Amatörradion och preppers, i USA vs Sverige/Europa?

Markus.Nilsson

Well-Known Member
Översatt till Sveriges befolkningsantal så blir det cirka 1 000 nya radioamatörer per år i USA. Jag har inte lyckats hitta några säkra siffror detta år, enligt en rapport jag hittade på SSA.SE så examinerades 56st radioamatörer år 2020 i Sverige.

Det är ju nästan 20ggr fler som blir radioamatörer i USA!(i förhållande till befolkningsantalet). Vad kan det bero på?

Om man googlar lite på Youtube så upptäcker man ganska snabbt att många som blir radioamatörer i USA också är "preppers", intresserade av survival/överlevnad eller skaffar radiocert för att vara hjälp till samhället i händelse av kris, eller verkar vara intresserade av jakt och skytte.

Har vi i Sverige misslyckats att fånga upp dessa personer? Är det här man behöver ett instegs certifikat för att fånga upp nya radioamatörer?

1666184021617.png
1666184033761.png
1666184054080.png
1666184071044.png
 
Såna där är väl kanske mer intresserade av ’komradio’?

Amatörradio är ju eg ngt annat som jag ser det. Mitt egna intresse starta just med att det var ’komradio’ som lockade men har numer svängt över till ett brinnande intresse för fysik. Då passar amatörradio väldigt bra in.
Bygga antenner. Serva och fixa till radios. Bygga tillbehör. Gjuta betong. Konstruera antennbärare osv.
 
Jag har inte lyckats hitta några säkra siffror detta år, enligt en rapport jag hittade på SSA.SE så examinerades 56st radioamatörer år 2020 i Sverige.

Pandemiåret 2020 var ett bottenrekord och är inte representativt. Snittet över de senaste sju åren är 83. Förra året certifierades 88 nya amatörer i Sverige.

73,
Jonas SM5PHU
 
Är det här man behöver ett instegs certifikat för att fånga upp nya radioamatörer?
Nej.

Man ska inte försöka attrahera de kategorier som inte är intresserade av amatörradio
enligt ITU-definitionen till hobbyn, och inte heller MÖP:ar, vapenfixerade eller politiska extremister. För "hobbymilitärer" finns redan FRO.

Redan nu finns det ett påtagligt inslag av ointresserade, vilket bidrar till den korta halveringstiden.
 
Nu tänker jag sticka ut hakan ordentligt här med risk för villt skilda åsikter, jag vet flera som har tagit certifikat som gled in pga av prepperintresse, och de har visat framfötterna ordentligt inom hobbyn. Jag har full förståelse för era åsikter , men MÖPare , vapenfetischister och hobbymilitärer osv brukar hoppa på FRO istället för amatörradio då de inser att att de krävs lite extra att lyckas ta certifikatet.
Och nej vi har inte misslyckats att fånga upp dessa , radio diskuteras vilt inom dessa kretsar och den som är seriös nog tar certet.
Dock så går de som är intresserade nog gärna lite under radarn och stoltserar inte med sitt prepperintresse.
Tyvärr har trådskaparen lyckats hitta lite av mupparna inom prepperrörelsen.
Skulle mer rekomendera
Och
 
Preppers är nog en lite större kategori än den smala åsikter som förekommer i dennna tråd.
I vår del av världen, är nog inte vapenintresse så stort.
Däremot kan det yttra sig i sk offgrid verksamhet. Dvs man vill kunna leva utan att vara uppkopplad till elnätet.
Solceller batterier, extr matförråd, möjligheter för värme och vatten vid kriser.
Där kan amatörradio komma in, som ett sätt att utnyttja möjligheten att kommunicera utan elnätet.
Förstår egentligen inte varför preppers förknippas med kulsprutor pilbågar och gröna kamuflagekläder???
Kanske endast några kamoförgade kalsingar räcker....
.Så det behövs inga förutfattade meningar, överdrifter eller stereotyper i ämnet.
Seriösa finns oxo.

SM4FPD
 
Att vara "prepper" är ju såklart inget fel, om man tänker "förberedd för storstrul". Att ta amatörcert av den anledningen är ju såklart heller inte "fel", men måhända en krånglig väg att åstadkomma det jag misstänker är själva grundién - att kunna kommunicera utan de vanliga näten. I ett trängt läge tror jag man helt ostraffat kan jobba med "fast extern antenn" till jaktradio eller sin PR-enhet, utan att bry sig om text i nån fredsparagraf nånstans och därmed få annan, bättre räckvidd. Att ta sitt cert och ta vara på det man ska lära sig, är dock självklart en stor tillgång rent tekniskt.

