1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

Alternativ staglina?

Discussion in 'Antenner och master' started by PL1000, Jul 15, 2020.

  1. PL1000

    PL1000 Active Member

    Finns det någon som provat alternativ till stålwire som staglina till fackverksmast? Det finns ju en del syntetiska alternativ som enligt tillverkarna är helt fantastiska och ofta starkare än samma dimension stål. Samtidigt tänker man att när något låter för bra... Skall man staga upp ett Versatower så vill man vara ganska säker på att det fungerar första gången.

    Hälsningar
    SM6KNL - Lennart
     
  2. SM7TLH

    SM7TLH Well-Known Member

    Dyneema används i stående rigg och borde fungera tycker jag. Inte billigt dock.
     
  3. sm5phu

    sm5phu Well-Known Member

    Parafil har ju funnits länge. Jag har haft 18 meter fackverksmast stagad med Parafil i 14 år nu, med en medelstor kortvågsyagi i toppen. Värsta prövningen var stormen Per, när delar av hustaket blåste bort, men masten klarade sig fint. Prismässigt är det ingen fördel, jag vill minnas att rostfri vajer kostade lika mycket per meter, och ändstyckena var hiskligt dyra.

    73,
    Jonas SM5PHU
     
  4. SM5AKU

    SM5AKU Janne i Vingåker

  5. sm2sxi

    sm2sxi Well-Known Member

    Stållinan dominerar marknaden av flera skäl, priset,mindre underhåll, behöver inte sträckas så ofta samt att den klarar en gräsbrand, vilket de syntetiska linorna har bekymmer med...
     
  6. PL1000

    PL1000 Active Member

    Tack för bra info, speciellt PHU verkat ju ha precis den erfarenhet jag är ute efter. Brand är ju en faktor som SXI nämner, allt kan ju hända men normalt är det inte torrast när det blåser mest. En syntetisk lina kan ge vissa fördelar om man har en mast som skall sänkas ibland. Sedan kan det tänkas att det kan finnas billigare alternativ till Parafil som har något lägre prestanda. T ex Mastrant verkar ju vara godkänt av många på eham.net. Sedan skall man ju använda rätt sak på rätt plats, så det blir inte ett alternativ som vinsch-wire i ett Versatower med ganska brutal mekansisk påverkan, eller i en miljö med vassa stenar eller kanter på plåt-tak som kan skava.
     
  7. sm5phu

    sm5phu Well-Known Member

    Jag kan tillägga ett par saker: Min mast är en Vårgårdamast, alltså aluminium. En tyngre mast av stål borde ge högre belastning på stagen.

    Till den övre stagnivån använder jag Parafil F med kevlarkärna; till den undre stagnivån har jag nöjt mig med den billigare varianten (tror att den heter Parafil A) och konventionella vajerlås av fioltyp. Den undre stagnivån har jag ärvt av UD, och jag tänker att dög det åt dem så duger det åt mig. Gräsbrandsrisken har jag hanterat genom att ha några meter stålvajer närmast marken.

    Huvudskälet till att jag valde syntetiska staglinor var att jag ville undvika eventuella parasitresonanser.

    73,
    Jonas SM5PHU
     
  8. PL1000

    PL1000 Active Member

    Det var ju en bra tanke, man kan ju köra syntetiskt den översta biten för att slippa resonanser och få en mer lätthanterlig lina närmast masten vid fällning/hiss. Då kan man ha råd att gå upp en dimension också. Versatower är ju lite intressant där alla de övre sektionerna hänger i en 5 mm stålwire ( x 2 visserligen) permanent och får bära hela vertikala belastningen från både vikt och stagningens vertikalkraft. Även om masten är tung så ökar inte belastningen på staglinan i samma omfattning som den högre vikten, de översta sektionerna är ju förhållandevis smala.
     
  9. SM7NTJ

    SM7NTJ Well-Known Member

    Min mast är av stål stagad i två nivåer, 12 och 20 meter över mark.

    Den nedre nivån har stag av 7-trådig varmgalvad stållina förankrad i marken med stagsträckare, "stagplätt" (betongankare) och "staglänk" (1,8m lång varmgalvad stålstång).

    Den övre nivån har samma typ av stag och förankring som den nedre nivån upp till cirka 4 meter över mark. Därefter övergår stagen till PARAFIL® upp till övre delen av masten.

    Masten har stått här i drygt 18 år och innan dess stod den nog närmare 20 år hos den tidigare ägaren och syntetlinorna har inga direkt synliga skavanker.

    Det jobbiga med syntetlinor är att de kräver ordentliga linlås av en typ som inte ger en brottanvisning på linan när man klämmer åt. I mitt fall används 4st lås i varje ända av syntetlinan. Jag använder inte fiol eller u-typen av linlås till syntetlinan utan en modell där linan kläms mellan gjutna mothåll som skruvas ihop.

    Stållinan är enklare att fästa då den kilas fast i stagsträckaren.

    Skälen till stållina närmast mark är i mitt fall att djur får, hästar, kor och skogens vilda djur ska inte få en chans att provsmaka syntetlinan. Att stållinan minskar risken för ofog orsakat av barn och ungdom är ett plus.:)

    73 de SM7NTJ Lorentz
     

Share This Page