Alternativa metoder för fjärrkommunikation

SM3ZBB

SM3ZBB

Grumpy ol´man
Börjar en ny tråd för alternativ signalering då ämnet blev en avvikelse i SM7FBJ:s tråd om S-match. Inviterar herrarna (har nån sett några damer här?) att fritt spåna om andra metoder än radio för att meddela sig på avstånd.

Trummor som signaleringsmetod är intressant, och Aborginerna i Australien flöjtade med basrör och vindsnurror. Semaforer är väl bekant liksom signaltrumpeter. Det senare intresserade mig förr och det finns en uppsjö av material att läsa om trumpetande i militära sammanhang. Här är en länk till en amerikansk militärhistorisk sida där man kan lyssna på signalerna:
2d Dragoons » Bugle Calls

Min nyfikenhet på trumpetsignaler kom av att när jag var sjutton år så tillbringade jag en sommar på ett internationellt scoutläger som ledare. En morgon blev jag tilldelad en signaltrumpet och fick besked om att jag under dagen skulle befinna mig på en viss höjd i skogen och där blåsa en trumpetsignal var tionde minut. Anledningen var att ett stort antal grupper skulle förflytta sig mellan olika stationer i skogen då signalen ljöd.

Jag hade aldrig blåst i en signaltrumpet förr. Mina första signaler resulterade i en enstaka ansträngd ton varvid det skrattades här och där i den milsvida skogen. Längre fram på dagen började det gå att forma fler toner i sekvens men det är synd att säga att det lät bra. Nu ekade skogen av vrålskratt var tionde minut när jag framförde mina nykomponerade verk som fick namn som t.ex: "Elefanterna parar sig" och "Flodhäst i sjönöd"...

Det är ingen lek att vara nybörjare och blåsa trumpet var tionde minut en hel dag. Inte ens uppehåll för mat, man fick blåsa mellan tuggorna. Botox för läppförstoring är för nybörjare.
 
Intressant inlägg SM3ZBB, jag ställde en del frågor i fel tråd.
Men har försökt få lite mer erfarenhet av kommunikation med ljud och infraljud.

Faktum är att det borde gå med modern teknik att kommunicera på exvis 10 Hz, men hur långt och hur påverkar TROPO:n vågutbredningen ?

Själv brukar jag tillbringa en del fina sommarkvällar på altanen. Jag bor på landet och oftast är det tyst i skogen.
Vissa kvällar hörs trafikbrus från en väg på c:a 1500 meters avstånd, väg 61 utanför Kil. Ganska kraftigt ljud från varenda bil. En annan kväll hörs flyget jättetydligt från Karsltad flygplats det är c.a 3 km dit. Ibland mycket dowa ljud från startande jetmotoer, ibalnd inte ett ljud.
En annan kväll ser man flygen men inte ett ljud.
Det föreligger stora skillander i vågutbredning, konditioner i LF bandet och i atmosfärens nedersta skikt Tropon.
Att det sker fasvridningar och dopplereffekter vet vi alla, inte minst om vi hör ett proppellerflyg.

Så vågutbredning vid LF och på marknivå är intressant och liknar till stor del vågutbredningen för radiovågor.

Även ljud från närmare påverkas av vågutbredningsfenomen, som när grannen 300 meter bort sågar ved, eller hamrar på staketet.

För att inte tala om bullret från åskan....

de
FPD
 
På våra fäbodvallar utnyttjade förr vallpigorna kvällarna för att meddela sig med varandra. På kvällen fick ljudet "vingar". Olika melodiska sånger gav budskap till byn eller andra fäbodvallar om hur läget var. Om allt var bra eller om man förlorat någon ko eller get, om det var rovdjur på trakten eller om man behövde hjälp. Det var också en tröst i ensamheten att få svar från någon annan vallpiga miltals bort.

Här är ett prov från 1954 av Karin Edvardsson Johansson, Transtrand i Dalarna:
http://www.karin-rehnqvist.se/listen/KulningLockrop.mp3

Så här beskriver Karin Rehnkvist kulning på sin hemsida:

"Kulning är ett ålderdomligt sångsätt eller rop, som förr användes av kvinnor utomhus på t ex fäbodar, för att locka på djur eller meddela sig med varandra över långa avstånd. Man sjunger/ropar i högt register på vokalen y (även e och u) med ansats på h eller d. Detta ger en stark och mycket intensiv ton utan vibrato.
Sångtekniskt är struphuvudet något höjt jämfört med t.ex. klassisk sång, och det krävs ett stort subglottiskt tryck, alltså ett tryck under själva glottis = stämbanden. Ljudet ska vara klart riktat framåt, som när man ropar på någon utomhus."
 
Før att inte tala om førbipasserande ældre stora bilar med bautastereo dær man bara hør basen...

/p-a från ett regnigt Trondheim (dærav de konstiga bokstæverna :-)
 
Under gynnsamma förhållanden kan man i Laholmsbukten höra speakern vid tennistävlingar i Båstad. Då går ljudet flera kilometer över havet. Ibland hörs speakern med bra volym, men det är omöjligt att höra vad som sägs.

Jag tror att det är en "duct" över havet som transporterar ljudet, och att den inte har konstant grupplöptid, d.v.s. olika frekvenser kommer fram vid olika tid. På detta avstånd är skillnaden i tid så lång att hela stavelser eller kanske till och med ord delas upp frekvensmässigt och blandas.

Konstigt men intressant fenomen.

SM5OCI Per
 
Jepp, samma användningsområde som för radio, signaltrumpet eller vallpigornas kulning. Vid besvärlig terräng, där andra kommunikationssätt är svåra eller långsamma, där det är långt mellan folk osv.