Det som kan utvecklas till en "preppersituation" kommer sannolikt i de första stadierna att handla om att lösa problem som uppstår när folk inte har kontanter, och de som har kontanter inte kan betala när köpställena inte har kontakt med sin bank/sitt kassasystem. Under tiden lyssnar folk på sin batteriradio (och man hoppas ju de har en sån...) för att ta del av samhällsinfo, medan de gnisslar tänder över att de inte sett till att det finns extra batterier, rödsprit, konserver och vatten hemma. Och inget spritkök heller... Behovet av kommunikation bortom hemkommunen ligger förmodligen inte högst upp på listan.
 
Om amatörradions privilegier övervägande används till ändamål som är helt orelaterade till
amatörradio så har en ny form av "radiohobby" skapats, och vi kommer förr eller senare att förlora de unika privilegierna. 69 MHz eller "freebanding" har precis samma berättigande under dessa förhållanden.

"Preppers" planerar för situationen när samhället brutit eller håller på att bryta samman, och då är innehav av certifikat eller inte totalt ointressant, det kommer varken finnas något PTS, SSA eller något rättsväsen.

Under tiden fram till detta tillstånd kan man förvisso förkovra sig inom radio, men då är det nog inte bara amatörradiofrekvenserna som blir relevanta. I USA förekommer ett resonemang vilket åtminstone jag finner vara ganska främmande, att det är själva licensinnehavet som är betydelsefullt, inte ifall man kan något eller inte.

Om det skulle bli, säg, 1000 helt ointresserade "preppers" om året som enda tillskott till amatörradioleden är det fara värt att PTS överväger "penndraget" inom ganska kort.
 
När jag läser QST så får jag uppfattningen att det förekommer att skolor har amatörradio verksamhet där man lockar en hel del ungdomar in i hobbyn.
Sedan tycks det vara ganska vanligt att amatörer hjälper sitt County med olika former av emergency traffic, speciellt i områden som brukar ha tornados och liknande.
 
I Sverige har vi civilförsvaret och inom kommuner hanteringar ifall det blåser eller regnar kraftigt, vad som händer när försäkringsbolagen enhälligt skriker "force majure", är väl då alla kan känna sig blåsta.. - Som tur är Sverige skonat från extraordinära händelser, men vad som framtiden bjuder återstår att se..

/Sven.
 
I Sverige har vi civilförsvaret och inom kommuner hanteringar ifall det blåser eller regnar kraftigt, vad som händer när försäkringsbolagen enhälligt skriker "force majure", är väl då alla kan känna sig blåsta.. - Som tur är Sverige skonat från extraordinära händelser, men vad som framtiden bjuder återstår att se..

/Sven.
Finns väl inget civilförsvar idag som ens påminner om det som fanns fram till kalla krigets slut.

Men det blir nog skillnad nu när vi tom har fått en minister för civilförsvaret inom försvarsdepartementet.
 
När jag läser QST så får jag uppfattningen att det förekommer att skolor har amatörradio verksamhet där man lockar en hel del ungdomar in i hobbyn.
Sedan tycks det vara ganska vanligt att amatörer hjälper sitt County med olika former av emergency traffic, speciellt i områden som brukar ha tornados och liknande.
USA är ett oerhört mer "lösligt" organiserat samhälle än t.ex. Sverige.

Om det finns räddningstjänst och brandförsvar eller inte i ett område beror i stor utsträckning på lokala politikers inställning. Det finns också en tradition i delar av USA att neka invånare service för att man inte anser att de "förtjänar" den. Av den anledningen förlitar man sig i mycket högre grad på mer löst organiserade aktiviteter. "Every man for himself" är en realitet på ett helt annat sätt. Amatörradio är en bisak i dessa sammanhang, utan ses mer som ett sätt att disponera "gratis" spektrum med billiga apparater.

Hur det är med amatörradio skolorna tycks variera mycket, det lilla jag hört är att problemet med att "intressera de ointresserade" i mångt och mycket liknar det som råder här. Endast en liten minoritet tycks vara genuint intresserade.
 
Som tidigare påpekat så ligger tröskeln för amatörradio licens och avsaknaden av instegscert på en nivå att de preppers jag känner till i Sverige har antingen gått direkt till gröna sidan av FRO , eller så tar de certet och är ytterst aktiva med en oftast en inriktning på portabelt (och ett par av dem har även börjat intressera sig för CW hör o häpna). Och är sällan en bisak. Min bestämda åsikt att de preppers utan seriöst intresse för radio, skaffar sig en billig jaktradio och stannar där.
Det är absolut en ganska bred community
Sedan har jag märkt att många radioamatörer har ofta väl utvecklat preppertänk och lämnar saker åt slumpen. men just det är en annan diskussion.
 
Om man är prepper, bagare eller lastbilschafför är väl helt egalt. Alla kan vi förbereda oss för svårare tider och olika krisscenarion. Saken är den att amatörradiobanden inte bör användas för annan typ av radiotrafik än den som definieras som amatörradiotrafik i föreskrifterna som gäller.

