Apor?!

sm0ngl

sm0ngl

Well-Known Member
Undring:
Jag har stött på ett för mig tidigare helt okänt fenomen. Lite forskning gjorde mig ännu mer intresserad. Är det någon här som har information om de av LME tillverkade APKVM-mottagarna, kallades även för "APA".
Hur många gjordes? Var fanns dom? Har du sett en? Finns någon kvar? Hur funkade det, tekniskt/taktiskt? När lades användningen ner och var tog dom vägen?


Bakgrund:
Under 2:a världskriget och det s.k. kalla kriget placerade Radiokontrollmyndigheten RKA (FRA?) ut en speciell typ av övervakningsmottagare i de största städerna och andra intressanta tätorter för att få indikation på olagliga sändningar (spioner t ex). Mottagarna var bredbandiga med låg känslighet för att fånga upp all kortvågstrafik, men endast i dess omedelbara närhet. Genom att placera dem ganska tätt i städer kunde man få en bra indikation på ungefärligt kvarter för närmare pejling. Alla mottagare var anslutna via teleledning till någon slags lyssningscentral.

Detta måste ha varit en ganska stor hantering eftersom apparaterna serietillverkades av LM Ericsson och placerades ut på vindar i bostadshus och andra lämpliga platser med hjälp av Televerkspersonal. Gissningsvis rör det sig om flera hundra enheter.

APKVM-mottagarna nämns och avbildas i både Tore Forbergs "Spioner och spioner som spionerar på spioner" och Vilhelm Agrells "Venona - spåren från ett underrättelsekrig".

Jonny - SM0NGL
 
En tråd om detta skapades 7 juni 2005. Jag lyckas inte hitta rubriken "Aperiodisk mottagare" med sökfunktionen nu.

Som vanligt är google en bra vän:
listor.ssa.se/pipermail/teknik/2005-June/005149.html


/Micke
 
Det fanns en sådan mottagare utställd i FRA:s museum för några år sedan.

RKA (Radiokontrollavdelningen) var löst sammankopplad med FRA,
men drevs och bemannades av Allmänna Säkerhetstjänsten ['Hestapo'],
vilken var SÄPO:s föregångare.

Även Telegrafverket var med på ett hörn,
i telekontoren i de större städerna fanns det hemliga utrymmen där
Säkerhetspolisen hade möjlighet att anordna radiokontroll under diskreta former om något intressant ansågs förekomma.

Det ska vara osagt om några spioner fångades in med hjälp av dessa mottagare.
"Midsommarkransfallet" uppdagades genom misstänksamma grannar,
och Wennerström genom sin städerska.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
RPS tog oever den civila verksamheten foer maanga aar sedan.

De mesta resurserna lades dock paa UK spaning daa kortvaagen mestadels kryllade av
kodade klartextmeddelanden och svaren, om det behoevdes, saendes med snabbsaendare och i vissa fall frekvenshoppande snabbsaendare. Det var i anslutning till ankomsten av hoppande snabbsaendare som "3D-mottagarna" togs fram foer kortvaag saavael som UK. Jag har foer mig att "3D-konceptet" var Svenskt och att det kopierades av de andra Vaest laenderna efter hand. Jag vill minnas att naagon i Kista var hyfsat laangt framme tekniskt innan finansavdelningarna borjade skrota personal - oavsett kompetens...

De gamla mottagarna typ APA klarade inte av att skilja mellan snabbsaendning och stoerningar om man inte hade kvalificerade radio operatoerer 100% sittande vid en station.

Jag misstaenker att budget cuts tog livet av det gamla systemet.

Fram till nyligen anvaendes typ rackmonterade ICOM stationer som kopplades till inspelningsutrustning men dessa stationer byts nu ut mot DRM stationer med ganska sjyssta A/D steg - dvs man gaar mot en mera dator integrerad utrustning som kanskoetas av ett mindra antal operators.

Jag misstaenker att de gamla Aporna skrotades daa de antingen var "hemliga" eller aennu troligare, bedroevliga att anvaenda som mottagare pga bredbandighet och taskig kaenslighet.

//
 
Tack för hjälpen med mer info. (om någon har ännu mer går det bra också)
Mitt intresse är rent historiskt s a s. Jag förstår ju att tekniken rusat på sen 40-talet. Men som jag förstår var aporna ett viktigt komplement till den traditionella lyssningen och närpejlingen. Själva iden var ju att mottagaren skulle vara lokal och lågkänslig men bredbandig då man inte visste vilken frekv. som skulle användas, men ungefär geografiskt var. Bristerna kompenserades med antal och lämplig placering. Förmodligen hade man koll på var riskpersoner bodde. Det var inte heller så mycket sofistikerade sändare utan mer enkla telegrafisändningar.
Jag tror också att det skulle kunna finnas kvar någon på någon vind. Jag har varit i kontakt med en person som sett en (kvarglömd?) på vinden i "modern" tid (typ 20-30 år sedan).

För den som vill veta mer är boktipsen i mitt första inlägg att rekommendera, länken med äldre diskussion om aperiodisk mottagare var också lite matnyttig.

Hur kan det ha sett ut i andra änden av apornas anslutning? Alltså på lyssnarcentralen. Var det bara en proppväxel eller något annat? Vad gissar/vet ni?
 