Dessutom inga bekymmer med ledningar eller strömförsörjning.
 
Ja som SE4A nämnde, dunka dunka-bilar hörs långt.
Det är svårt att bedöma riktningen på dessa låga LF frekvenser, men vågutbredningen är "speciell".

Jag tänker på hur man i England under andra världskriget byggde jättelika praboler, stora som en betongmur, där man stod folk fokuset och lyssnade efter flyg från lede fi.
För att höra låga frekvennser krävs mycket stor parabolrefletor. Detta var före Radarns tid, men visar att det går att DX:a på LF ljud.

Man har även läst om jättelika bashögtalare som skulle sända lågfrekvent oljud på fienden.

Så LF har genom tidena används aktivt.
Något att återuppta med dagens fina teknik?

Kanske går det att bygga, eller simulera en jättelik parabol för 10 Hz med hjälp av en mirofongrupp?

de
FPD
 
Kan man använda en 18-21" bashögtalare som mikrofonmembran? Som basist provade jag ett hembyggt bashorn vid en spelning i ett FH på vischan. Lådan var nog på 1 kubik och därför hopplös bara av den anledningen.

Men, jag ville i alla fall prova den som bottenbas ihop med ett mindre horn för högre frekvens. Vid soundcheck fick jag missljud från högtalaren, trodde jag. Men det visade sig att detta monstrum fick väggarna i FH att svänga, hela lokalen vibrerade faktiskt.. Hursomhelst, ett sådant membran borde vara hyfsat känsligt även för låga frekvenser in.
 
Jobbade i forntiden åt en firma som experimenterade med infraljud, bl a för kylning, sotning eller ökad förbränning i industrin.

Infraljudet genererades med trefasmotor och kolv kopplad till ett resonansrör. Vi mätte ljudtrycket i hPa istället för dB!!!
Jag lovar, byxbenen fladdrade rejält vid mynningen. :-)

Dessa infraljud transporterades långt i byggnaderna, som detektor funkade t ex en kaffekopp med kaffe (ringar på ytan).

73 SM0RVV
 
Nu blir jag ju nästan nostalgisk!

Rengöring av pannor är en gammal konst som jag tror Kockums i Malmö var först med. Man satte en tyfon i pannan och sotningen var fixad på ett kick. Pannorna på de turbindrivna jättetankfartygen var som fyravåningshus.
Jag tror Kockums har patent på fartygstyfonen.

Trådens rubrik Alternativ Fjärrkommunikation håller än genom tut med Tyfon:
1 kort jag girar styrbord
2 korta jag girar babord
3 korta min maskin går för back
5 korta mig icke förstå
1 lång VARNING

Jag byggde fartygsradio på Kockums i slutet av 60 talet. Sen ett bra tag finns varken radiohytter eller gnistar kvar. Bara några lätt hanterade satellitburkar på bakkant av bryggan för långdistansprat. Suck!

73 SM7EYO
 
SM0RVV said:
Jobbade i forntiden åt en firma som experimenterade med infraljud, bl a för kylning, sotning eller ökad förbränning i industrin.

Infraljudet genererades med trefasmotor och kolv kopplad till ett resonansrör. Vi mätte ljudtrycket i hPa istället för dB!!!
Jag lovar, byxbenen fladdrade rejält vid mynningen. :-)

Dessa infraljud transporterades långt i byggnaderna, som detektor funkade t ex en kaffekopp med kaffe (ringar på ytan).

73 SM0RVV
Click to expand...

Har ett vagt minne från slutet av 70-talet när jag drygade ut studiemedlen genom att arbeta på Inst. för Trafiksäkerhet på CTH. Denna låg i Maskinsektionens stora hus utefter Rännvägen, och i en långt avlägsen del av byggnaden forskades det om "fluidiserade eldstäder". De arbetade också de med infraljud, av förmodligen hälsovådliga amplituder.

Samma fenomen som RVV beskriver, ringar i kaffekopparna, kunde ibland observeras vid institutionens morgonfika tillsammans med egendomliga skakningar och lätt kvävda missljud från husets stomme.

73/
Karl-Arne
DL/SM0AOM
 
Intressant med tut med tyfon.
Detta var annat är de långa och obegripliga Q-förkortningarna det.
Man kunde mycket väl utelämna både Q och andra bokstafven och köra med en bokstav eller siffra för de flesta inom telegrafin och amatörradions förekommande saker.
Exvis H is Karlstad
Y till 3762 kHz
O Jag höjer effekten
P jag sänker effekten

Ringar i kaffekoppen får jag när den där jätteödlan, T-REX, springer omkring i skogen hemmavid. Av det kan vi dra slutsatsen att den framkallar infraljud.

SM3ZBB en stor högtalare som mikrofon, det krävs då en sluten låda, och mycket tät.
Ofta har ju en högtalarlåda en basreflexöppning, eller är utformad som ett horn. Dvs en akutstik trasnformator.
Man får en högtalare som har en mycket kraftig högpassfuktion, dvs låga toner skärs av mycket brant. Ett par oktaver ner, dvs 10 Hz kommer då att vara åtskilliga dB undertryckta. samma gäller om den skall vara mikrofon.
Däremot kan man få hög verkningsgrad och utjämnad frekvenskurva i det hörbara området, dvs 20 - 200 Hz.
Ett horn på en högtalare för under 10 Hz skulle bli stort som ett hus eller så.

Därför tror jag mer på en sluten låda, men att göra den så sluten kräver väldigt noggrann tätning, till och med läckaget i memebrantes papp blir ett höpassfilter, en integrator, det krävs en stor låda, men jämför med en barometerdosa,den är igenlödd.


de
Roy
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top