Därför finns det ingen anledning för varken oss enskilda eller SSA att aktivt locka in personer i hobbyn som inte är intresserade av amatörradio utan snarare vill kunna använda amatörradioutrustning på amatörbanden men för helt andra syften än amatörradio.

Det är samma problematik med världsomseglarna som tar ett amatörradiocertifikat enbart för att använda (missbruka) amatörradiobanden för kostnadsfri radiokommunikation mellan varandra snarare än att utöva amatörradiotrafik i egentlig mening. Saknas intresse för amatörradio skall man inte bli radioamatör.

De som har ambitioner att hjälpa till vid samhällskriser har en bättre plats i FRO eller andra frivilligorganisationer och då på andra frekvenser än amatörradiobanden.

Jag tror man skall ha detta som utgångspunkt för att inte gå vilse i diskussionerna. Om det sedan finns folk inom amatörradiokollektivet som utöver att ha amatörradio som sin hobby även engagerar sig i olika sambandsverksamheter där de ställer sina kunskaper och radioanläggningar till samhällets förfogande är en helt annan sak. Särskilt i ett skarpt läge då alla medel som finns tillgängliga naturligtvis kan och bör användas på bästa sätt.
 
När förstadiet till FRO bildades 1945 var det precis detta resonemang som låg i botten.

Radioamatören i gemen var "försvarsvän" och många hade också militär bakgrund. Det sågs därför som naturligt att bilda en "Försvarssektion" inom SSA, där både aktiva signalofficerare och sådana i reserven blev tongivande.

Radioamatörer sågs som viktiga resurser i "det till tänderna beväpnade Folkhemmet".
Den s.k. "Tidsandan" under det kalla kriget underblåste detta.

Frågan var inte om det skulle bli ett nytt storkrig, utan när.

Under de kommande åren uppstod interna spänningar mellan SSA och "hobbymilitärerna" inom FRO, vilket hade med resursdisposition och relationerna till Krigsmakten att göra.
Man fann att ifall FRO stod på egna ben så fanns större möjligheter till att erhålla statsstöd, en större handlingsfrihet, och dessutom blev verksamheten mer renodlad. 1952 tog man därför steget att bilda det FRO vi känner i dag, som en "frivillig försvarsorganisation".

Dock kan man påstå att de tidiga intressenterna inom FRO fortfarande var intresserade av amatörradio, men ville se en närmare samverkan mellan amatörradiorörelsen och försvaret i stort. Amatörradio och militärradio hade också stora konceptmässiga likheter.

Numera har amatörradio och militärradio fjärmat sig påtagligt, primärt därför att militärradion använder "sambandsdoktriner" vilka inte längre varken liknar eller är kompatibla med amatörradions.

Det finns ingen som helst anledning för spektrummyndigheterna att upplåta gratis spektrum med stora friheter i användningen till amatörradio, om frekvenserna i slutänden inte används till detta ändamål.
 
EQL , som du skriver i sista stycket är de helt min poäng.

"Om det sedan finns folk inom amatörradiokollektivet som utöver att ha amatörradio som sin hobby även engagerar sig i olika sambandsverksamheter där de ställer sina kunskaper och radioanläggningar till samhällets förfogande är en helt annan sak. Särskilt i ett skarpt läge då alla medel som finns tillgängliga naturligtvis kan och bör användas på bästa sätt."

Sedan hur man halkar in på just amatörradio är oväsentligt
 
Radioamatörer sågs som viktiga resurser i "det till tänderna beväpnade Folkhemmet".
Den s.k. "Tidsandan" under det kalla kriget underblåste detta.

Ja det är väl den bilden SSA m fl försöker plantera in i myndigheternas medvetande för att göra amatörradion mer relevant och motivera våra privilegier och frekvenstilldelningar. Att enbart använda amatörbanden för sitt höga nöjes skull och för tävlingar är knappast samhällsnyttigt, snarare tvärtom.

Av SSA stadgar, Ändamålsparagrafen framgår;

* vara en allmännyttig beredskapsorganisation med färdighet i katastrofkommunikation
* ideellt och skyndsamt biträda samhället när så erfordras

Så rent principiellt så är väl då SSA en förening även för preppers utan intresse av amatörradio som sådan men som vill nyttja amatörradioutrustning avsedd för amatörradiotrafik.
 
Så är det nog.

I så fall kan man väl lika gärna vrida tillbaka klockan till 1945 och
åter skapa en gemensam organisation av SSA och FRO, helt inriktad på att
organisera personer som vill prata i radio på kommando.

Man kan då även fundera lite över hur stor fraktion av amatörradiokåren och SSA:s medlemmar vilka har "färdighet i katastrofkommunikation" och som kan "skyndsamt biträda samhället"

Det kan i detta sammanhang då vara klokt att inte nämna "amatörradio" alls...

Redan för drygt 40 år sedan kom frågan att uppmärksammas på QTC:s insändarsidor:

1666252162647.png
 
Last edited:
Back
Top