tål höga spänningar
för att göra shunt regulatorn reglerbar typ mellan 250 till 400 Volt
mvh Lasse
och hittade den här hemsidan där jag håller på och läser om
sådanna regulatorer http://www.tubecad.com/2006/11/blog0087.htm
Jag har 10 st IRF 740 Hexfetar jag tänkte att det kanske kunde vara ett bra val
att bygga en shunt regulator med en sån hexfet , plus diverse komponenter med runt
Hexfeten.Jag funderar vidare.Problemet med sådanna här höga spänningar
är att det inte finns op ampar vad jag vet som klarar dom här spänningarna
så man måste använda diskreta komponenter transistorer som tål höga spänningar
för att göra shunt regulatorn reglerbar typ mellan 250 till 400 Volt
mvh Lasse
SM0AOM
Well-Known Member
Vill man göra en shuntregulator med elektronrör så går det att använda denna koppling.
VR150 kan ersättas med seriekopplade Zenerdioder med en sammanlagd spänning
= skärmgallerspänningen.
811A kan ersättas med ett eller flera parallellkopplade triodkopplade beamtetroder eller pentoder som t.ex. 807 eller 6L6/6V6.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
VR150 kan ersättas med seriekopplade Zenerdioder med en sammanlagd spänning
= skärmgallerspänningen.
811A kan ersättas med ett eller flera parallellkopplade triodkopplade beamtetroder eller pentoder som t.ex. 807 eller 6L6/6V6.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Attachments
SM4HFI
Well-Known Member
Hej igen!
Risken med Karl-Arnes schema är att 4-65A blir varmt på nån sekund, shuntröret måste bli varmt snabbare om man inte 4-65 ska skena eller till och med få överslag mellan skärmgaller och styrgaller eller katod.
Det kan vara bra att börja med lite lägre än hela anodspänningen. I mitt steg med 4CX250som står på SK4AO har jag spänningsdubblarkoppling för anodspänningen och har motståndet till stabblyktor + zenerdioder på halva anodspänningen, där ena änden av trafolindningen ligger. I hemmasteget med 4-65A har jag 4 likriktare i serie för anodspänningen (trafon jag hittade var sån), så jag har bara 750V som mest i skärmgallerkopplingen.
I hemmasteget har jag har byggt regulator med ett par BU208, en som shuntar och en i serie med motståndet från likriktaren. Shunttransistorn styrs i emittern av en lågspänningsransistor, basen sitter på 24V-linan för reläer mm. Eftesom steget rusar utan 24V så är den spänningen ena villkoret för reläet till anodtrafon, det andra är G1-biasspänning. Provade med att switcha last till och från (pulsgenerator, lastmotstånd och switchtransistor) och byggde regelerkrets tills G2-spänningen var stabil utan ringningar. Har nog tyvärr inga noteringar hur det blev, särskilt inte frekvenskompenseringen men bifogar en grov skiss ur minnet utan kompensering, var över 10 år sen... Är i alla fall variabel spänning 120-500V.
Med FETar går det nog lika bra. Lycka till och var försiktig när du mäter, så hörs vi på 2m så småningom!
/Jan
Risken med Karl-Arnes schema är att 4-65A blir varmt på nån sekund, shuntröret måste bli varmt snabbare om man inte 4-65 ska skena eller till och med få överslag mellan skärmgaller och styrgaller eller katod.
Det kan vara bra att börja med lite lägre än hela anodspänningen. I mitt steg med 4CX250som står på SK4AO har jag spänningsdubblarkoppling för anodspänningen och har motståndet till stabblyktor + zenerdioder på halva anodspänningen, där ena änden av trafolindningen ligger. I hemmasteget med 4-65A har jag 4 likriktare i serie för anodspänningen (trafon jag hittade var sån), så jag har bara 750V som mest i skärmgallerkopplingen.
I hemmasteget har jag har byggt regulator med ett par BU208, en som shuntar och en i serie med motståndet från likriktaren. Shunttransistorn styrs i emittern av en lågspänningsransistor, basen sitter på 24V-linan för reläer mm. Eftesom steget rusar utan 24V så är den spänningen ena villkoret för reläet till anodtrafon, det andra är G1-biasspänning. Provade med att switcha last till och från (pulsgenerator, lastmotstånd och switchtransistor) och byggde regelerkrets tills G2-spänningen var stabil utan ringningar. Har nog tyvärr inga noteringar hur det blev, särskilt inte frekvenskompenseringen men bifogar en grov skiss ur minnet utan kompensering, var över 10 år sen... Är i alla fall variabel spänning 120-500V.
Med FETar går det nog lika bra. Lycka till och var försiktig när du mäter, så hörs vi på 2m så småningom!
