Amatörradions "grottstadium" jämfört med dagens knapptryckare :o)
- Thread starter SM7FBJ
- Start date
Det var få förunnat att sända elektroniska textmeddelanden och bilder världen över år 1983. Hade jag varit lite äldre och sett detta program som tonåring när det begav sig hade jag med största sannolikhet blivit djupt imponerad av vad radioamatörerna åstadkom! Tänk... Tv-kameror, bildskärmar, datorer, trådlös kommunikation. Fantastiska grejer!
Bara 15 år senare kunde vem som helst skaffa sig en GSM-telefon för en krona och ett internetmodem till sin PC.
Bara 15 år senare kunde vem som helst skaffa sig en GSM-telefon för en krona och ett internetmodem till sin PC.
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Ja det är en fantastisk utveckling Bjarne och ännu större för oss som började med amatörradio redan på 60-talet och fortfarande är aktiva. Själv trivs jag bäst i grottstadiet med mina fina hembyggda röriserade apparater som är hopplöst omoderna men trots detta fortfarande skänker stor glädje. Det bästa är nog att de sällan går sönder och om så sker så räcker det i regel att byta lampor - sen fortsätta och hamra på nyckeln.
Som jag brukar säga, så får vi som varit med ett tag vara glada för att vi fick uppleva amatörradiohobbyns storhetstid som lär har varit 50- och 60-talen. För min del i slutet av perioden. Visst var allt bättre förr?
Som jag brukar säga, så får vi som varit med ett tag vara glada för att vi fick uppleva amatörradiohobbyns storhetstid som lär har varit 50- och 60-talen. För min del i slutet av perioden. Visst var allt bättre förr?
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Det gäller att behålla det som fungerar och som fortfarande går att "skruva" i. Utan den här tillbakablicken så glömmer man lätt var/hur det en gång startade. Det är allt oftare man träffar på de som saknar något när de inte har fått uppleva det som filmen visar.
Det är utveckling, men det passar kanske i en/ett annan/annat tråd/forum.....
Det är utveckling, men det passar kanske i en/ett annan/annat tråd/forum.....
Jo, Det vi skall bära med oss av det här är att göra allt i vår makt för att bibehålla kvalitetstänket. Det moderna rättesnöret "Ekonomisk tillväxt" verkar som en cancer på kvaliteten eftersom varje uns av kvalitet kan ge en ekonomisk besparing i det tänkandet. Vi kan inte längre åka till månen eller Mars -För att det är för dyrt.
-En gång i tiden tryckte man på att saker var rejäla och ordet kvalite syntes i annonserna. Då var det viktigt. Man hade en lite djupare tanke med produkten! Nu är det viktigt att det står billigt och REA och tillverkarens enda tanke verkar vara: "Hur kan vi snyta till oss några spänn till?".
Med förflutet som ingenjör vid Ericsson är jag väl skadad. Jag är svag för kvalitet och passionen för att göra en hållbar produkt.
Jag anser att vi med alla dessa billiga skräpprodukter som görs med vida toleranser och genvägar ökar "fördumningen" D.v.s man tar flera kliv bakåt i konsten att skapa snävtoleranta fina produkter som värmer hjärtat och glädjer miljön på samma vis som vi idag näppeligen kan skapa lika fina mekaniska urverk som 1700-talets urmakare, Den yrkesskickligheten är idag i princip helt borta -Till vårt stora förtret nu när vi skall bygga robotar. Där tappade vi ledigt 75års utveckling på ett bräde. Hade vi inte haft detta tapp så hade vi garanterat haft tvättmaskiner som levererade ut tvätten både torkad, struken och vikt. Samma kunskapstapp är nu på väg beträffande kvalitet.
Den yngsta generationen har knappt hört riktig hifi. Än mindre en fullrangehögtalare.
Om jag måste gå in i en verktygsbutik som endast har egna billiga märken så blir jag fysiskt illamående och måste ut och hämta luft.
