Apropå "moder"
- Thread starter SM5DXU
- Start date
SM0AOM
Well-Known Member
"Trafiksätt" är ett ganska vagt hållet begrepp som inte bara kan beskriva "modulationskaraktäristika" utan även om trafiken är simplex/semiduplex/duplex mm., medan "sändningsklasser" är det begrepp som är
härlett ur Radioreglementet och som förtjänar en större spridning.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
härlett ur Radioreglementet och som förtjänar en större spridning.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM4FPD
Well-Known Member
"Moder" låter ju inte klokt i radiosammanhang.
Varför inte tala om radiotelefoni och radiofjärrskrift.
Där fjärrskrift innefattar de trafiksätt, och undergrupper vi kör som Baudot, Morse, PSK-31, Amtor, FEC, Pactor med mera.
Och telefoni får undergrupper som AM, FM, DV, SSB
Det har blivit snett då tydligen CW betyder Morse, RTTY betyder Baudot, och Digitala morsor betyder PSK-31 och Pactor. SSB betyder telefoni. Var hamnar Morse? digitala morsor? Medan RTTY egentligen står för Radio tele Type dvs helt enkelt radiofjärrskrift.
Detta är mycket konstigt tycker många av våra nybörjare. Men visst är vi radioamatörer kostiga och vill gärna bevara det underliga och svåra så att de nya unga radioamatöerna skall tycka det är svårt, och tvingas lära sig saker, och så att vi kan gnälla på dem att de inte kan något. (läs tröttna och börja med golf istället).
Sen är det förstås en bra fråga om vi skall ha svenska ord eller ej för vår "morsor", dvs trafiksätt, eller svengelska och ofattbara ord som bildas utan kontroll och av ren okunskap, efterapning etc.
Snart heter en transformator grej med moj dvs gmm.
Eller varför inte härma mobiltelefonin, det är väl inte en radiotelefoni väl? Och när man kör fjärrskrift eller telegrafi med en sådan kallas det SMS. visst är våra Morse QSO:n SMS. Och visst är RTTY SMS.
Så vilka SMS moder, (morsor) har vi då, en del digitala och andra anloga? är PSK-31 ett digitlat SMS och Baudot en RTTY och analgt?
Föresten är väl SSB digitalt, det framställs ju av en DSP numera. Och SSB kan överföra digital information, exvis "temperaturen är i dag 12 grader C".
Men "moder" det låter inte klokt. Men man kanke inte måste använda vedertagna Svenska ord utan det är OK att hitta på egna ord.
Givetvis går detta inte att svara på, än mindre att få någon ordning på.
Varför inte tala om radiotelefoni och radiofjärrskrift.
Där fjärrskrift innefattar de trafiksätt, och undergrupper vi kör som Baudot, Morse, PSK-31, Amtor, FEC, Pactor med mera.
Och telefoni får undergrupper som AM, FM, DV, SSB
Det har blivit snett då tydligen CW betyder Morse, RTTY betyder Baudot, och Digitala morsor betyder PSK-31 och Pactor. SSB betyder telefoni. Var hamnar Morse? digitala morsor? Medan RTTY egentligen står för Radio tele Type dvs helt enkelt radiofjärrskrift.
Detta är mycket konstigt tycker många av våra nybörjare. Men visst är vi radioamatörer kostiga och vill gärna bevara det underliga och svåra så att de nya unga radioamatöerna skall tycka det är svårt, och tvingas lära sig saker, och så att vi kan gnälla på dem att de inte kan något. (läs tröttna och börja med golf istället).
Sen är det förstås en bra fråga om vi skall ha svenska ord eller ej för vår "morsor", dvs trafiksätt, eller svengelska och ofattbara ord som bildas utan kontroll och av ren okunskap, efterapning etc.
Snart heter en transformator grej med moj dvs gmm.
