Åldras radioapparater undrar en nybörjare

SA7ANJ

SA7ANJ

Active Member
Hej!

Jag har möjlighet att köpa en begagnad en begagnad kortvågsstation som är cirka tjugo år gammal. Mekaniskt och utseendemässigt verkar stationen vara i toppskick och har troligtvis använts väldigt lite. Hur är det med elektronikkomponenters livslängd? Är det så att komponenter i en radio åldras även om radion inte används? Om så är fallet, finns det någon kunskap hur fort dem åldras?

Funderingar från en nybörjare,

SA7ANJ
 
Alla komponenter åldras, men åldringen blir vanligen mycket långsammare när apparaten inte används, p.g.a att värme påskyndar åldrandet.

Dock finns ett undantag, elektrolytkondensatorer, som förlorar sin kapacitans
när de lagras länge utan att användas. De komponenter av "konsumentkvalitet" som
finns i amatörradioapparater har en lagringsbeständighet som av allt att döma rör sig om flera
årtionden.

Komponenter av proffskvalitet ("klassade komponenter") kan klara 30-40 års kontinuerlig drift i ganska höga omgivningstemperaturer.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Tack för ditt snabba svar!

Ditt svar var ungefär vad jag gissade på men jag har inte hitta så mycket information om det på nätet. Jag har även bläddrat i några läroböcker för gymnasieskolan utan att hitta någon information.

/Anders SA7ANJ
 
Feldistributionen hos elektronikkomponenter (och -apparater) följer vanligen den s.k. "badkarskurvan", där det finns ett inslag av "barnsjukdomar" i början av komponenternas livstid, sedan en tid av lågt och konstant utfall av slumpmässiga fel samt en "utslitningsfas" när ackumulerad åldring börjar ta ut sin rätt.

Utfallet under den konstanta fasen brukar man använda som mått på komponentens "felintensitet" uttryckt i fel per timme och komponent.

Detta tal som är <<1 används sedan för att uppskatta tillförlitligheten för hela apparater och system.

Beroende sedan på hur komponenten används finns det olika mått, det lägsta är under lagring och sedan ökar det beroende av påfrestningarna under drift. För "klassade komponenter" kan man slå upp
antingen beräknade eller uppmätta felintensiteter i speciella tabellverk,
det mest kända är MIL-HDBK-217 som bygger på insamlade data från militär- och flygindustrin under flera årtionden.

Att beräkna hela apparaters tillförlitlighet är ganska vanskligt, och ofta tar man till i underkant, beroende på att driftförhållandena blir mer gynnsamma, och komponenterna bättre än vad man trott från början.

Ett klassiskt exempel är den beräkning av en ny kortvågsmottagares tillförlitlighet
som gjordes på Standard Radio i slutet på 60-talet. Denna byggde bl.a. på ganska kort erfarenhet av IC-kretsars tillförlitlighet, och man ansåg sig vara lätt optimistisk när en medeltid mellan fel på c:a 5000 timmar, och en livslängd på 8 - 10 år förutspåddes. I själva verket blev drifttiderna uppemot
35 - 40000 timmar, och flera av "0-seriens" mottagare är fortfarande i drift efter 35 år.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
20 År?

Bör inte vara något att oroa sig över.

En del stationer har fått mekaniska problem, inte elektrisk/elektroniska. Kolla över strömbrytare och eventualla lager i rattarna.

Som tidigare inlägg har påpekat så är ofta den svaga länken i en 20-årig radiomottagare - elektrolytkondensatorerna. Utvecklingen av komponenter mellan åren 1980 och 1990 var nästan dramtisk. Kondensatorer var en av de komponenttyper som man inriktade sig på, detta då behovet av ytmonterade kretsar tog fart - speciellt för applikationer för högre fekvenser. Satellittmotagarna som började skyfflas ut över de internationella kunderna medförde ju ett litet teknikskifte. Titta på hur kondensatorernas inkapslingsmetoder förändrades under åttiotalet. Om man använder mindre mängd material för tillverkning av en komponent, då minskar även sannolikheten för dåligt material i komponenten. Jag har inte fått ett enda(!) felaktikt ytmonterat motstånd eller kondensator sedan mitten på åttiotalet! - och det har vandrat många tiotusentals komponenter förbi mina händer sedan dess...

