Antenntrådars tjocklek

Markus.Nilsson

Well-Known Member
Hur tunn kan en antenntråd vara? Om man har möjlighet att sätta upp trådar som är under 1mm tjocka, så blir dessa väldigt diskreta. Lackad koppartråd säljs i tjocklekar ner till 0.05mm. Vad är det som sätter stopp när man går ner i tjocklek? Blir motståndet för högt?

Jag har provat lite hemmavid, och någonstans runt 0,3mm i diameter slutar folk att lägga märke till trådarna men dom håller hyfsat i vind. Men hade man kunnat gå ner till 0.15mm?

1666512209418.png
 

SM0AOM

Well-Known Member
Det är den mekaniska hållfastheten som sätter gränsen, någonstans vid 0,2 mm blir
tråden för tunn för att hanteras. Resistansen i en antenntråd med 0,3 mm diameter kan försummas jämfört med matningsimpedansen.

Vad som händer när en antenntråd blir mycket tunn jämfört med våglängden har sysselsatt
teoretikerna sedan länge. Man vet empiriskt att kvoten mellan utstrålad och lagrad energi, alltså Q-värdet, minskar när tråden blir tunnare. Det är av den anledningen som bredbandsantenner använder tjocka element.

Det finns ett teoretiskt intressant fall med en perfekt ledande tråd, alltså resistansen = 0, när diametern hela tiden närmar sig 0. 1897 visade den tyske fysikern Max Abraham i sin doktorsavhandling att att då minskar utstrålningen hela tiden medan energi fortsätter att lagras runt tråden. En oändligt tunn antenn av perfekt ledande material kommer därför inte att stråla ut någon energi samt även få en bandbredd som går mot 0.
 

SA0KEF

Member
Hur tunn kan en antenntråd vara? Om man har möjlighet att sätta upp trådar som är under 1mm tjocka, så blir dessa väldigt diskreta. Lackad koppartråd säljs i tjocklekar ner till 0.05mm. Vad är det som sätter stopp när man går ner i tjocklek? Blir motståndet för högt?

Jag har provat lite hemmavid, och någonstans runt 0,3mm i diameter slutar folk att lägga märke till trådarna men dom håller hyfsat i vind. Men hade man kunnat gå ner till 0.15mm?

View attachment 8769
Koppartråd levereras mjukglödgad och är därför elastisk och kan tänjas ut en hel del innan den brister. Men smidbarheten avtar snabbt när den sträckts, då blir tråden hårdare och mer spröd, varför den lättare går av i de uttänjda delarna. Det gäller särskilt där den går över kanter, som i en isolator, och ännu mer om det bildas kinkar (öglor) som dras åt. Så livslängden på en tunn solid koppartråd under belastning blir inte lång.

En flertrådig ledning får mycket av sin elasticitet av att kardelerna kan röra sig mot varandra, då töjs inte alls de enskilda trådarna på samma sätt. Svartfärgad FK är ganska diskret, särskilt mot grenar och lövverk bakom.
 

SM0BRF

Well-Known Member
Man får vara beredd på att det blir frost och snö på tråden på vintern. Jag använder en ledare av "osynlig" militär telefontråd (DL1000). Den är knappt 2 mm tjock och flyter väl in i vegetation, men på vintern kan det bildas en flera cm tjock korv med frusen snö.
Rostfri 0,6 mm svetstråd kanske är ett alternativ. Två parallellt eller som en loop så man kan köra ström igenom för att smälta bort frost vid behov.
 

SM3ZBB

Grumpy ol´man
Biltemas FK på 100 m rulle. 1,5 mm² håller bra men jag har använt 2,5 mm² som hängt i nio år nu. Den förra loopen hängde längre än så innan jag tog ner den.
 

SM6VRL

Well-Known Member
Jag kör högtalarkabel som jag delat på, mångtrådig och håller utmärkt.
Det gör jag också fr.o.m i år. 20m’s rulle jag delade på till 2x19,2m.
Den ersatte 0,75 kvadrats som satt uppe ett år bara. Med spolar på fick snötyngden den tråden att sträckas och antennen lallade iväg i frekvens.