Eller varför inte härma mobiltelefonin, det är väl inte en radiotelefoni väl? Och när man kör fjärrskrift eller telegrafi med en sådan kallas det SMS. visst är våra Morse QSO:n SMS. Och visst är RTTY SMS.
Så vilka SMS moder, (morsor) har vi då, en del digitala och andra anloga? är PSK-31 ett digitlat SMS och Baudot en RTTY och analgt?
Föresten är väl SSB digitalt, det framställs ju av en DSP numera. Och SSB kan överföra digital information, exvis "temperaturen är i dag 12 grader C".
Men "moder" det låter inte klokt. Men man kanke inte måste använda vedertagna Svenska ord utan det är OK att hitta på egna ord.
Givetvis går detta inte att svara på, än mindre att få någon ordning på.
Last edited:
Varför använda främmande låneord när det finns en adekvat inhemsk terminologi?
/ Göstha
SM4FPD
Well-Known Member
Ofta är de inte ens lånade utan tagna och de böjs hemgjort och behålls.
I många fall är orden redan upptagna i det svenska språket, som i fallet "MODER". Även om det är ett gammalt ord för morsa. Kansek är ordförrådet så litet att MODER inte finns i hjärnan?
Men, säger många, språket är fullt av ord från andra språk, men de är oftast inte upptagna.
Varken chaufför, garage eller bagage fanns förut i svenskan utan behövdes verkligen.
Att man tar nya utländska ord utan att först kontrollera om de är upptagna är något nytt. Nytt för de sista 10 åren tycker jag.
Men som Gösta skriver varför inte var stolt över det egna språket och försäka använda det. Ofta blir det sammansatta ord som ju är förträffliga, och går att förstå, utan specialkunskap.
I många fall är orden redan upptagna i det svenska språket, som i fallet "MODER". Även om det är ett gammalt ord för morsa. Kansek är ordförrådet så litet att MODER inte finns i hjärnan?
Men, säger många, språket är fullt av ord från andra språk, men de är oftast inte upptagna.
Varken chaufför, garage eller bagage fanns förut i svenskan utan behövdes verkligen.
Att man tar nya utländska ord utan att först kontrollera om de är upptagna är något nytt. Nytt för de sista 10 åren tycker jag.
Men som Gösta skriver varför inte var stolt över det egna språket och försäka använda det. Ofta blir det sammansatta ord som ju är förträffliga, och går att förstå, utan specialkunskap.
Precis vad jag menade med min ironiska kommentar. Det kanske för stunden är lättvindigt att hugga till med t ex ett engelskt fackuttryck, men snart följer behovet av att närmare förklara termens betydelse på svenska. Om man då inte känner till att det redan finns en vedertagen svensk motsvarighet, som t ex till modes, är det lätt att missförstånd uppstår, sprider sig och blir bestående (jag skulle till att skriva "permanent", men ångrade mig!).
Språkvetare kan säkert ge exempel på åtskilliga försvenskade låneord som missförståtts och fått en gentemot originalet förvanskad eller rentav motsatt betydelse.
/ Göstha
En nybörjare som kikar i en QTC på biblioteket för att se om amatörradio kanske kan vara intressant riskerar nog att tappa intresset ganska snabbt...
Redan på framsidan (nummer 9 2009) träffar man på obegripligheter (i fetstil):
Nordiskt mästerskap i rävjakt
SM-OH på 24 GHz
Recension av QROlle
Sen inne i tidningen stöter man på begrepp som 7O1YGF, test, IOTA, JOTA, JOTI, QSL, SAQ-mötet, QRP, QSO, SYLRA, och så vidare...
Nu vänder sig väl QTC inte till allmänheten men inte ens jag är helt säker på hur man ska tolka diverse topplistor och tabeller i tidningen. Ofta finns inga förklaringar över huvud taget. Ta QSL-informationen på sidan 41 t.ex.
