Antennfrågor från pånyttfödd ham

SM7DBV

Member
Efter att ha varit QRT sedan mitten på 70-talet har jag nu kommit igång igen. Är inte helt "up-to-speed" ännu men kör en del CW-QSO:n på HF-banden. Har installerat en enkel dipol som längdmässigt är avstämd för lägre delen av 20m-bandet (d v s det är en halvvågsdipol för 20m). Antennen sitter på den oinredda kallvinden precis under taket, och ett annat arrangemang är knappast möjligt med hänsyn tagen till FTF (Family Tolerance Factor...). Eftersom det är den enda antenn jag har så fulkör jag den på alla band fr o m 40m till 12m (med undantag av 17m-bandet), d v s jag lyckas minimera SWR m h a antenntunern som sitter vid transceivern. Jag inser givetvis att arrangemanget inte är särskilt HF-utstrålningsmässigt effektivt utanför 20m-bandet, och att jag bränner upp en hel del av effekten i antenntunern och koaxkabeln som matar antennen. Strålningsloberna är nog rätt märkliga utanför 20m-bandet... Lyckas ju faktiskt köra ett och annat QSO med detta arrangemang, t o m med goda rapporter (599 från Tomsk i Sibirien på 12m-bandet i morse :). Det kan fungera att hänga upp ett par till antenner.
Vindsutrymmet i radhuset är 7.8m långt (20m-banddipolen har jag vikt i ändarna), och med sluttande tak (d v s antenner som installeras tenderar att bli inv V).

Tänkte mig ungefär följande:
- 12m-bandet är ju intressant just nu, därför tänkte jag börja med att vinkla en halvvågsdipol ca 60% i förhållande till 20m-dipolen, där matningspunkterna ligger i mitten på vindsutrymmet nära varandra.
- längre fram tänkte jag mig att lägga in koaxtrapp:ar avstämda så att man får bättre avstämda antenner för övriga band (t ex 20m-dipolen utrustas med trap:ar som spärrar för 17m- och 15m-banden; 12m-dipolen får trap för 10m-bandet).
- alternativt hänger jag upp en tredje antenn vinklad 60% mot de två andra.

Arrangemanget ovan kan ju funka hyfsat för frekvensbanden mellan 14Mhz-30MHz, men är ju inte idealiskt för 30- och 40-metersbanden (80m-bandet skippar jag). Det skulle vara väldigt trevligt att kunna köra dessa band utan att ful-tuna:a m h a antennavstämningsenheten, d v s det vore trevligt om det emitterades lite HF också...;-).

Tips/idéer emottages med tacksamhet!

73 de Stefan/SM7DBV
 
Om du har möjlighet att mata den tråden som sitter uppe nu med en stege ner till en balanserad avstämmare, så skulle jag rekommendera det. Då kan du enkelt köra 12m också.
 
Bjarne, tack för svaret! Om jag skulle mata med en stege så skulle jag behöva en fjärrstyrd antennavstämmare. Kan knappast dra ner stegen från vinden till den manuella antennavstämmaren jag har. Skulle man inte lika gärna kunna sätta avstämmningsenheten (ATU:n) vid antennens matningspunkt, och ansluta ATU:n med koaxialkabel? (Var hittar man fjärrstyrda ATU.er?). Om jag fattat rätt så kommer väl dipolen (vid matningspunkten) att ha 50-70 Ohms matningsimpedans (som koaxialkablen) där den fungerar som halvvågsdipol (d v s 20m-bandet), lägre impedans på 40m-bandet och högre impedans på banden över 20m-bandet. (En koax kräver väl dessutom någon form av balun för att spärra HF. Jag har ordnat det med klämferriter som jag lindat koaxkabeln några varv genom.)
Om man nu matar med en stege så kommer ju stegens karakteristiska impedans att vara högre (ca 300 Ohm..?). Om man kopplar ATU:n till stegen så får man väl då ändå en kraftig missanpassning mellan stegen och antennen?
Skulle man inte kunna tänka sig att man matar med koax och har kvar avstämningsenheten vid transceivern, men bygger en liten switch-box som placeras vid matningspunkten där man kan koppla in ett par ferritkärnebaluner som transformerar impedansen så att det stämmer m a p det band man kör för tillfället? T ex halverar impedansen (eller vad det nu blir) när man kör på 40M-bandet, och transformerar upp när man kör på de högre banden? Som jag kör nu har man väl en förfärlig SWR mellan kabel och matningspunkt, men ATU:n ser till att sluttrissan inte brinner upp (hade jag kört riktigt hög effekt så hade väl ATU:n eller koaxkabeln brunnit upp istället :)
 
