Allbands antenn från QTC 7/8-82

Sm2vki

Tekniker
Hej!

Jag har har gjort ett antennarangemang enligt PY8ZBJś (SM6FJY) beskrivning i ovan nämda QTC. Antennen i orginalform består av 2ggr 20m dipol matad med 300Ohm stege avslutat i 1:4 koax-balun. Min antenn är bara 2ggr 12meter men med hemgjord stege med 10cm space till balunen. Själva avstämmningen sköter inbyggda tunern i min gamla TS-940.

Om jag förstått det hela rätt, så hamnar majoriteten av förlusterna i koaxen till balunen, i mitt fall ca 3m RG-58 och antennen går skapligt på 80,60,40,30 och 17Mb.

Det jag funderar på är när jag passerar ett av kungens antennområden i min närhet och ser att man matar rombantenner på ungefär samma vis- dvs med en stege till någon form av balun och naturligt vis en rätt så lång bit koax till balunen är vad det kan vara för balun man använder?

73ś de sm2vki
 

SM0AOM

Well-Known Member
När jag höll på med "kungens" andra romber på 80-talet så såg balunerna som vi körde 100 kW+ i ut så här:

1629647304043.png


Sändarna såg ut så här:

1629649094608.jpeg

De romber för 5 kW som fanns i Krigstelegrafnätet matades med 600 ohm stege från en luftlindad balun och sedan en 60 ohm koax till sändarna.
Det fanns även oljekylda ferritbaluner i de senare inkarnationerna.
 
Last edited:

Sm2vki

Tekniker
Hej!

Det var inga dåliga grejor, de som sitter uppsatta i min närhet har betydligt klenare dimension.

Däremot tror jag att det är samma arrangemang med en 600ohm stege till en balun inbyggd i en kapsling liknande de som användes i elcentraler förr. Vad jag kan se används RG-17 50Ohm som matarledning från sändaren

Hursom- arrangemanget borde ju vara "acceptabelt" när utgår ifrån förluster i ett antennsystem som skall täcka ett stort frekvensområde.

73ś de sm2vki
 

SM0AOM

Well-Known Member
Då är det "mottagarromber" eller sändarantenner för max 1 kW som finns där.
Krigstelegrafnätet var rätt ambitiöst, med massor av National HRO-60 mottagare i diversitetspar och
Standard Radio CT-5 sändare.

Jag var med om att avveckla de sista resterna av nätet precis i början av 80-talet och återanvända
valda delar för Maritex.

1629653567361.png
Tidigare kollegor vid Karlsborgs radiostation Bengt Åkerström t.v. och SM6BBM(SK) t.h.
 
Last edited:

SM0AOM

Well-Known Member
När jag tittar i QTC så ser jag antennen är beskriven av en annan kollega och "gammal Televerkare" SM6APQ(SK).
Han jobbade åtskilligt "på fältet" åt ITU, FN och SIDA.

1629655061704.png

I en sådan konstruktion kommer förlusterna primärt att vara i balunen, eftersom den är gjord av klen koax.
En antenn som är mycket förkortad kommer dock att ge upphov till "svårmatchade" impedanser på en del band,
och då kommer förlusterna i balunen att behöva maskera missanpassningen åtskilligt. Interna avstämmare i genomsnittsplastradion är
inte avsedda att ta hand om stora missanpassningar.
 

Sm2vki

Tekniker
Intressant K-A!

Vad skulle du ha fabricerat balunen av för koax? Jag tänker att ett fåtal meter RG-58 eller ännu bättre RG-213 som matarledning är försumbar i KV området.

Man måste ha varit beredd på att ta betydligt högre förluster i "Kungens" romber, då antennområdet kan vara åtskilliga 100meter kabelvägen till sändarna, i allafall om frekvens börjar gå upp på den högre delen av kv-området.
 

SM0AOM

Well-Known Member
Om du tittar noga på hur 100-kW balunen (signerad Folke Strandén, Telegrafverkets "antennguru") är gjord och jämför med SM6APQ:s design så finner du att de bygger på samma princip.

Dock behöver induktansen i spolarna vara så stor att man helst ska kunna försumma strömmarna genom dem jämfört med strömmarna i den balanserade matarledningens branscher.

Ju större anpassningsområde mot höga impedansbelopp som man anser sig behöva, ju större induktans.

Inget hindrar att spolarna lindas på ferritkärnor, så länge som de är någorlunda lika. För en balun avsedd för 1 kW skulle jag själv använda
teflonkoax, t.ex. RG-400.

Jag är böjd att tro att de romber du sett uppe i SM2 varit avsedda som mottagarantenner, och som i sin tur är arvegods från gamla "ÖB-radio" vilket var en komponent i Krigstelegrafnätet. Kabeldämpningen i en mottagarantenn är relativt okritisk, i synnerhet med 50-talets extremt känsliga mottagare. Det är först när den uppgår till 10-15 dB som den kan märkas.

Romberna som användes till CT-5 sändarna hade nästan alltid stora oljeisolerade baluntransformatorer som oftast matades via 13/38 60 ohms koax enligt tysk standard.
 
Last edited:

Sm2vki

Tekniker
Hej igen!

Ja det sitter inga oljeisolerade baluner i de romber jag har kikat på i min närhet, däremot kan man kanske tänka att de är tänkta för en TX med 1kw uteffekt eller bara för mottagning, de är dessutom terminerade i ett av hörnen, för viss riktverkan om jag minns rätt.

Tack för tips om koax för att linda spolarna, kan tänkas att det blir en variant till av detta arrangemang, med längre strålare och RG-400 till spolarna, kan köra QRO och har hyfsat med plats ute på landet.

73s de Sm2vki
 

SM0AOM

Well-Known Member
Krigstelegrafnätet var för inrikes kommunikation, och använde 5 kW sändare, medan 100 kW-sändarna fanns i Televerkets system för internationella förbindelser vilket under min tid upprätthölls av beredskapsskäl för att sedan avvecklas under 1990-talet.

100 kW-sändaren i Grimeton "K102" var termineringspunkt för "telegrafvian Stockholm-Buenos Aires" medan den i Karlsborg "K101"
var den för "telegrafvian Stockholm-Hanoi", allt enligt gammal förbindelsedokumentation.
 

SM5JAB

Well-Known Member
När jag tittar i QTC så ser jag antennen är beskriven av en annan kollega och "gammal Televerkare" SM6APQ(SK).
Han jobbade åtskilligt "på fältet" åt ITU, FN och SIDA.

View attachment 7191
Kidnappar tråden med en fråga om balunen.

Här är den lindad på två parallella rör. På PA0FRI:s hemsida är motsvarande balun lindad på ett enda rör. På så sätt fås en enda gemensam skärmningspunkt med mycket korta avstånd. Spelar detta någon egentlig roll?
 

SM0AOM

Well-Known Member
Eftersom båda ytterledarna på koaxerna matas i fas i ena änden och är jordförbundna i den andra så
ska det inte göra någon skillnad om induktanserna lindas på en gemensam stomme eller om de har separata stommar.
Dock blir strökapacitanserna annorlunda i detta fall vilket kan påverka frekvensgången.
 
Top