Självklart frodas fackuttryck och en speciell jargong i ett specialintresse som amatörradio, men jag tror nog vi ska tänka oss för ibland och inte utgå från att alla känner till alla uttryck vi svänger oss med.
SA6APZ, Fredrik
Mmm...jag har också funderat på detta och kommit fram till en någotsånär rimlig tes, nämligen att:
Det finns digitala moder, analoga moder och en gråzon där emellan.
Datorgenererade trafiksätt (där tangentbord involveras och/eller bildbehandling) bör kallas för digitala moder. Trafiksätt som genereras med ljud/voice (som inte innefattar en dator, möjligt undantag för parrotprogramvaror) bör kallas analoga moder och CW hamnar någonstans i gråzonen mellan de två.
Hur informationen kommer till radion bör vara det faktum som styr över om det skall kallas digitalt eller analogt. För radions vidkommande hanterar den "informationen" i stort sett på samma sätt ändå oavsett om du kör voice, cw eller psk-31, det ju samma sak som kommer ut "i andra änden", nämligen radiovågor.
Det är en svår fråga att besvara och ingen har nog det ultimata svaret på frågan, så jag säger 42
Som IT-utbildare är det bara svälja de nya svengelska orden som dyker upp nästan dagligen. Svenska språket hinner helt enkelt inte med i svängarna. När det väl dyker upp en svensk översättning, låter den oftast så fånig och krystad att i princip ingen vill använda den. Så mycket lättare allting hade varit om precis alla enbart använde ett språk!
Efter att ha utbildat ett antal hundra studenter genom åren, kan jag absolut inte hålla med om att nybörjare (ungdomar?) skulle ha svårt att snappa upp nya begrepp och att det skulle vara krångligare om orden är på engelska eller på svengelska - tvärtom! Det är inte engelska eller svengelska som personer under ca 35 år har problem med. Det är det svenska språket, tyvärr. Definition på ungdomar här: åldersgruppen 15-30 år.
SA7ARV
Efter att ha utbildat ett antal hundra studenter genom åren, kan jag absolut inte hålla med om att nybörjare (ungdomar?) skulle ha svårt att snappa upp nya begrepp och att det skulle vara krångligare om orden är på engelska eller på svengelska - tvärtom! Det är inte engelska eller svengelska som personer under ca 35 år har problem med. Det är det svenska språket, tyvärr. Definition på ungdomar här: åldersgruppen 15-30 år.
SA7ARV
Därför bör SSTV också nog ingå i gråzonen, liksom RTTY kanske.....
Som IT-tekniker i drygt 30 år, och dessförinnan teknisk redaktör i 13 år (begreppet användes inte på ASEA på den tiden), är min spontana kommentar oftast både ja och nej. I åtskilliga fall finns det nämligen redan en träffande motsvarighet på svenska. "Opinionsbildarna" faller dock i endera av två "bekväma" fällor eller båda. Antingen gör de sig inte besväret att rådgöra med t ex TNC eller, och tyvärr oftast, har de för sig att det svenska ordet låter alltför löjligt - åtminstone skyller man på det.
Som teknisk redaktör var det tjänstefel att inte rådgöra med TNC i tveksamma fall. Elektroniken utvecklades i god fart redan då och behovet av nya facktermer dök upp i motsvarande takt. Det var bara opinionsbildningen som inte hunnit ikapp (och nu tyvärr förbi!).
Lärare har ett alldeles särskilt stort ansvar i det här fallet. Dagens elever är morgondagens opinionsbildare, t ex just som lärare eller redaktörer!
Låt mig sluta med ett långt men talande exempel från o.., förlåt, utbildningens högborg i Uppsala, Uppsala Universitet. Därifrån spred sig nämligen oskicket att kalla datordelen av en stationär dator för hårddisken. Tro inte att jag skämtar! Även ett antal årskullar lärare från Lärarhögskolan infekterades. De som hamnade på Bolandgymnasiet, där jag jobbar som tekniker, tog jag under fullständigt obeveklig omskolning. Vissa tyckte att jag var löjlig, men efter att ha fått saken förklarad ändrade sig alla utan undantag. Hur skulle de exempelvis kunna förklara datorns uppbyggnad om de inte kunde skilja mellan datorn (eller processorn) och hårddisken!
