AM-sändare, val av rör och modulationsmetod

Heatkit DX60B ¤¤¤ enkel koppling

I denna sändare matas RF in på slutrörets styrgaller.
Moduleringen sker på slutrörets skärmgaller. Modulatorrörets katod är anslutet till slutrörets skärmgaller. Då behövs varken moduleringstransformator eller moduleringsdrossel!!
 
I denna sändare finner vi en ovanlig modulationsmetod.
RF signalen matas in i slutrörets skärmgaller.
Moduleringen sker samtidigt på slutrörets anod, styrgaller och bromsgaller.(naturligtvis med lägre amplitud på styrgaller och bromsgaller än på anoden).
Denna moduleringsmetod ger bra linjäritet.

Jag tror att du behöver läsa på lite om hur elektronrör och AM-modulering fungerar och kanske ha byggt en AM-sändare innan du uttalar dig i frågan.

I 32V-1 är moduleringen alldeles vanlig anod-skärmgallermodulering,
och skärmgallret får sin modulerade spänning från en spänningsdelare efter modulationstransformatorns sekundärlindning. För att hindra att skärmgallerspänningen ökar mot farliga värden när nyckeln är uppe sitter två seriekopplade 0A2 stabilisatorrör mellan skärmgaller och katod.

Slutröret RK4D32 är dock ritat i schemat på ett sätt som inte förekommer längre, med skärmgallret uttryckt som en skärm över och under styrgallret.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Har en sändare

Hej, Jag har en AM-sändare om 50w som suttit i fiskebåtar och kustnära fartyg. Den heter AKH4-PT. Ritningar finns också om det är av intresse.
SM6MHE, Stig.
 
Hej, Jag har en AM-sändare som lämnar ca 50W och heter AKH4-pt och fanns förr i fiskebåtar och kustnära fartyg. Jag har ritningar också om intresse finns.
SM6MHE Stig.

Det låter jättekul.
Är den rörbestyckad?

/Micke
 
SRA AKH-4 var en riktig stapelvara bland Televerkets fartygsradiostationer.
Den satt på ett stort antal "1599-tonnare" och på åtskilliga större fiskebåtar.
Även på "telegrafibåtar" kunde man hitta en sådan på bryggan.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
>>>>Den heter AKH4-PT. Ritningar finns också om det är av intresse.

Hej Stig,

Jag har en AKH-4HT i mitt radiomuseum och som väntar på att köras igång. Den är helt komplett inkl kristaller för de vanligaste frekvenserna som användes i Öresund och upp mot Göteborg. Stationen togs ur drift någon gång i mitten av 70-talet och ställdes undan på Televerkets serviceavdelning i Malmö där den sedan utrangerades och sparades på nytt i ett garage. :)

Dock saknas schema. Vet inte vad som skiljer typ PT och HT men gissar att det har med nätdelarna att göra. Finns det någon möjlighet att ta del av schemat m m så vore det toppen.

/Bengt
 
AM-sändare

Hej igen
Jag har samlat ihop ritningar på både AKH-4 pt och den andra varianten, och det verkar bara vara strömförsörjningen som skiljer. Jag har 24 Voltsvarianten alltså -PT, men även kopplingschema på 144voltsvarianten. Om ni sänder mej era e-mailsadresser så ska jag försöka skicka ritningarna till er, det lyckades inte här via HAMradio.
Min adress är stig.henriksson2@comhem.se, men ska byta till annan adress snart, vet inte vilken än. Reservadress är sm6mhe@yahoo.se.
Ha en fin helg, vi hörs.
Stig.
 
3+2

3+2 st 807 låter mycket för en 50W sändare.
Hur fungerar spänningsomvandlaren? Vibrator eller roterande omformare?
 
Hej!

Min egna favorit är 6AG7, (stålrör med oktalsockel).
Ett bra val när man skall bygga ihop en oscillator, lätt att få en krets som svänger fint. Inte så dyrt i och med att audiofilerna inte använder det...
 
Det finns en mycket läsvärd artikel om 6AG7 som kristalloscillator i QST mars 1950. Där har man undersökt flera olika kopplingar och lyfter fram för- och nackdelarna i dessa. Om jag inte tar fel så är 6CL6 den moderna varianten av 6AG7 och mycket populärt rör på 60-talet. Ja, 6AG7 är även en av mina favoriter. ;)

/Bengt
 
6CL6 skiljer sig en hel del från 6AG7, men i en enkel CW-sändare så spelar det nog ingen roll :)

6CL6 är för övrigt riktigt trevlig som audiopentod, om man nöjer sig med nån enstaka watt uteffekt dvs.
 
Jag har inte kikat på karakteristika men Googlade lite och fann att GE introducerat 6CL6 som ett gott alternativ till 6AG7. Det var nog det jag läst för länge sedan.

http://faculty.frostburg.edu/phys/latta/ee/6cl6xmtr/6cl6adlarge.jpg

Mer att läsa här: The AA8V/W8EXI 6CL6 One-Tube Transmitter - Why Use A 6CL6?

Hur hög "användbar modulationsgrad" kan man få genom att anod/skärmgallermodulera en kristalloscillator egentligen? Grundkravet får väl vara att att oscillatorn svänger stabilt under hela moduleringscykeln.

/Bengt
 
Hur hög "användbar modulationsgrad" kan man få genom att anod/skärmgallermodulera en kristalloscillator egentligen? Grundkravet får väl vara att att oscillatorn svänger stabilt under hela moduleringscykeln.

/Bengt

Terman är inne på samma resonemang i "Radio Engineer's Handbook".
Där anses resultatet bero på valet av arbetspunkt hos oscillatorn,
och det är den tillåtna nivån av frekvensmodulering hos en frisvängande oscillator som dimensionerar tillåten moduleringsgrad.

Dock kompliceras det hela av att en kristalloscillator har en insvängningstid, p.g.a. kristallens Q-värde, som är i samma härad som periodtiden hos moduleringssignalen.

Av denna anledning kan det vara lämpligt att begränsa moduleringen till c:a 80% för att slippa problemet med insvängningsförloppet.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
>>>Av denna anledning kan det vara lämpligt att begränsa moduleringen till c:a 80% för att slippa problemet med insvängningsförloppet.


Ja, jag funderade i termerna att oscillatorn aldrig får sluta att svänga vilket den borde göra en liten kort stund i varje period om modulationsgraden är 100% och moduleringsfrekvensen så pass låg att den mekaniska svängningsalstringen i kristallen helt upphör.

Det finns kristalloscillatorkopplingar som är oerhört villiga att svänga. Några sådana oscillatorer startar redan vid c:a 5 volts anodspänning och håller frekvensen inom 100 Hz upp till 150...200 V.

Problemet att hantera blir naturligtvis att få godtagbar linjäritet i RF-utspänningen.

Skall kolla vad Terman skriver.

/Bengt
 
Back
Top