Eftersom vi amatörer inte behöver köra lean production på det vi bygger kan kvaliteten leva kvar i ljuv välmåga. Jag tycker det är riktigt skönt, att när jag t.ex bygger antenner, överdimentionera det där lilla extra. Använda silverkablage och silverhaltigt lod känns bara så bra -En skön spark i baken på skräptänket.
Det är skräptänket som skickar oss bakåt i tiden, Inte som många tror envisa amatörer som råkar gilla äldre kvalite'.
-En gång i tiden tryckte man på att saker var rejäla och ordet kvalite syntes i annonserna. Då var det viktigt. Man hade en lite djupare tanke med produkten! Nu är det viktigt att det står billigt och REA och tillverkarens enda tanke verkar vara: "Hur kan vi snyta till oss några spänn till?".
Med förflutet som ingenjör vid Ericsson är jag väl skadad. Jag är svag för kvalitet och passionen för att göra en hållbar produkt.
Jag anser att vi med alla dessa billiga skräpprodukter som görs med vida toleranser och genvägar ökar "fördumningen" D.v.s man tar flera kliv bakåt i konsten att skapa snävtoleranta fina produkter som värmer hjärtat och glädjer miljön på samma vis som vi idag näppeligen kan skapa lika fina mekaniska urverk som 1700-talets urmakare, Den yrkesskickligheten är idag i princip helt borta -Till vårt stora förtret nu när vi skall bygga robotar. Där tappade vi ledigt 75års utveckling på ett bräde. Hade vi inte haft detta tapp så hade vi garanterat haft tvättmaskiner som levererade ut tvätten både torkad, struken och vikt. Samma kunskapstapp är nu på väg beträffande kvalitet.
Den yngsta generationen har knappt hört riktig hifi. Än mindre en fullrangehögtalare.
Om jag måste gå in i en verktygsbutik som endast har egna billiga märken så blir jag fysiskt illamående och måste ut och hämta luft.
Eftersom vi amatörer inte behöver köra lean production på det vi bygger kan kvaliteten leva kvar i ljuv välmåga. Jag tycker det är riktigt skönt, att när jag t.ex bygger antenner, överdimentionera det där lilla extra. Använda silverkablage och silverhaltigt lod känns bara så bra -En skön spark i baken på skräptänket.
Det är skräptänket som skickar oss bakåt i tiden, Inte som många tror envisa amatörer som råkar gilla äldre kvalite'.
Last edited:
SM0O
Well-Known Member
Tack för en fantastisk länk -FBJ !
För att förstå samtiden måste man ha kunskap om historien, sade min gamla lärare i historia och samhällskunskap.
Rätt hade han också.
För övrigt är programmet ett fantastiskt tidsdokument. Hålremsor, monokroma bildskärmar, Drake-line, Heathkit, underbart !
Vi hade lite modernare datorer när jag gick i gymnasiet, en ABC-80. Hm, när jag tänker efter kanske "modern" inte är rätt ord....
Hur som helst, tack för länken !
För att förstå samtiden måste man ha kunskap om historien, sade min gamla lärare i historia och samhällskunskap.
Rätt hade han också.
För övrigt är programmet ett fantastiskt tidsdokument. Hålremsor, monokroma bildskärmar, Drake-line, Heathkit, underbart !
Vi hade lite modernare datorer när jag gick i gymnasiet, en ABC-80. Hm, när jag tänker efter kanske "modern" inte är rätt ord....
Hur som helst, tack för länken !
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Varsågod Christian, det finns massor att hitta i det arkivet. Det känns lite märkligt att se detta igen, man glömmer så lätt. Jag har ju både haft Heatkit och Drake och kommer mycket väl ihåg SM7BAE/Kjell som var lite av en mogul på den tiden och definitivt en pionjär.