Visst... alla komponenter åldras men mycket av åldringen beror på om komponenterna har utsatts för värme.
En 20-årig kortvågsstation får nog fortfarande anses vara relativt modern och därmed heltransistoriserad. Jag misstänker att 99% eller mer av tiden som radion varit påslagen, har varit lyssning. Därför borde komponenterna vara ganska fräscha. Dessutom så är det synnerligen få stationer som har varit påslagna under en längre tid.

De diskussioner som rör komponenters kvalitet och åldrande gäller företrädesvis nya, omonterade komponenter. Ett problem som man hade var att lödbarheten försämrades när benens förtenning förändrades genom oxidation. Vad som händer idag när blyet i stort sett är borta, det får framtiden utvisa.
Detta gäller dock inte redan monterade komponenter, dvs inte för en bagagnad station.

Så ett allmänt råd måste bli att kolla de mekaniska komponenterna först. Omkopplare och rattar.
Kom ihåg att 20 år inte är speciellt långt tillbaka i tiden... Min "gamla" FT1000MP är nästan 10 år redan...
Välj något av de tre stora fabrikaten - FT, TS och IC, så borde du vara relativt trygg i ditt val. Kom ihåg att oavsett vilket station du väljer så finns det ändå inte mycket reservdelar att uppbringa så var försiktig med vad du betalar.

Jag skulle tro att det lönar sig att titta efter en "enklare" station utan allt för mycket data finesser. Kom ihåg att många stationer hade ett inbyggt batteri för stationens minnen. En del stationer var tyvärr så korkat byggda att det kan bli problem om batteriet tar slut. Med andra ord, leta efter en "ångradio" utan mikrodator och alltför mycket blinkande LED etc.

Kom ihåg att det är radioamatören som är viktigast, de flesta stationerna är likvärdiga. Skit bakom ratten kompenseras inte av en dyr station!

Kolla innan du väljer station vad som finns att tillgå på internet beträffande modifikationer. Vanligt är att man sätter in pin-dioder som RX/TX omkopplare. Dessutom finns det mycket "skvaller" och omdömen uti i diskussionsgrupperna på internet.

Och du! Se till att du får med manual och ritningar på stationen!


Cheers


Dan / M0DFI
 
Last edited:
20 år gamla apparater är i regel inga problem att få igång. Man skall dock tänka på en sak. En apparat som inte använts på några år MÅSTE startas upp försiktigt. Det som annnars kan hända (händer ofta) är att elektrolytkondensatorer och vissa typer av avkopplingskondensatorer helt enkelt kortsluter och "brinner upp" eller exploderar. Sådana fel kan dessutom vara besvärliga att finna och ibland orsakar de ologiska följdfel. I värsta fall bränd nätransformator etc.

Radioapparater (kondensatorerna i dom) som inte använts på länge SKALL formeras. Detta görs enklas genom att ansluta apparaten till en vridtrafo och börja med låg nätspänning, t ex 50 volt AC. Låt apparaten stå på "förvärmning" några timmar, skruva sedan upp spänningen ett hack, till 100 v i några timmar, sedan 150 volt och slutligen 230 V.

Själv har jag i förra veckan formerat ett tio-tal "splitter nya" men icke använda elektrolytkondensatorer typ bult och av fabrikat Rifa från tidigt 70-tal. En första mätning visade en enorm läckström och om jag hade släppt på full spänning 450 V, och utan strömbegränsning, direkt så hade de sannolikt blivit överhettade och förstörda på några minuter. I stället formerades dessa genom att ansluta ett motstånd på 47 k och succesivt öka DC-spänningen som togs från ett varierbart lab-aggregat. Proceduren pågick tills läckstömmen genom kondensatorerna blev mindre än 0.5 mA vid 300 V som får anses vara mycket bra för så gamla komponenter. Det tog faktiskt 30 timmar att komma dit. Det finns inga genvägar.