/Jan
Attachments
SM0AOM
Well-Known Member
Håller helt med Jan/SM4HFI om riskerna med olika uppvärmningstider, men i den era som sådant här var vanligt hade man kvicksilverlikriktare i högspänningskraften, och fick vänta minst 30 sekunder ändå. Används ett 811A som shuntrör blir detta varmt samtidigt som 4-65A, eller om en eller flera parallellkopplade MOSFET-ar används.
I en linjärförstärkare med 4-65A (och andra beamtetroder) får man räkna med att skärmgallerströmmen kommer att variera kraftigt med utstyrningen, och t.o.m. bli negativ under vissa förhållanden.
Det är av den anledningen som en shuntregulator rekommenderas, eftersom dess utgångsimpedans, inom rimliga gränser, inte är beroende av strömriktningen.
Serieregulatorer har en mycket högre utimpedans vid negativa strömmar, vilket kan leda till
lavineffekter.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
I en linjärförstärkare med 4-65A (och andra beamtetroder) får man räkna med att skärmgallerströmmen kommer att variera kraftigt med utstyrningen, och t.o.m. bli negativ under vissa förhållanden.
Det är av den anledningen som en shuntregulator rekommenderas, eftersom dess utgångsimpedans, inom rimliga gränser, inte är beroende av strömriktningen.
Serieregulatorer har en mycket högre utimpedans vid negativa strömmar, vilket kan leda till
lavineffekter.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0YDO
Well-Known Member
Hej jag har några olika stabillisator rör
6 st 85 A2
2 st 90 C1
1 st 150 B2
om man tar och serie kopplar 3 st 85 A2 är man uppe i 255 V till skärmgallret
den spänningen nämn i databladen över 4-65A
Jo jag har en Hioki högspännings prob sam jag hade tänkt att jag skulle mäta
högspänningen med jag måste bara skaffa mig ett mätinstrument att koppla det till
max 20 kV
mvh Lasse smoydo
6 st 85 A2
2 st 90 C1
1 st 150 B2
om man tar och serie kopplar 3 st 85 A2 är man uppe i 255 V till skärmgallret
den spänningen nämn i databladen över 4-65A
Jo jag har en Hioki högspännings prob sam jag hade tänkt att jag skulle mäta
högspänningen med jag måste bara skaffa mig ett mätinstrument att koppla det till
max 20 kV
mvh Lasse smoydo
SM0AOM
Well-Known Member
85A2 är ett spänningsreferensrör, och därmed har det en mycket begränsad tillåten ström.
Man bör inte överskrida 2 - 3 mA, så det går inte att stabilisera skärmgallerspänningen direkt. Genom att sätta ett antal 85A2 i serie mellan drain och gate på ett par-tre parallellkopplade enhancement-mode effekt-FET:ar får man en shuntregulator som motsvarar kopplingen med 811A. Ett motstånd på 10 - 20 ohm mellan source och jord på varje FET utjämnar skillnaden i branthet mellan dem.
För att inte riskera att överspänningar förstör FET:arna
rekommenderas en Zenerdiod på c:a 5 V mellan gate och source.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Man bör inte överskrida 2 - 3 mA, så det går inte att stabilisera skärmgallerspänningen direkt. Genom att sätta ett antal 85A2 i serie mellan drain och gate på ett par-tre parallellkopplade enhancement-mode effekt-FET:ar får man en shuntregulator som motsvarar kopplingen med 811A. Ett motstånd på 10 - 20 ohm mellan source och jord på varje FET utjämnar skillnaden i branthet mellan dem.
För att inte riskera att överspänningar förstör FET:arna
rekommenderas en Zenerdiod på c:a 5 V mellan gate och source.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0YDO
Well-Known Member
Hej igen jag har nästan fått tag på alla delar som jag behöver till slutsteget.
Jag fyndade en stor racklåda på jobbet som höll på att åka i skroten
så nu har jag gort en temporär låda i racken i 13 mm plywood för
att se om jag får plats för nätaggregatet i det innan jag åker till
Metallvaruhuset i Spånga och köper dyr aluninium plåt.
En fråga igen den här skärmgallerspänningen kan den matas via en separat
trafo med rörlikriktare och sedan stabbiliseras och sedan till ett ex av IRF 740?
eller måste den matas av via högspänningen via ett antal serie kopplade ställbara
motstånd jag hör köpt tre stora reglerbara motstånd Type HEA 20000 ohm Vitrom.
Problemet är att jag kommer att ha en vridtrafo inkopplad efter en 230 v in 230 vut trafo
för att komma bort ifrån elnätets fas och nolla.Efter vridtrafon ska det bli en HSP trafo för
att kunna reglera högspänningen och då kommer skärmgaller att åka upp eller beroende
på hur hög eller låg högspänningen är
73 de sm0ydo Lasse
Jag fyndade en stor racklåda på jobbet som höll på att åka i skroten
så nu har jag gort en temporär låda i racken i 13 mm plywood för
att se om jag får plats för nätaggregatet i det innan jag åker till
Metallvaruhuset i Spånga och köper dyr aluninium plåt.
