Det finns nog ingen enhetlig stil på anrop och har aldrig funnits?
Jag lyssnade som hastigast igenom ett rullband från en loggbandspelare för en repeater här nere i Skåne i mitten 70-talet. Där förekommer anrop i stil med -Här är -7XYZ mobil QRV. Det var SM7XYZ som öppnade repeatern. God morgon SM7XYZ mobil. Mer regelrätta direktanrop finns med i stil med KBW:s exempel. Jag minns att en och annan ropade allmänt anrop men vanligast var att man kort anmälde sin närvaro med egen signal. Så gjorde jag ofta från bilen och även hemma. Många hade passning och det kunde vara tyst ganska länge. De flesta svarade aldrig någon utombys eller genomresande som ropade allmänt anrop. Ytterst sällsynt trots att många lyssnade. Detta gäller nog än idag skulle jag tro.
Längre fram på 70-och 80-talen blev det allt mer vanligt med kom-radio fraserna där kom, eller som många sa här nere i min region kaaam, efter varje sändning användes. Även uttrycket Ingen förbindelse, klart slut från SM7XYZ började få fotfäste.
Numera lyssnar jag sällan på FM-kanalerna men de gånger jag lyssnar så finner jag inget direkt system i något. Alla möjliga sorters anrop görs. Det finns även en del aktivitet på direktkanaler där en del använder sina förnamn, Mats från Kalle kom. -Hallååå, Mats e du där? Ibland används anropssignalerna mer korrekt av samma personer. De använder radion som snabbtelefon och bara för lokal trafik med de närmaste kompisarna. Samma tid samma frekvens...
Så jag tror inte du behöver bekymra dig för det här Nimbe. Använd hela din anropssignal och om motstationerna har knäck i lurarna så kan du ju bokstavera för att öka läsbarheten.
/Bengt