Detta härstammade från ur-Macintoshens tid. Sådana spred sig först på universiteten. De första MAC-arna bestod, som de äldre av er vet, av endast två huvuddelar: Datorn, med bildskärm och inbyggd diskettenhet, och tangentbordet med musen. Efter ett år eller två uppstod behovet av en större lagringsenhet. Då tillkom en extern hårddisk, dvs i en liten låda för sig. Alltså kallades lådan "bredvid" helt korrekt för hårddisken. Men många trodde på fullt allvar att samma sak per automatik gällde även för persondatorn. Utan att ta reda på sakförhållandet spred de sedan den rådande missuppfattningen vidare som fakta.
Något så traditionsfyllt som ett universitet bildar lätt skola även "på lösa boliner", om ni förstår hur jag menar.
/ Göstha
Last edited:
SM4FPD
Well-Known Member
Att skilja på brus och distorsion, är idag inte lätt. Och snart heter distorsion brus. samma mekaniskm som Göstas berättelse om HD:n och CPU:n.
En radio byggd av transistorer fick namnet transistor, dvs samma namn som komponenten.
Men en radio med eleketron rör fick aldrig heta "rör" eller en "vacuum".
Dock heter en telefonlur i Norge "rör".
Lyssnade på ring P1 idag. Programledaren fick ett samtal från en som ringde från mobiltelefon, digitalt moduelrad sådan. det lät kraftigt "robotljud" och programledaren tyckte att det lät konsigt, uppringaren frågade om det lät illa, ja det är brusigt kom från programledaren.
Jag hörde inget brus men väl distorsion som vi kallar "robotljud".
Några frågor till forumet från min okunskaps ficka i hjärnan:
Vad kallar man den form av distorsion som vi hör i mobiltleföner? Som i samband med sydsvenska dialekter ger läsbarhet 1 ? Det jag kallar för robotljud.
Och du oby1 vad betyder FUZZY ? Finns något svenskt ord eller förklaring? Hur kan en fjärrskrivare med Hellschrift vara FUZZY?
Ett annat konstigt begrepp är "skräll" man hör på nyhetrerna att "Pelle har skrällt igen". Ofta verkar det gälla sport. Har han tappat glasrutan med en skräll? Sparkat bollen genom en ruta? Hoppaat i fel tunna? Eller är det en ny idrottsgren?
de
Roy
En radio byggd av transistorer fick namnet transistor, dvs samma namn som komponenten.
Men en radio med eleketron rör fick aldrig heta "rör" eller en "vacuum".
Dock heter en telefonlur i Norge "rör".
Lyssnade på ring P1 idag. Programledaren fick ett samtal från en som ringde från mobiltelefon, digitalt moduelrad sådan. det lät kraftigt "robotljud" och programledaren tyckte att det lät konsigt, uppringaren frågade om det lät illa, ja det är brusigt kom från programledaren.
Jag hörde inget brus men väl distorsion som vi kallar "robotljud".
Några frågor till forumet från min okunskaps ficka i hjärnan:
Vad kallar man den form av distorsion som vi hör i mobiltleföner? Som i samband med sydsvenska dialekter ger läsbarhet 1 ? Det jag kallar för robotljud.
Och du oby1 vad betyder FUZZY ? Finns något svenskt ord eller förklaring? Hur kan en fjärrskrivare med Hellschrift vara FUZZY?