Persondatorn dröjde i 15 år efter min gymnasietid. Sedan har jag haft sådana som jobb i närmare 35 år. Det var roligt och intressant med dom första, men roligast nu! På den fronten längtar jag inte tillbaka, även om det är kul att påminnas.
/ Göstha
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
Första datorn jag såg i verkligheten och i drift var IMSAI 8080 (Hos Hobbydata i Malmö, SM7DRI) men det dröjde några år till 1977 innan den betydligt billigare och enklare Sinclair ZX81 införskaffades men som inte kom till verklig nytta p g a bristande kunskaper. Intresset räckte inte heller till att försöka förstå dessa konstiga nymodigheter. Många av mina radiokompisar slukades av datorerna och kom aldrig tillbaka till amatörradion.
Nästa anhalt blev en Commodore VIC64 som anskaffades så fort den kom ut efter VIC20. Det var 1981 eller 1982. Där lyckades jag efter mycket om och men att få ihop ett Basic-program och komplicerat styrkort fullsmackat med 74-kretsar som kopplades till en SRT430-mottagare så att frekvensen kunde ställas ut från ett antal sparade frekvenslistor. På den tiden var det nog ovanligt med High-Tech som "fjärrstyrda" mottagare bland radioamatörerna. Fantastiskt!
Sen blev det en IBM PC någonting i mitten av 80-talet. Det blev arbetsdatorn på jobbet för layout med krångliga program som de första versionerna av ORCAD. Mycket tid gick åt att få allt detta skit att fungera och ofta längtade man tillbaks till äkta vara som kurvtejp och lösa öar som utan problem medelst skalpell kunde placeras exakt där man ville och dessutom stannade kvar på plastfilmen när det blev strömavbrott.
Så här i backspegeln så har det i alla fall varit kul att få vara med och uppleva början av dator-åldern och ta sig igenom de första utvecklingsstegen i Basic.
PS
Gillar CER:s inlägg där han fick med allt väsentligt. Ja precis så är det.
Edit: Sinclair ZX81 var det jag hade. TNX till SM7I som friskade upp minnet...
Nästa anhalt blev en Commodore VIC64 som anskaffades så fort den kom ut efter VIC20. Det var 1981 eller 1982. Där lyckades jag efter mycket om och men att få ihop ett Basic-program och komplicerat styrkort fullsmackat med 74-kretsar som kopplades till en SRT430-mottagare så att frekvensen kunde ställas ut från ett antal sparade frekvenslistor. På den tiden var det nog ovanligt med High-Tech som "fjärrstyrda" mottagare bland radioamatörerna. Fantastiskt!
Sen blev det en IBM PC någonting i mitten av 80-talet. Det blev arbetsdatorn på jobbet för layout med krångliga program som de första versionerna av ORCAD. Mycket tid gick åt att få allt detta skit att fungera och ofta längtade man tillbaks till äkta vara som kurvtejp och lösa öar som utan problem medelst skalpell kunde placeras exakt där man ville och dessutom stannade kvar på plastfilmen när det blev strömavbrott.
Så här i backspegeln så har det i alla fall varit kul att få vara med och uppleva början av dator-åldern och ta sig igenom de första utvecklingsstegen i Basic.
PS
Gillar CER:s inlägg där han fick med allt väsentligt. Ja precis så är det.
Edit: Sinclair ZX81 var det jag hade. TNX till SM7I som friskade upp minnet...
Last edited:
Min första bekantskap med datorer var 1981 när jag fick min första maskin, en Sinclair ZX81 med just Z80 CPU. På den tiden hade man inte mycket mera val än att lära sig just programmering om man skulle ha någon nytta av datorn.
Så först blev det Basic och Z80 assembler. Allt eftersom året gick blev det uppbytt till ZX Spectrum, Commodore 64, Amiga (olika modeller) och med dessa även programmering i 6502 och 68000 och diverse högnivåspråk innan jag till slut också hamnade i PC träsket med en 80186 som första PC ! Då slutade jag med assembler och intresserade mig för Pascal och Cobol istället.