DL kabel använder jag till portabla antenner främst. Stark tråd som tål att man snubblar över den. Går ej att löda i och rostar upp med tiden men är närmast osynlig.

Rostfri 0,6mm svetstråd har jag skaffat för de mer hemliga antennmontagen men det har ännu inte blivit då jag är högst tveksam till dess elektriska prestanda?
 

SM6VJE

Well-Known Member
Jag funderade på rostfri svetstråd jag med, men bsckade dels pga elektriska egenskaper, dels pga att det kan uppstå otäcka skador om den hänger för lågt ...
 

SM0AOM

Well-Known Member
Man ska helst undvika ferromagnetiska material med litet skindjup som antenntråd.

En 1/2 vågsdipol som använder 0,6 mm rostfri svetstråd i stället för koppar får ytterligare förluster i antenntråden på runt 20-30 % i det lägre HF-området.
 

SA0BUX

Old Member
Har en polare på Gotland som bytte ut sina dl1000 dipoler till stål wire dipoler, han fick problem med swr jämfört med dom gamla, även med trimming så blev minima högre jämfört med tidigare.
 

SM0AOM

Well-Known Member
Stålwire har en större förlustresistans vilken sätter sig i serie med realdelen av
matningsimpedansen. Då kan man få ett högre SWR som inte går att trimma bort,
eftersom ändring av längden primärt påverkar imaginärdelen av impedansen.
 

SM0UAN

Well-Known Member
DL1000 består av ett antal stålkardeler och ett antal kopparkardeler (förtenta, har jag för mig), med tanken att skapa både dragstyrka och ledningsförmåga (kablen är ju tänkt för AF, inte som antenn). Kopparkardelerna bör gå att löda.
 

SM0BRF

Well-Known Member
Jag var nyfiken på hur DL100 var som antenntråd eftersom den innehåller både koppar och stålkardeler så jag gjorde en jämförelse. Jag har postat det tidigare här, men jag hittar inte inlägget så det kommer igen:

DL-1000, som är försvarets telefontråd består av 7 kardeler. 4 förtenta koppartrådar och 3 förzinkade ståltrådar och ett isolerande hölje. Den är populär som antenntråd. Frågan är hur den står sig mot FK 1,5 när det gäller förluster på kortvåg.

I simuleringsprogrammet MMANA kan man välja material i antennledarna. Skillnaden i materialförluster mellan koppar- och ståltråd uppgår till över 3 dB för en 20m-dipol.

För att göra en praktisk mätning monterades en dipol för 14 MHz med mitten 7 meter över mark och ändarna någon meter lägre. En MINI VNA anslöts till den 37 meter långa koaxialkabeln av typ RG 213 och kabellängden simulerades bort. Dock simuleras kabeln som förlustfri.

Förutom FK 1,5 testades 1 mm plastbelagd mjuk ståltråd, som används i trädgården.

Matningsimpedansen mättes vid resonanspunkten när den var rent resistiv.

Resultat:
Ledare Impedans ohm

FK 1,5 53

DL 1000 64,7

Ståltråd 74,2

Alltså en extra förlustresistans på 11,7 ohm för DL 1000 och 21,2 ohm för ståltråden. Det motsvarar 18 % eller 0,7 dB extra effektförlust för DL 1000 och 28,6 % eller 1,05 dB för stråltråden.
 

SM6VRL

Well-Known Member
Såna jämförelser är intressanta. Skillnaderna lär minska vid sjunkande frekvens också.
DL tråd, dvs DubblaLedare anges ibland som DL1000, DL500, DL250 osv där siffran anger längden i meter rullen innehåller.
Samma tråd men olika längd.

Ett tag hade jag sån kabel till ’allting’ hemma. Chokereglage till aktersnurran och som gaswire till gräsklipparen osv. Starkt som tusan men rostar av till slut.
 

