AM-sändare, val av rör och modulationsmetod

SM0GLD

Vänsterhänt
Har lite funderingar på att bygga en am-sändare.....nån gång om jag får tid.
Den ska givetvis vara rörbestyckad.

Vilken modulationsmetod är enklast att åstadkomma och vad väljer man om man prioriterar ljudkvalite?

Gallermodulering
Katodmodulering
Anodmodulering

Vilken rörtyp är lämpligast i slutsteget, triod eller pentod?
Har läst någonstans att 812 är lämpliga slutrör om man väljer att anodmodulera.

Inte för att jag behöver en am-sändare men ibland kan man inte släppa tanken på ett trevligt rörbygge.

Tacksam för synpunkter rörande AM-metoder.

/Micke
 
Hej!

Anodmodulering är nog det bättre valet, minst kinkigt att få till.
O så kan man ju få hög effekt, jmf med skärmgallermodulering.
Jag är inte forumets expert på AM-sändare, har bara gjort några få mindre experimentuppkopplingar, anodmodulering, skärm eller bromsgallermodulerade.
Samtliga "funkade" men anodmodulering blev överlägset bäst.

Jag har ett projekt i pipeline, 807 som HF-slutsteg, modulerade av två 6L6.
Transformatorerna har jag fått av SM5WS.
 
Last edited:
Anod-skärmgallermodulering är det som brukar vara lättast att få till.
Skärmgallermodulering och bromsgallermodulering är ganska svårt att justera så att det låter bra, kanske med undantag av "controlled-carrier".

Om man kan få tag på en riktig modulationstransformator blir det lättast, och om DC-input på slutsteget ligger på 100W så bör man ha 60- 70 W tillgängligt från modulatorn.

Har själv byggt en AM-sändare med 813 anod/skärmgallermodulerat med p-p 811A.
Den är "självbegränsande" när kärnan mättas i modulationstransformatorn vid c:a 140W, så DC-input för 100% moduleringsgrad stannar vid 250W.

Jag vill avråda från att försöka linjärförstärka AM-signaler till höga effekter, eftersom justeringen av PA:t blir kritisk, och verkningsgraden ganska usel.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Kanske det här är något för dig:

'tukkertje

Skärmgallermodulation, i andra ritning, till höger,
"naar schermrooster 6L6" betyder "till skärmgaller".

73
Bertil
 
Skärmgallermodulering med återkoppling

För att linjärisera skärmgallermodulering fanns det flera kopplingar som utnyttjade motkoppling. Se efter i böcker från 1940-talet och 1950-talet.
 
För att linjärisera skärmgallermodulering fanns det flera kopplingar som utnyttjade motkoppling. Se efter i böcker från 1940-talet och 1950-talet.

OK Rickard, visserligen är jag gammal men jag har inga böcker från 40-talet.
Kan du lägga upp bilder på kopplingarna?

/Micke
 
Betyder detta att du har både skärmgaller och anod-modulering samtidigt?


/Micke

Precis.

Man matar antingen skärmgallret via ett seriemotstånd eller spänningsdelare från den modulerade anodspänningen, eller från en extra sekundärlindning på transformatorn. Åtskilliga rör går också att få skärmgallermodulerade genom att sätta en induktans på 10 - 20 H i serie med skärmgallermatningen, och bara mata anoden via transformatorn.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Precis.

sätta en induktans på 10 - 20 H i serie med skärmgallermatningen, och bara mata anoden via transformatorn.

73/
Karl-Arne
SM0AOM

Det låter som strömgeneratormatat skärmgaller.
Vilket egentligen är svar på en annan fråga nämligen:
Vad händer när den modulerade anodspänningen passerar skärmgallerspänningen och skärmgallret tar över rollen att vara anod.

Detta ger alltså en strömreglerad och förlustbegränsad skärmgallermatning.

Definitivt något att tänka på.



Mitt val står nu mellan följande kombinationer av rör som jag har i junkboxen.

Om jag väljer pentod/tetrod: 813 eller QE08/200 i slutsteget.
och i modulatorn kan jag köra 4st 807'or eller EL34.

Om jag väljer triod: 812 i slutsteget och två 807'or i modulatorn.

....allt bara på planeringsstadiet.


Tack för all info från alla.

/Micke
 
Hej!

En klassiker är ju ett 813 modulerat av 2 st 811A, då kommer både slutsteg och modulatorn att lysa vackert i vintermörkret! (813 kräver ganska liten drivefekt, vilket underlättar och 811 kan du driva med t.ex. ett 6V6)

Du kan ju välja vilka modulatorrör du vill, under förutsättning att du har/kan få tag i en modulationstransformator med rätta data. Här kanske vissa udda idéer stöter på patrull?
 
Last edited:
Jag hittade ett schema som visar principen med anod-skärmgallermod.
/Ingvar
 

Attachments

  • basic_radio_hoag_Page_369-277a.gif
    basic_radio_hoag_Page_369-277a.gif
    7,2 KB · Views: 129
Det blir nästan alltid modulationstransformatorn som dimensionerar.

Skulle själv rekommendera beamtetroder i ett AM-modulerat slutsteg därför att de oftast klarar sig utan neutralisering och kräver liten driveffekt. Trioder behöver neutraliseras och är ganska hårddrivna.

2 triodkopplade 807 ger runt 120W LF ut vid 800V på anoderna vilket räcker ganska bra till 813 eller QE08/200. Poängen med det sistnämnda röret är att det fungerar bra med samma låga anodspänning som modulatorrören.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
120W från två 807:eek: snacka om ICAS-spec.
Williamson klämde sina triodkopplade sina 807'or på 12W!

Men varför triodkoppla om det ändå inte är fråga om HiFi?

Givetvis lämpligt om det går att köra både modulator och PA på samma spänning.

Nu ska jag bara samla på mig lite nödvändiga prylar.

/Micke
 
Hej!

120 W ur ett P-P steg är enligt "boken". (ICAS alltså)
Kör klass AB2 eller B.
 
Svar till sm7czr

Normalt är anodspänningen betydligt högre än skärmgallerspänningen.
Att sänka skärmgallerspänningen med ett motstånd är inte bra.
1. Innan röret är varmt får skärmgallret hela anodspänningen
2. Ett motstånd i skärmgallerkretsen ger dålig linjäritet.
Alltså; modulationstransformatorn skall ha två sekundärlindningar, en för anoden och en för skärmgallret. Vid ett lämpligt val av modulatorrör (anodspänning) kan skärmgallret drivas från primärsidan av moduleringstransformatorn.
 
Collins 32V ¤¤¤ Ovanlig moduleringsmetod

I denna sändare finner vi en ovanlig modulationsmetod.
RF signalen matas in i slutrörets skärmgaller.
Moduleringen sker samtidigt på slutrörets anod, styrgaller och bromsgaller.(naturligtvis med lägre amplitud på styrgaller och bromsgaller än på anoden).
Denna moduleringsmetod ger bra linjäritet.
 
Back
Top