Vem kunde då ana att PC skulle bli någonting ? Den hade sämre grafik och ljud än Commodores och Ataris maskiner....
Nu sitter man så att säga fast i PC träsket, men lyckligtvis har jag genom PC-åren vidgat mina vyer åt MAC hållet också Lyckligtvis finns det ju annat än Windows att förhålla sig till....Linux t.ex.
Ett tag körde jag mycket Sparc maskiner också, men det är en annan historia
Och programmeringen idag då ? Den inskränker sig till lite C#, VB och PHP.....
Så först blev det Basic och Z80 assembler. Allt eftersom året gick blev det uppbytt till ZX Spectrum, Commodore 64, Amiga (olika modeller) och med dessa även programmering i 6502 och 68000 och diverse högnivåspråk innan jag till slut också hamnade i PC träsket med en 80186 som första PC ! Då slutade jag med assembler och intresserade mig för Pascal och Cobol istället.
Vem kunde då ana att PC skulle bli någonting ? Den hade sämre grafik och ljud än Commodores och Ataris maskiner....
Nu sitter man så att säga fast i PC träsket, men lyckligtvis har jag genom PC-åren vidgat mina vyer åt MAC hållet också
Lyckligtvis finns det ju annat än Windows att förhålla sig till....Linux t.ex.Ett tag körde jag mycket Sparc maskiner också, men det är en annan historia
Och programmeringen idag då ? Den inskränker sig till lite C#, VB och PHP.....
Aahh det här väckte goda minnen
Z80 var ju en grym processor med ett superbt instruktionsset.
Jag såg nu att min "bibel" på sent 70-tal, Programming the Z80 av Rodnay Zachs, finns publicerad på nätet:
http://www.z80.info/zip/zaks_book.pdf
Då satt man och handassemblerade till hex-kod som matades in ett hemgjort ABC80-program och startade med z=call(49152);
Kommer ni ihåg?
Ojoj, vad med timmar man lagt där...
// Åke
Last edited:
Programming the Z80 av Rodnay Zachs står i bokhyllan. Väl läst, men i mycket bra skick än idag
Kom att tänka på de få tillfällen man knackade ren maskinkod. Då fick man gå och vila sig med jämna mellanrum för att inte allting skulle flyta ihop till en enda soppa....
Min son ska nu få min Amiga 500, med diverse tillbehör, för att lära sig lite kring bakgrunden till dagens IT samhälle...
Kom att tänka på de få tillfällen man knackade ren maskinkod. Då fick man gå och vila sig med jämna mellanrum för att inte allting skulle flyta ihop till en enda soppa....
Min son ska nu få min Amiga 500, med diverse tillbehör, för att lära sig lite kring bakgrunden till dagens IT samhälle...
Last edited:
Många av oss hade sådana här tankar, som EQL beskriver:
"ofta längtade man tillbaks till äkta vara som kurvtejp och lösa öar som utan problem medelst skalpell kunde placeras exakt där man ville och dessutom stannade kvar på plastfilmen när det blev strömavbrott."
Det är inte utan att man undrar HUR människan stått ut med alla de brister som datorn haft under de tidigare åren -Obegripligt. Ofta tog det långt mer energi, tålamod och arbete bara att hålla utrustningen rullande än den var tänkt att bespara oss. Det måste vara vår nyfikna natur!
-Förresten, Tänk om detta gällt bilar. Ingen i världen hade accepterat liknande brister på bilar. -Vilket överseende vi har haft! Visst är det märkligt. Och jag tror att det har att göra med att folk kännde att de höll på med "Framtiden" när man jobbade med en dator. Man hade sett visionerna, levererade i otaliga science fiction skildringar. Det är det jag menar; Det fanns en tanke, en vision med den här prylen.
