Återvinning

[SM0CTK]

Har skrotat enMikrovågsugn av märket Moulinex Micro-chef FM A935G.
Det fanns en trafo som går att nyttja för slutsteg Pri 230V~ 1550VA.
Sekundär 2350V~. Samt glödspänning på 3.15 volt. Finnes gott om plats
för att ordna till en glödströmslindning för andra rör.
Mikrovågsröret heter 2M167B-M10. Det står också E38-01055U 0290.773. Vad detta är för
typ av rör känner jag ej till. Får söka på nätet.

73/sm0ctk/stig

 

[SM0YDO]

Hej titta här Ugntrafo

mvh Lasse sm0ydo

 

[SM0CTK]

Trafo

Hej titta här Ugntrafo

mvh Lasse sm0ydo

Tack för länken med Info. Jag har redan en trafo till mitt gamla slutsteg med 2x813 GG.
Får titta lite närmare på konstruktionen av trafon. Kan nog skilja mellan olika tillverkare
av dessa transformatorer.

m.v.h

sm0ctk/stig

 

[SM0VPJ]

Kanske denna info kan vara till hjälp??




Description: Magnetron tube
Item No.: 2M219J-935
Peak anode voltage (ebm): 4.20+0.2kV
Average anode current (Ib): 300mAdc
Average output power (Po): 945+40W
Frequency (fo): 2458+10MHz
Filament voltage(Ef): 3.3V

Equivalent to: 2M226-509, 2M167-M10, 2M167-M2, 2M167A, 2M167A-M10, 2M167B, 2M167B-M10, 2M167BM10, 2M186-M2BA, 2M172AJ(A), 2M172-AJ, 2M172-AJM, 2M172AJSS, 2M172AJ (M), 2M172J (V), 2M172AJY, 2M172AJ Y1, 2M172J, 2M172J (A), 2M172J (AK), 2M172 (AM), 2M172J (B), 2M172J (B1), 2M172J (E), 2M172 (MC), 2M172JRG, 2M172J (YC), 2M172JYCN, 2M172R, 2M172YL, 2M172YLE, 2M240-09, 2M240-10, 2M240-AJ, 2M240J, 2M216J, 2M214(09), 2M214(10), 2M214-33, 2M229J, 2M248J(V)

// 73 Janne

 

[SM0YDO]

Hej en sådan där magnetron innehåller den inte Berylium som är radioaktivt?

mvh lasse sm0ydo

 

[SM4WWG]

Hej en sådan där magnetron innehåller den inte Berylium som är radioaktivt?

mvh lasse sm0ydo

Jo, de keramiska isolatorerna innehåller otrevligt beryllium. Är de spruckna eller trasiga på något sätt och man får i sig sådant damm i VÄLDIGT små mängder är lungorna körda.

Och har någon tänkt leka med en magnetron från en mikro så hoppas jag verkligen personen i fråga är väldigt van vid mikrovågor och hög effekt. Det första som kan ryka
är ögonen. Att få äggvitan i ögongloberna i samma konsistens och vita färg som en kokt ägg är kanske inte något man vill. Rätt blind blir man.

Tänkte bara nämna detta ifall någon oförsiktig blir inspirerad av att leka med magnetroner från mikrovågsugnar.

 

[SM0AOM]

Berylliumoxidfaran i konsumentprodukter är ganska överdriven.

BeO är ett fruktansvärt dyrt och svårbearbetat material som bara används när man är absolut
tvungen, t.ex. om man behöver effektiv värmeledning någonstans inuti ett elektrodsystem.
Även i en del effekttransistorer och -moduler används en bricka av BeO internt.

För det allra mesta använder man aluminiumoxid, Al2O3, som är mycket billigare och helt ofarligt.

En av anledningarna till att det cirkulerar rykten om BeO är att flera tillverkare
skickar med en "berylliumvarning" även med elektronrör som inte innehåller BeO.

För några år sedan hade jag anledning att undersöka ifall förbrukade slutrör som inte gick att
renovera skulle behandlas som "miljöfarligt avfall" p.g.a BeO risken.

Eimac gav svaret att inga vanliga luftkylda rör "tillverkade i modern tid" innehållit BeO, och att
användningen varit begränsad till konduktionskylda rör (t.ex. 8873 och 8560/4CS250), samt till rör för bruk vid extremt höga driftstemperaturer.

Någon gång på 70-talet hörde jag om 4CX250B som tillverkats av English Electric efter en militärspecifikation att de skulle innehålla en bricka av BeO för att leda bort värme från styr- och skärmgaller.
Det är i så fall ett av de fåtaliga exemplen på BeO i mer vanliga rör.

Riskerna för HF-brännskador är däremot påtagligt verklig, och man ska inte heller glömma högspänningsfaran.

73/

Karl-Arne
SM0AOM

 

[SM4WWG]

Berylliumoxidfaran i konsumentprodukter är ganska överdriven.

BeO är ett fruktansvärt dyrt och svårbearbetat material som bara används när man är absolut
tvungen, t.ex. om man behöver effektiv värmeledning någonstans inuti ett elektrodsystem.
Även i en del effekttransistorer och -moduler används en bricka av BeO internt.

Hehe! Låter som man gått på en sån där "myt" då?
Minns att vid något tillfälle att det diskuterades just sådana där effektmoduler och att de skulle innehålla något ämne som var giftigt som bara den. Om exempelvis komponenten brann upp av överhettning och man fick i sig ångorna/röken så skulle det påverka ämnesomsättningen i cellerna i kroppen, etc, etc. Kanske är även det en sån överdriven sak som ökat i farlighet allt eftersom det nämns?

Det är som det där farliga diväteoxiden som kommer ned som nederbörd och får till och med vissa metaller att rosta, etc!

 

[SM0AOM]

Effektmoduler av fabrikaten Philips och Mitsubishi innehåller kylbrickor av BeO, och får därför inte
demonteras eller bearbetas. Dock är brickorna små och sitter väl dolda under effekttransistorerna.
Att frigöra damm av BeO genom att bara överbelasta komponenten är dessbättre ogörligt, utan det krävs mekaniskt våld för detta.

En produktionsserie från 90-talet av Philips BGY36 (20W 160 MHz) hade ett systematiskt fel som gjorde att en chip-kondensator i utgångskretsen så småningom bröts av via termisk expansion. Den satt monterad på
Al2O3-substratet som också leder värme men inte fullt så bra. Jag har hört om flera som lyckats byta denna kondensator genom att värma med värmepistol och lödkolv så att resterna av chipet gick att avlägsna.
Vad jag vet är samtliga som gjort detta fortfarande i livet.

73/

Karl-Arne
SM0AOM