Kontrollmätningar visar att elektrolytkondensatorerna nu är i gott skick och på så sätt sparade jag tusenlappen som nya lytar hade kostat.

I äldre apparater som t ex surplusmaskiner från WWII så är det snarare regel än undantag att komponentvärdena ändrat sig markant. I en Wiresless Set 19 som jag just nu jobbar med noteras att ett antal massamotstånd ökat resistansen drygt 100%. Ett förkopplingsmotstånd på 1.2 M mättes till 2.7 M och panelinstrumentet för anodspänningen visade för låg spänning. Efter byte till ett nytt 1.2 M motstånd var problemet ur världen. Även kondensatorer har tendens att ändra värden. Vissa typer torkar dessutom ut så till den milda grad att de spricker eller vittrar sönder. Isoleringen i ledningar och kablar torkar ut och ibland blir det kortslutning. Kontakter och omkopplare oxiderar och ger glappkontakt. Gammal olja och fett i lagringar blir seg och potentiometrar går knappt att vrida. Nu talar vi om utrustning som är 60 år eller så men det ger ändå en indikation på att komponenter åldras med tiden och mekaniken kräver en droppe olja.

Fördelen med att satsa på en äldre station, från 70...80-talen är ofta att den är lätt att reparera med standardkomponenter. Många av de nyare apparaterna är bestyckade med specialkretsar och när dessa går sönder så kan det bli problem.

73
Bengt EQL
 
Last edited:
Ta dig en funderare om det är värt alla ev problem med en 20 år gammal radio, man köper sig tex en begagnad icom 718 för runt 5000kr idag, prestandamässigt häst längder från nåt som är 20 år gammalt.Det går under alla omständigheter inte att betala några större summor för så gamla grejer.
 
Ett stort tack för allt engagemang. Jag har lärt mig mycket som nybörjare genom Era råd och tips. Nu skall jag ta mig en rejäl fundera under påskveckan och därefter komma till skott.

Jag är i den delen av livet då man inte behöver tänka så mycket på pengar i den här storleksordningen och har även funderat på en ny IC-718. Men ... eftersom jag är helt nybörjare ser jag (kanske felaktigt) en fördel med att köpa en gammal station. Jag vågar att gå in i radion för reparera eventuell misstag som kan uppstå pga otränat handhavande. Jag inbillar mig att en ny station har känsligare elektronik och att jag därför bör vänta med ett sådant inköp tills jag har tränat upp handhavandet.

Åter igen tack för all lärdom! Jag skall se om jag kan lämna någon feedback.

Anders SA7ANJ
 
Hej,

Får man vara så ofin och fråga vad det är för gamal radio som du funderar på att köpa?
Personligen hade jag köpt en äldre station först. När du blir lite varm i kläderna, så vet du vilka funktioner du tycker är viktiga och kanske byter till en nyare station eller äldre med just de funktioner som du eventuellt saknar.
Som du redan har fått tips om, så är oftast äldre stationer även lättare att laga om något skulle gå sönder, vilket det ju gör ibland tyvärr.
Jag har bytt ytmonterade IC-kretsar i min TS850 som har 128 ben/st, det går men det är inte kul! ;)
Personligen tycker jag även att reglage m.m. känns mer gediget i lite äldre apparater, men det är ju en smaksak.
Finns det ingen amatör / klubb i närheten där du kan få prova lite olika stationer?

Lycka till med rigg-jakten så kanske vi hörs på banden snart!