Tack och lov har vi idag system som faktiskt är effektiva, Ja, åtminstone en västanfläkt jämfört med dåtidens handpåläggning.
"ofta längtade man tillbaks till äkta vara som kurvtejp och lösa öar som utan problem medelst skalpell kunde placeras exakt där man ville och dessutom stannade kvar på plastfilmen när det blev strömavbrott."
Det är inte utan att man undrar HUR människan stått ut med alla de brister som datorn haft under de tidigare åren -Obegripligt. Ofta tog det långt mer energi, tålamod och arbete bara att hålla utrustningen rullande än den var tänkt att bespara oss. Det måste vara vår nyfikna natur!
-Förresten, Tänk om detta gällt bilar. Ingen i världen hade accepterat liknande brister på bilar. -Vilket överseende vi har haft! Visst är det märkligt. Och jag tror att det har att göra med att folk kännde att de höll på med "Framtiden" när man jobbade med en dator. Man hade sett visionerna, levererade i otaliga science fiction skildringar. Det är det jag menar; Det fanns en tanke, en vision med den här prylen.
Tack och lov har vi idag system som faktiskt är effektiva, Ja, åtminstone en västanfläkt jämfört med dåtidens handpåläggning.
Last edited:
Möjligen skulle man kunna avge ett igenkänningens leende. Annars så har jag svårt att inse vad det är som skulle vara skrattretande eller "mossigt". Att tekniken har utvecklats och att vi idag har transcievrar med knappar, i stället för rattar och vred, är ju bara en följd av teknikens utveckling. Ofta är det kostnadsutvecklingen som styr, ofta inte till det bättre. Många av de äldre riggarna med rattar och vred kan nog vara minst lika bra som modenare riggar. Rattar och vred ger ofta en bättre "feeling". Verksamheten och de intressen som radioamatörerna har i sitt huvud har inte ändrat sig så speciellt mycket. Det som jag kan komma på som idag känns mossigt är packet radio. När jag lärde känna internet tyckte jag att det var packet radio på tråd.
Jag kommer då och då i kontakt med personer som tycker att amatörradion skall utövas på ett modernare sätt. Därför skulle det vara intressant med en vidareutveckling av denna tråd med avseende på just denna aspekt.
SM7FBJ
Radiotelegrafist och halvdansk
Du har inte läst vad jag skrev GUJ, inte skrattretande utan att kunna skratta åt hur det var förr och vilken skillnad det nu är, om du eller någon annan tycker att det är till det bättre eller sämre är ju subjektivt, se inlägg #6. Det är ungefär som när ens barn växer upp, en släkting som inte sett de på 2 år tycker att skillnaden är jättestor men inte föräldrarna.
Tecknen " " runt ett ord betyder att man inte menar ordets rätta betydelse, snarare tvärt om - kallas även ironi. Jag menade så klart att det DÅ verkligen inte var grottstadium, snarare att utvecklingen gått fortare är man kunde tro. Jag försöker själv att inte hamna på efterkälken men kommer inte att intressera mig för nymodigheter om jag känner att det inte är min grej.
Tecknen " " runt ett ord betyder att man inte menar ordets rätta betydelse, snarare tvärt om - kallas även ironi. Jag menade så klart att det DÅ verkligen inte var grottstadium, snarare att utvecklingen gått fortare är man kunde tro. Jag försöker själv att inte hamna på efterkälken men kommer inte att intressera mig för nymodigheter om jag känner att det inte är min grej.
Hej alla!
Kul att så många var intresserade av byggsats-Sinclair-produkter när det begav sig.
När jag gick i naturvetenskapliga gymnasiet i första hälften av 1970-talet, köpte jag
in en vit kalkylator, storlek som ett knäckebröd, väl till hjälp och drevs med 4 knappceller.
Men med leddriven display-rad och fattig student, gällde det att vara snabb och stänga av.
