MUF-kartan ger endast en del av beskrivningen.
Värdena som visas där är härledda ur mätningar med ett ganska glest nät
av vertikaljonosonder och sedan extrapolerade till en normerad förbindelsesträcka av 3000 km. Dessutom beror MUF påtagligt av
årstider och tid på dygnet.
Man ska därför betrakta sådana värden med "en god nypa salt", eftersom
det inte är MUF i sig, utan "utbredningsfönstret" eller frekvensutrymmet mellan LUF och MUF som avgör om förbindelsen kan åstadkommas eller inte. Ett högt MUF är dock bra, eftersom det medger etthoppsförbindelser i ett större frekvensintervall och att man kan operera i frekvensområden med lägre brusnivåer.
En stationsplats på höga latituder har fördelar när det gäller nord-sydliga förbindelser, men har sämre förutsättningar för öst-västliga, och närheten till polarområdena ger ofta snabba växlingar i utbredningen i synnerhet vid höga solfläckstal, men gynnas av låg atmosfärisk brusnivå.
Stationer vilka ligger närmare ekvatorn har ofta stabilare förhållanden
men en betydligt högre brusnivå.
Mina egna dryga 40 år inom yrkesmässig civil och militär HF pekar på att
radioprognoser och realtidsmätningar av jonosfären kompletterar varandra, men att slutresultatet beror av faktorer som är mycket svåra att modellera.
Snedjonosonden eller "Chirpsoundern" är en teknologi som numera inte är så vanlig, men som ger ytterligare en pusselbit när den används.
Ett effektivt användande av "manuell HF" bygger i stor utsträckning på erfarenhet som det tar några år att tillägna sig.