För att ha möjlighet att upptäcka illagala agentsändare inom Sverige så byggde Radiokontrollavdelningen upp ett omfattande nät med så kallade ”APOR”. Aperiodiska kortvågsmottagare som hade möjligheten att detektera sändare inom en omkrets av 500 meter och mellan 1 – 20 MHz. Aporna monterades i lägenheter, privata hus, företag, vindar och på lämpliga ställen. Till mottagarna anslöts en yttre antenn som var monterad på hustaket och som liknade en åskledare. Antennen kunde också vara monterad som en ram runt ett fönster. Signalen från aporna överfördes via telefonnätet till RKAs avlyssningscentraler så kallade "apkällare". Under kriget monterades över 1.000 APOR i stort sett över hela Sverige. Användningen av aporna fortsatte även efter krigsslutet.

På www.signalspaning.se finns bilder och beskrivningar av APORNA.

Dessutom finns en hel del mycket annan intressant information om signalspaning.
 
Last edited:
Under förra sommaren gjorde jag en del forskning i böcker i ämnet "signalspaning och spioner". Jag gissade, "interpolerade" och la ihop en hel del och kom väl en bit. Men jösses! den websidan var inte dålig, där finns ju mer än jag vågade tro.

Dessutom massor av annat som inte berör Aporna. Denna sommars läsning garanterad... :)

Miljoner tack för det tipset!
 
När jag började intressera mig för det här fanns det knappt någonting på nätet.
Kul att fler intresserat sig.

En spännande fortsättning kan vara vad som hände efter 1946, jag vet att APA placerats på adresser jag inte kunnat verifiera i "apskötarlistorna".
 
Jag har den senaste veckan labbat med att modifiera en STM III A mottagare från 1939 som var just den modellen som användes av RKA i de mobila pejlbilarna. Apparaten är nu uppgraderad till något som med all sannolikhet låter som de riktiga aporna lät under andra världskriget.

Projektet var från början mest en kul grej efter att ha läst igenom alla dokumenten på signalspaning.se Det är väl klart man blir nyfiken och vill ha en alldeles egen apa att leka med.

Efter att ha använt apan i snart en hel vecka kan jag bara konstatera att denna uråldriga teknik fortfarande är sylvass. Utan att behöva skruva på vare sig frekvensinställningen eller volymkontrollen så kan jag hålla koll på vad i princip samtliga radioamatörer inom en radie av c:a 50 mil runt Lund håller på med när de petar på telegrafinyckeln på 80 m bandet.

Förutsättningarna är att de sänder med mer än 25 watt och har en ordinär utomhusantenn av något slag. Konditionerna bör vara normala eller bättre och bäst går det under dagtid och de perioder på dygnet som aktiviteten är som lägst. Sämst fungerar apan när banden är hårt trafikerade såsom vi contest. Då blir signalerna allt för många och resultatet blir en mer eller mindre konstant 1000 Hz ton.

För den som funderar på hur saker och ting hänger ihop rent tekniskt så har jag sammanfattat mina erfarenheter från ombyggnaden av STM IIIA här; http://sk7lt.se/radioutrustning/apa/

/Bengt
 
Det som jag tänker på när den här diskussionen pågår är hur det lät på den tiden?
För c.:a 60-70 år sedan.
Var inte amatörradio förbjuden då under kriget?
En väldig massa fjärrskriftsändingar som idag finns mellan BC banden fanns triligen inte heller.
Ej heller DRM, och BC stationer var väl färre.
Det måste har varit ganska tyst på banden.
För att inte tala om störnibgar från alla skräpeleketronik som vi har idag.
Och relativt, lättare att hitta plötsliga oannnonserade sändingar.
1,6 - 10 MHz måste ha låtit som 144 MHz låter nu.
De sändingar som förekom måste ha varit Morse och med något militärt, eller spionsyfte.
Vore kul om vi har någon med här som lyssnade på den tiden????
 
Amatörradio under kriget

SM4FPD said:
Var inte amatörradio förbjuden då under kriget?
Vore kul om vi har någon med här som lyssnade på den tiden????
Click to expand...

Jo, apparaterna beslagstogs av myndigheterna och återlämnades efter kriget.

Blir nog inte lätt att få någon lyssningsrapport, den personen måste i så fall vara omkring 90 år gammal.


PS. Idag är det exakt 70 år sedan krigsutbrottet.

/Ingvar
 
Last edited:
Det var bara sändarna som beslagtogs, mottagarna fick man behålla.

Trafikprofilen förr var att det var störst del Morsetelegrafi, men redan i slutet på
30-talet så började olika former av fasta RTTY-förbindelser att komma.
Vid slutet av kriget så gick i princip all volymtrafik via RTTY i olika former.

"Snabbmorse" dvs maskinsänd Morsetelegrafi som togs emot via remsskrivare var också ganska
vanligt.

Det fanns också många, men inte så starka, rundradiosändare på HF.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
sm7czr said:
Jo, apparaterna beslagstogs av myndigheterna och återlämnades efter kriget.
Blir nog inte lätt att få någon lyssningsrapport, den personen måste i så fall vara omkring 90 år gammal.
PS. Idag är det exakt 70 år sedan krigsutrottet.
/Ingvar
Click to expand...


En veteran som är still-going-strong är SM5IQ och som var med på den tiden.
SM5IQ och amatörradion

//QRP
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top