För min del, blev nästa byggsats, ZX81 en hemdator. Tidigare kom en ZX80-modell, som var alltför klen för mig.
På den tiden, betalade man in i förskott till England och det tog nästan ett halvår. Detta var 1981 och inte 1977 som nämts tidigare i tråden.
Kul med ZX81-byggsatsen, var just en kul grej till lågpris.
Kretskorts-storleken 160 x 100, lockade mig att bygga in den som CPU-modul jämte tangentbord av en liten kylskåpslucka,
borrade hål för separata tangenter med avtagbara lock. Gnuggbokstäver tillsammans med ett hembyggt europarack skapade underverket.
Det blev även till ett hemmavirat extra arbetsminne. Tror att det var 16K. Svinlande tanke eller hur.
Även in-/utportar skapades.
Första applikationen blev en telefonsvarare.
En glimlampa jämte en fotoresistans-givare, gav insignalen.
Sedan relä-styrningen till bandspelaren.
Idag primitivt, men kul när det begav sig.
Idag, har jag bara en Sinclair-produkt kvar i hyllan, deras batteridrivna lilla oscilloskop. Fraktas inuti ett vadderat kuvert.
Skänkes i bef. skick till intresserad. Hämtas gratis, eller skickas via de sedvanliga leverantörerna förutom Bussgods.
Jag har även en 3-elementsbeam till skänks. 20-15-10 av äldre typ. Endast avhämtning.
Användes av mig i slutet av 70-talet. Sedan av en annan mycket aktiv sändaramatör, som först sålde och sedan köpte tillbaka antennen.
Hämtas gratis av någon intresserad med lastbåge. Gärna någon klubb, men enskilda entusiaster är också välkommna.
HaDe!
Hans
Kul att så många var intresserade av byggsats-Sinclair-produkter när det begav sig.
När jag gick i naturvetenskapliga gymnasiet i första hälften av 1970-talet, köpte jag
in en vit kalkylator, storlek som ett knäckebröd, väl till hjälp och drevs med 4 knappceller.
Men med leddriven display-rad och fattig student, gällde det att vara snabb och stänga av.
För min del, blev nästa byggsats, ZX81 en hemdator. Tidigare kom en ZX80-modell, som var alltför klen för mig.
På den tiden, betalade man in i förskott till England och det tog nästan ett halvår. Detta var 1981 och inte 1977 som nämts tidigare i tråden.
Kul med ZX81-byggsatsen, var just en kul grej till lågpris.
Kretskorts-storleken 160 x 100, lockade mig att bygga in den som CPU-modul jämte tangentbord av en liten kylskåpslucka,
borrade hål för separata tangenter med avtagbara lock. Gnuggbokstäver tillsammans med ett hembyggt europarack skapade underverket.
Det blev även till ett hemmavirat extra arbetsminne. Tror att det var 16K. Svinlande tanke eller hur.
Även in-/utportar skapades.
Första applikationen blev en telefonsvarare.
En glimlampa jämte en fotoresistans-givare, gav insignalen.
Sedan relä-styrningen till bandspelaren.
Idag primitivt, men kul när det begav sig.
Idag, har jag bara en Sinclair-produkt kvar i hyllan, deras batteridrivna lilla oscilloskop. Fraktas inuti ett vadderat kuvert.
Skänkes i bef. skick till intresserad. Hämtas gratis, eller skickas via de sedvanliga leverantörerna förutom Bussgods.
Jag har även en 3-elementsbeam till skänks. 20-15-10 av äldre typ. Endast avhämtning.
Användes av mig i slutet av 70-talet. Sedan av en annan mycket aktiv sändaramatör, som först sålde och sedan köpte tillbaka antennen.
Hämtas gratis av någon intresserad med lastbåge. Gärna någon klubb, men enskilda entusiaster är också välkommna.
HaDe!
Hans
Njutbart!
Roade mig med att slå upp våra kollegor från den tiden i SM Callbook /2008, och de flesta var där, 30 år senare.