En fråga igen den här skärmgallerspänningen kan den matas via en separat
trafo med rörlikriktare och sedan stabbiliseras och sedan till ett ex av IRF 740?
eller måste den matas av via högspänningen via ett antal serie kopplade ställbara
motstånd jag hör köpt tre stora reglerbara motstånd Type HEA 20000 ohm Vitrom.
Problemet är att jag kommer att ha en vridtrafo inkopplad efter en 230 v in 230 vut trafo
för att komma bort ifrån elnätets fas och nolla.Efter vridtrafon ska det bli en HSP trafo för
att kunna reglera högspänningen och då kommer skärmgaller att åka upp eller beroende
på hur hög eller låg högspänningen är
73 de sm0ydo Lasse
SM4HFI
Well-Known Member
Hej Lasse!
Titta på SM5BSZ:s sida om nätdelar till PA SM 5 BSZ - Power Supplies for High Power Amplifiers. Sist på den behandlar han variabel anodspänning. Med både anod och G2 variabla från samma trafo får man klassisk anod-skärmgallermodulering, fast med väldigt låg frekvens. Fast då ska förstås G2 inte stabbas, bara ha en bleeder som klarar eventuell negativ skärmgallerström.
Det finns mycket annat matnyttigt till nätdelen där också, som vanligt på Leifs sidor.
/Jan
Titta på SM5BSZ:s sida om nätdelar till PA SM 5 BSZ - Power Supplies for High Power Amplifiers. Sist på den behandlar han variabel anodspänning. Med både anod och G2 variabla från samma trafo får man klassisk anod-skärmgallermodulering, fast med väldigt låg frekvens. Fast då ska förstås G2 inte stabbas, bara ha en bleeder som klarar eventuell negativ skärmgallerström.
Det finns mycket annat matnyttigt till nätdelen där också, som vanligt på Leifs sidor.
/Jan
SM0AOM
Well-Known Member
Allmänt sett är det bra att stabilisera ner skämgallerspänningen via ett seriemotstånd från anodspänningen, eftersom då eliminerar man risken att lägga på skärmgallerspänning utan anodspänning, vilket förstör skärmgallren på ett ögonblick.
Det beror också på till vad slutsteget ska användas, vid klass C-drift behöver inte skärmgallerspänningen stabiliseras, medan vid linjärdrift så krävs stabilisering.
Om man använder ett separat skärmgalleraggregat så är det nödvändigt att se till att man inte kan koppla in detta utan att anodspänningen är tillslagen, och det är också en bra ide att göra det strömbegränsat till maximalt tillåten skärmgallerström, som vid klass C och 250 V är c:a 25 mA per rör, och vid klass AB och 400V är c:a 5 mA per rör.
En shuntregulator som matas via ett seriemotstånd uppfyller det andra kravet, om seriemotståndet är stort nog.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Det beror också på till vad slutsteget ska användas, vid klass C-drift behöver inte skärmgallerspänningen stabiliseras, medan vid linjärdrift så krävs stabilisering.
Om man använder ett separat skärmgalleraggregat så är det nödvändigt att se till att man inte kan koppla in detta utan att anodspänningen är tillslagen, och det är också en bra ide att göra det strömbegränsat till maximalt tillåten skärmgallerström, som vid klass C och 250 V är c:a 25 mA per rör, och vid klass AB och 400V är c:a 5 mA per rör.
En shuntregulator som matas via ett seriemotstånd uppfyller det andra kravet, om seriemotståndet är stort nog.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM0YDO
Well-Known Member
Hej det kanske är en bra ide att sätta en kontaktor med lämplig manöverspänning
mellan vridtrafon och hsp trafon så att den slår till när man har fått upp anodspänningen
inte till full spänning kanske men till 1 Kv exempelvis på sekundär sidan på HSP trafon
och det motsvaras då av en annan lägre spänning på primärsidan på HSP trafon
till vilken kontaktor med lämpilig AC spänning sökes tex 110 V AC
och då måste man vad jag förstår använda sig av ett serie motstånd till kontaktorspolen
när spänningen blir mer än 110 V upp till 230 V
så att den styr skärmgalleraggregatet via en slutande kontakt på kontaktorn
mellan vridtrafon och hsp trafon så att den slår till när man har fått upp anodspänningen
inte till full spänning kanske men till 1 Kv exempelvis på sekundär sidan på HSP trafon
och det motsvaras då av en annan lägre spänning på primärsidan på HSP trafon
till vilken kontaktor med lämpilig AC spänning sökes tex 110 V AC
och då måste man vad jag förstår använda sig av ett serie motstånd till kontaktorspolen
när spänningen blir mer än 110 V upp till 230 V
så att den styr skärmgalleraggregatet via en slutande kontakt på kontaktorn