SM0BRF

Well-Known Member
Starkt som tusan men rostar av till slut.
Min erfarenhet är att den håller "i decennier" om isoleringen är oskadad och det inte kan tränga in fukt från ändarna. Isoleringen sväller men blir samtidigt fint kamouflagefärgad av gröna alger efter några år i skogen.
 

SM6VRL

Well-Known Member
Ja, man får skydda ändarna, annars blir den inte långvarig. Jag har min campingdipol baserad på DL kabel med spolar uppe nu till en radio jag har i uterummet.
Den antennen är väl ngt på 10 år eller så. Gröna alger har den inte då den sitter exponerad för solljus.
UV ljuset har dock gjort den väldigt matt istället. Ifall solen eller rosten tar den till slut visar sej.
 

SM4FPD

Well-Known Member
Ang DL1000, min erfarenhet är att det verkar finnas olika kvaliteter av den linan.
Den jag fick tag på var i en tygpåse, eller nystan, med hål i mitten så man kan dra ut den där, dvs den hasplas ur.
Den var kletig av något som liknar tjära och man måste tvätta den med lacknafta.
Jag hade en dipol upp med denna lina, 2 x 40 meter, matad med stege.
Redan efter några år hade den töjts och spruckit, och trådarna i den hade rostat, det svarta ytterhöljet hade blivit vitt av solen.
Dvs skrot.
Nu har jag en 2 x 4 meter lång dipol för 5,3 MHz uppe, där jag lindat spolarna med samma tråd, dvs DL-1000 lina. Avsikten är att inte behöva anslutningar vid spolarna. den funkar efter en fem tio år, men spolarna är vita ovanpå. dvs förstörda av solen.
Andra radioamatörer har den DL1000 lina som finns på rullar för bärmes, det är väl den som förekommer mest.
Viss DL1000 hr ett transparant extra ytterhölje, som brukar flagna av.
Min tes är att DL1000 för övning dvs den på trådrulle för mes är av högre kvalitet, än den i nystan som nog var tänk för skarpt läge och inte återvinns utan skulle få ligga kvar i skogen, det kan även handla om olika fabrikat.

Sedan 15 år använder jag galvad och plastad stållina, 3 mm, (steel wire rope om det skall vara på engelska) till min 2 x 40 m långa antenn. Har inte varken kunnat mäta eller upptäcka några som helst nackdelar med den jämfört med andra trådtyper. Men det skulle ju behövas någon form av fältstyrkemätning om man skall mäta och jämför annan tråd. Å andra sidan är det rent praktiska dvs hållbarhet viktigast.

Trådstartaren var ute efter en antenntråd, som inte syns, det ar väl därför han ville ha en tunn tråd.
Gäller det att lyssna så tål det ju ev försluter, men mekanisk hållfasthet är väl kruxet.
Nu förtäljer inte historien hur lång antenn han tänkte ha frihängande?

Har för mig det finns förkopprad svetstråd?
Men så tunn kopparbeläggning lär oxider bort rätt snart.

SM4FPD
 

SM4UKE

Well-Known Member
Nystanvarianten har anslutning i änden som medger att man elektriskt kopplar ihop flera nystan. Sedan är det bara att ha dem på flaket på en lastbil och köra iväg så drar man snabbt ut sin teleledning en mycket lång sträcka. Jag vill minnas att det var samma typ av tråd som på mesarnas spolar. Tråden är nog att betrakta som ren engångstråd och ingen hade nog någon tanke på att den ska hänga uppe i åratal. Jag tror den avgörande egenskapen var att tråden skulle vara väldigt slitstark mekaniskt men att åldersegenskaperna var underordnade.

Den belagda svetstråden har väl sin beläggning just för svetsfogen. T ex den tråd som används för MIG-svetsning utan skyddsgas.
 

SM4FPD

Well-Known Member
Jag trodde den förkopprade svetstråden hade kopparskiktet för att minska motståndet, men i och för sig är det ju bara nån cm från handtagets munstycke, där det kan bli spänningsfall.
Man får lära is mycket!!.

SM4FPD
 
Top