Hej Stefan,

Kul att du är tillbaka! Jag har haft ett liknande upphåll. Jag var QRT mellan -86 och -05. Jag började precis som du med enkla trådar och nu har jag fyllt min frimärkstomt med massor av saker.
Eftersom du har radhus så gissar jag att du har en gräsmatta? Jag skulle därmed överväga en enkel tråd-vertikal för 30/40. Jag har kört 40/80 i flera år med en tråd uppspänd längs ett 12 meter glasfiberrör från Spiderbeam med en koax-trap efter 10 meter. Du kan göra samma arrangemang fast för 30/40. Gissningsvis blir den inte högre än runt 9 meter eftersom koaxtrapen kortar totallängden något. Det finurliga med gräsmattan att det är superenkelt att gömma radialerna i gräset. Jag la helt enkelt ut dem på gräset. Gräset tar snabbt över och du kan köra gräsklipparen över dem redan efter 2-3 veckor. Bekymra dig inte över längden på radialerna. Mina är som längst 10 meter medan jag i de flesta riktningar inte har mer än 4-5 meter innan tomten tar slut. Om inte din radhustomt är allt för liten bör få plats med något liknande. Jag har kört de flesta världsdelarna på 40 meter med detta!

73 SM0NOR /Uffe
 
Stefan, finessen med att mata med stege är att även om du har stor missanpassning mellan stegens karakteristiska impedans (vilken är ovesäntlig) och själva antennen, så har en stege så liten förlust att det inte spelar någon roll.

Det borde inte vara svårt att göra en egen fjärrstyrning där du med en motor ställer kondensatorn och med reläer ställer in rätt tappning på spolarna. Om man manuellt söker av var på spolen det ska tappas av för varje band, kan man sedan göra en fast anslutning som kan väljas med reläer.

Även om det blir lite fel när när man sedan bygger dit reläerna så kompenseras det när man ställer kondensatorn. Kondensatorn kan också vara två och gagnade med olika inkopplingsmöjligheter så att ett stort område i kapacitans kan väljas.
 
Uffe, jo jag har också funderat på en vertikal. Tyvärr så är trädgården så liten så t o m 5m radialer blir svårt att få plats med, alldeles oavsett familjens synpunkter :-( Dessutom är det lite besvärligt att få ut kablar; ev skulle det kunna gå via vinden.
(Kul att höra om din amatörradiobakgrund och många QRT-år. Kuriosa: Under tidigt 70-tal hade jag faktiskt en 14AVQ-vertikal på taket på ett höghus i Lund; fick hjälp med installationen av -7EQL/Bengt och -7COP/Rune som då bodde i Lund. Antennen försvann nå´n gång från föräldrarnas förråd långt efter jag flyttat hemifrån...)
Bjarne, jag har lite svårt att förstå att missanpassningen mellan stegen och antennen vid matningspunkten inte skulle betyda något. Om skillnaden i karakteristisk impedans är stor borde det resultera i stor andel reflekterad effekt, men jag kanske bortser från någon aspekt...har ju inga jättestora kunskaper på området. I alla fall, kan det inte fungera med koaxkabel hela vägen?
Jag tänker ungefär så här: Impedansen vid transceivern är 50 Ohm. En kort koaxkabel koppas till ATU:n. Till ATU:n koppal sedan en 50 Ohms koaxkabel som går till en antennomkopplare. Till denna kopplar jag sedan ett par dipoler. Tanken är att hela kablaget skall vara så nära 50 Ohm som som möjligt. Utan spolar/baluner så hamnar man ju ungefär där för en äkta halvvågsdipol. Om man då vill slippa en fjärrstyrd ATU vid antennen för att kunna köra flera band så får man väl antingen lägga in trap:ar i antennen för banden med kortare våglängder, eller ha reläer som kopplar in olika anpassningar som man provar ut beroende på vilket band man använder enl vad du föreslår (minus vridkondensatorn). Det lär ju bli viss missanpassning då eftersom man inte kan fintrimma impedansanpassningarna, men det bör bli betydligt mindre än det är nu när jag t ex försöker köra på 40m bandet med dipolen för 20m jag har idag.
 