Ett annat konstigt begrepp är "skräll" man hör på nyhetrerna att "Pelle har skrällt igen". Ofta verkar det gälla sport. Har han tappat glasrutan med en skräll? Sparkat bollen genom en ruta? Hoppaat i fel tunna? Eller är det en ny idrottsgren?
de
Roy
Du vet väl att ett friskt elektronrör är knökfullt med vacuum. Om glaskolven skadas läcker vacuumet ut!
Skrälligast av alla sporter verkar travet vara! Fenomenet uppstår så snart förståsigpåarna har fel. Fast det räknas kanske som skräll även när alla "spikarna" går in.
Undrar just om en yrkesskicklig snickare håller med...
/ Göstha
SM4FPD
Well-Known Member
Tack Gösta, för ditt försök att bevara mina tre frågor, men tyvärr blev jag inte klokare. Kanske ännu mer konfunderad, så det är trav, när man talar om skräll?
Häster kan jag mycket om, det finns bruna, svarta och vita, samt smala och tjocka, varma och kalla samt nordsvenska, fjordingar och islandshäster, förutom då flodhäster.
Finns det då något inom amatörradion som är skrälligt, förutom en dålig högtalare?
de
Roy
Häster kan jag mycket om, det finns bruna, svarta och vita, samt smala och tjocka, varma och kalla samt nordsvenska, fjordingar och islandshäster, förutom då flodhäster.
Finns det då något inom amatörradion som är skrälligt, förutom en dålig högtalare?
de
Roy
SM7CZR
Old Member
Mera off topic
När vi ändå håller på med språk...mobiltelefoner kallas oftast för "mobil".
Det var ju tidigare någon "grej" som hängde och dinglade...... t. ex. i taket...
Dagens teknologer kallar även 100Hz brum för "brus".
Varför gör dom det?
Brus kallar jag det ljud som uppstår t.ex. på en tom FM-kanal. Eller en backspänd zeenerdiod (vitt brus).
Det dåliga ljudet i dagens mobiltelefoner irriterar jag mej på. Låter som någon kombination av fasvridningar och "fading". Dessutom blir det inte bättre av dialekter. (Roys anm). Sådan dålig modulation var det inte i de äldre modellerna.
/ Ingvar
När vi ändå håller på med språk...mobiltelefoner kallas oftast för "mobil".
Det var ju tidigare någon "grej" som hängde och dinglade...
... t. ex. i taket...Dagens teknologer kallar även 100Hz brum för "brus".
Varför gör dom det?
Brus kallar jag det ljud som uppstår t.ex. på en tom FM-kanal. Eller en backspänd zeenerdiod (vitt brus).
Det dåliga ljudet i dagens mobiltelefoner irriterar jag mej på. Låter som någon kombination av fasvridningar och "fading". Dessutom blir det inte bättre av dialekter. (Roys anm). Sådan dålig modulation var det inte i de äldre modellerna.
/ Ingvar
Last edited:
Inte vad jag i hastigheten kan påminna mig. För att fortsätta litet utanför ämnet så har jag inte heller hört någon benämna en gammal skraltig radio för skrälle, bara burk, oavsett om den är av trä- eller plåtmodell, undantaget Dunderklumpen på Västerås Radioklubb. Enda skrällen i det hänseendet har uppstått när jag råkat tappa taget på det gångjärnsförsedda plåtlocket på min gamla transceiver...
Åskskrällar, däremot, har alla hört. Men förhoppningsvis inte i schacket. Undrar om det inte är därifrån som ordet härstammar, för att sedan användas till andra mycket korta men intensiva ljudfenomen och slutligen i överförd bemärkelse i de sammanhang du tog upp.
På motsvarande sätt kan vi spinna vidare i all oändlighet med andra ord och uttryck, dån t.ex., som väl ursprungligen betecknar ett mer utdraget dovt men kraftigt oljud.
Det framgår säkert att jag inte konsulterat vare sig NE eller SAOL (bara för att trampa i förkortningsklaveret, alltså).
Innan jag dånar - 73
/ Göstha