/Roger
 
SA7ANJ said:
Jag är i den delen av livet då man inte behöver tänka så mycket på pengar i den här storleksordningen
Anders SA7ANJ
Click to expand...
Den delen av livet har jag aldrig varit i och jag är ändå 67 år :D
Skämt åsido, det som åldras i elektroniken är utan tvekan kondensatorer. Halvledare händer det sällan något med p.g.a. tiden. Fasta motstånd klarar sig bra, medan trimpotar kan få lite hyss för sig. I regel räcker det med att vrida lite och sen återställa till samma värde. Det som är negativt för komponenterna är onormal värmeutveckling. Särskilt kondensatorerna är utsatta p.g.a. uttorkningsrisken. Men jag tror att du har tur som kommer in i hobbyn vid en tid då komponenttillverkarna har lärt sig vad som behövs för att göra pålitliga produkter. Jag tror att du kan lugnt köpa en radio med 20 år på nacken om den har använts på ett "normalt" sätt.
Lycka till!
/ Ingvar :cool:
 
Precis som här i forumet har radioamatörer här i Ängelholm och Helsingborg varit mycket hjälpsamma och erbjudit mig att prova olika apparater vilket jag uppskattar mycket. Men som nybliven amatör där man ännu inte har någon trafikvana och inte kan värdera vad som är bra eller dåligt har man svårt att tillgodogöra sig den informationen. För mig handlar det i första hand om att hitta en apparat som jag kan sitta och knappa på i några veckor och lyssna på trafiken innan jag gör mitt första anrop. Och därefter förhoppningsvis bygga upp lite rutin.

Sedan är det lite andra saker också som måste igång. Bara det här med att stämma av en antenn kräver lite övning har jag insett nu. Och hur monterar jag den lämpligast? Jag har t ex gått igenom inläggen under ämnet Antenner och hittat massor med uttryck som jag säkert förstår innebörden för men inte kan placera rätt eftersom det är radioamatörernas eget språk. Det blir nog en vanlig dipol att börja med men bara det är massor med frågor (som hör hemma i ett annat forum).

Roger: Det är en amatör som pga åldersrelaterade problem som säljer hela sin kompletta station (dvs med tillbehör och antenner). Jag åka och titta på utrustningen efter påskhelgen och därefter berättar jag gärna vad det är för radio.

Det är bara att konstatera att amatörradio har massor att att erbjuda i alla tänkbara aspekter. Enda problemet är väl att dämpa min frus föreställningar om antennpark i trädgården.

Återigen, tack för all nyttig kunskap ni har förmedlat.

Anders SA7ANJ
 
Köp radion om den kommer från en av de större tillverkarna. De är ganska likvärdiga och fungerar alla helt OK. Du kommer med andra ord att ha mycket trevligt med din radio.
Så småningom kanske du komer på att du gärna skulle vilja ha finesser som finns på nyare apparater. Då har du skaffat så mycket erfarenhet att du lätt kan välja vilken station som passar dig.
Å andra sidan kanske du inte känner något behov av några extra finesser och behåller din radio i många år.....
 
hej!
Det är bra att fråga men jeg kan samtidigt meddela att jag var i samma problematiska cituation som du är nu!
Jag är ny som "officiell" amatör och behövde en station snabbt. OK.
Jag fick tag via en kompis en yaesu FT-301D med extra VFO och nätverk(snygg sak med inte så maånga "knappar"HI) .Denna station har givit mig det som behövs för att komma igång.Jag har under 5 månader kört över 1000 kontakter och alla världsdelar med en G5RV antenn.Riggen är över 30 år men fungerar utan anm!
Så mitt förslag är att kontakta någon klubb i ditt distrikt, det finns säkert någon som har något gångbart som du kan köpa för att komma igång..
Vi skal inte glömma att klubbarna är intresserad av nya amatörer och många eller alla kan hjälpa med råd.Det finnes en uppsjö av kunnskap inom amatörradio-klubbarna,så det är bara att fråga .Det finnes inga dumma frågor!!
Lycka till
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top