Stefan, du kan också ha två eller fler dipoler kopplade till samma nerledare av koaxkabel. Men det blir oftast svårt att trimma in då alla antennerna påverkar varandra.
 
En kort kommentar:

Jag har använt SGC-automattuners i matningspunkten för covert loopantenner i olika konfigurationer i begränsade utrymmen,
erfarenheterna jag drog av de arrangemangen var att jag förvisso skaffade mig en störningstålig tyst DC-jordad antenn men betalade med effektivitet.

Har man inget behov av en bredbandig "dummyload" så är en anpassad dipol i samma utrymme är så mycket bättre trots att den blir starkt förkortad, mata med en spänningsbalun för minsta störnivå.
 
Jag länkar till en utmärkt starkt förkortad dipol för 6m+ ett band till,
under förutsättning att du får till spolarna så har du en förvånansvärt duglig antenn för 6m och vilket band du än väljer.
Bandbredden är ju det som blir lidande men på 20m så täcker du största delen av fonibandet och hela med den inbyggda tunern i din rigg.

http://www.sk6ky.se/6mDip0005%20%28Custom%29.PNG

Jag har inte roat mig med att räkna ut längderna för 160m men det får någon gärna göra :)
-isåfall testar jag den antennen, 6+160 vore häftigt!


Efter mitt experimenterande så väljer jag hellre starkt förkortade antenner där jag tappar lite mer än fullängdsantenner där jag måste vika mer än en fjärdedel för att få plats,
antennsymmetrin är oerhört viktig om du skall använda en spänningsbalun annars strålar koaxskärmen duktigt.
Jag har även för skojs skull testat 1/4 mobilantenner i dipolkonfiguration med blandade resultat, föga förvånande så var det mest besvikelse under 20m bandet både gällande effektivitet och bandbredd.
 
Bjarne, tack för svaret! Om jag skulle mata med en stege så skulle jag behöva en fjärrstyrd antennavstämmare. Kan knappast dra ner stegen från vinden till den manuella antennavstämmaren jag har.

Hej. Varför kan du inte det? Jag borrade två små hål genom taket in till det rum jag har radion. Vid radion har jag en hembyggd S-match. Jag har i och för sig dipolen utomhus men matningen hamnade rakt ovanför huset och därför lät jag stegen gå in under en takpanna, genom vinden i VP-rör, och därefter ner i radiorummet.
// Åke
 
Uppskattar verkligen alla tips! Jag har också kollat de bifogade länkarna.
Den starkt förkortade dipolen verkar väldigt intressant och skulle passa bra i det begränsade utrymme jag har. Alternativet skulle vara att köra med en stege från avstämningsenheten vid transceivern till en dipol utan trap:ar - skulle ev gå att få ner från vinden enl Åkes tips. Fattar dock fortfarande inte varför man skulle få mindre problem med anpassningen mellan stegen och dipolen...är det inte helt enkelt så att stegen blir en del av antennen som strålar "bättre" än en koaxkabel...?
Ett problem jag har är att störningsnivån på HF-banden är väldigt hög, framför allt på 14MHz. Det kan ju bero på att antennen jag har nu funkar bäst på det bandet (den är ju avstämd för 20m-bandet). Tror inte störningen kopplas via elnätet - har ett antal klämferriter på olika ställen som jag lindat koaxkabeln några varv igenom - så misstänker att någon granne kör med PLC - Power Line Comm - datanät. Det är ett jäkla elände, men måste erkänna att tills dess att jag vaknade upp från QRT-tillståndet i somras så tyckte jag att kommunikation över elnätet var jättebra! Använde det själv, men sedan gick den sönder som tur var...och jag fick tillbaks pengarna tack vare icke-utgången garanti från Kjell o Co. Så där blev jag av med eländet:)
 
Skulle det gå att mata antennen med två koaxialbalar från en balanserad avstämningsenhet stället för stege? Eftersom det är enklare att tillverka koaxialkablar med låg impedans än att tillverka stagar med låg impedans.
Om kablarna har en längd av 1/4 eller 3/4 av våglängden i kablarna, fungerar de som impedanstransformatorer.
 
Skulle det gå att mata antennen med två koaxialbalar från en balanserad avstämningsenhet stället för stege?

Javisst. Använder du mittenledaren i resp koax som stege kan du dessutom jorda skärmarna och få extra skärmning.
 
Back
Top