Det som slår mig är det "goda uppförandet", den lågmälda dialogen, och den seriositet som då genomsyrade Hobbyn.
En annan sak är det jag vill kalla "amatörradions paradox"; att den dåtid vi nu med en viss nostalgi ser tillbaka på genom sin nyfikenhet, öppenhet för ny teknik, och en allmän framstegstro, omedelbart tog till sig mycket av det som idag blev begravingspostulatet för den "klassiska" amatörradion. T ex Internets framväxt, digitaliseringen (som fick effekten att den mesta tekniken i dag är proprietary och har lett till att kunnandet finns på producentsidan i stället för hos användarna).
Jag väntar på den dag då det i kön till Antikmagasinet står en familj med med ett gediget båtankare från sin SK gamling;
Vad är det för något?, Är det värt något?, Vafför gjorde di på dette viset?
Kan ni tänka er familjen efter att ha fått "domen" över värdet, utbrista i "den här tänker vi inte sälja, vi tycker om den så mycket!...
73 de SA0BLI / Fredrik
Roade mig med att slå upp våra kollegor från den tiden i SM Callbook /2008, och de flesta var där, 30 år senare.
Det som slår mig är det "goda uppförandet", den lågmälda dialogen, och den seriositet som då genomsyrade Hobbyn.
En annan sak är det jag vill kalla "amatörradions paradox"; att den dåtid vi nu med en viss nostalgi ser tillbaka på genom sin nyfikenhet, öppenhet för ny teknik, och en allmän framstegstro, omedelbart tog till sig mycket av det som idag blev begravingspostulatet för den "klassiska" amatörradion. T ex Internets framväxt, digitaliseringen (som fick effekten att den mesta tekniken i dag är proprietary och har lett till att kunnandet finns på producentsidan i stället för hos användarna).
Jag väntar på den dag då det i kön till Antikmagasinet står en familj med med ett gediget båtankare från sin SK gamling;
Vad är det för något?, Är det värt något?, Vafför gjorde di på dette viset?
Kan ni tänka er familjen efter att ha fått "domen" över värdet, utbrista i "den här tänker vi inte sälja, vi tycker om den så mycket!...
73 de SA0BLI / Fredrik
Last edited:
SM2VJX
Riktig radioamatör!
Jag är fruktasnvärt onostalgisk när det kommer till bruksföremål, visst en bacho skiftnyckel från 50talet hade högre kvalitet än en som är köpt igår, men det spelar mig ingen roll vilken jag använder.
Amatörradio likaså, den jag ska använda dagligen får gärna vara modern med moderna finesser, digitala filter, inbyggd display som kan visa vattenfall och inbyggd kaffemaskin.
Däremot skulle jag gärna ställa upp en fräsh Drake-line eller Heathkit som prydnad/mysfaktor och köra några enstaka QSO bara på kul på.
Jag har ingen modern musikanläggning i mitt hus, däremot har jag flera gamla träradios och radiogrammofoner, trådspelare och rullbandspelare.
Jag lyssnar nästan dagligen på en radiogrammofon från 53, men frågan är om jag inte mera tittar på möbeln, programmen som sänds intresserar mig inte det minsta.
Amatörradio likaså, den jag ska använda dagligen får gärna vara modern med moderna finesser, digitala filter, inbyggd display som kan visa vattenfall och inbyggd kaffemaskin.
Däremot skulle jag gärna ställa upp en fräsh Drake-line eller Heathkit som prydnad/mysfaktor och köra några enstaka QSO bara på kul på.
Jag har ingen modern musikanläggning i mitt hus, däremot har jag flera gamla träradios och radiogrammofoner, trådspelare och rullbandspelare.
Jag lyssnar nästan dagligen på en radiogrammofon från 53, men frågan är om jag inte mera tittar på möbeln, programmen som sänds intresserar mig inte det minsta.