1. This site uses cookies. By continuing to use this site, you are agreeing to our use of cookies. Learn More.

Att lura nybörjare.

Discussion in 'Nybörjare' started by SM7TJC, Jul 29, 2014.

  1. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    Det har jag alltid funderat på oxo, Bengt.
    Jag bläddrade igenom några årgångar av en tidning från 1920 talet, den heter "RADIOAMATÖREN", men gäller för alla som labbar med radio och då i synnerhet bygger mottagare och löser problem med återkoppling etc.
    I ett nummer gjorde sig någon storhet, Ingenjör X X, med slpis och kavaj, en större artikel och ville få igenom sin ide med ett bättre sätt att mäta frekvens, än just i meter. Vet i katten hur, men jag skall återkomma till det då det ju är en del att diskutera om radio från den tiden.
    I ett senare nummer kom en artikel där man föreslog att man skulle mäta frekvens i svängningar per sekund, eller kilo dito.
    Ej heller den metoden blev någon större succe... men finns idag.

    Nja jag tror att det är från andra sidan atlanten man får det här med meter, där vekar meter vara någon form av "skonummer" för frekvensband.
    Dock är det allt för avancerat att omvandla våglängden i meter till antennlängd, utan då är det fot och tum.
    detta trots att i minst tio årgångar av Radio Amateurs Handbook från ARRL, hade ett helt uppslag med SI enheter. Något som numera är borta i boken.
    De borde skämmas att ge ut tekniks litteratur internationellt med bondmått.

    Varför radioamatörer rent internationellt fortfarande, och som kan måttenheten meter, mäter frekvens i meter är en gåta.
    Kanske är det för att göra det svårare, och därmed lite mer svårt för nybörjare, då måste de ju lära sig mer onyttigt.
    Risken för missförstång kan ju ge dråpliga effekter.
    "Min 80 meters antenn som är 2x19 m"......" min 145 m longwire för 20 m".

    Ser vi på slutsteg står det meter på bandomkopplaren, 160, 80, 40, ......17...... m. Trots att det på C1 kan stå MHz.
    Ser vi på en Drake R4 står det MHz på en kran och meter på en annan.

    Dålig ingenjörsmässighet. Kanske är det amatörradio i en liten ask.

    Jo det finns de som mäter kristaller i meter oxo, ibland med versal till och med.

    Trots allt är 27 MHz:arna bättre, liksom både jägare och ambulansförare de mäter frekvens i kHz och MHz.

    De
    FPD
     
  2. SM0GLD

    SM0GLD Vänsterhänt

    Det finns dom som anger frekvens i millihertz (mhz) också trots att dom menar megaherts (MHz)
    Det tycker jag är väldigt svårt att acceptera.

    /Micke
     
  3. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    Särskilt som det förekommer just millihertz inom exvis seismologin. Toro att det även forskas med mHz inom radioteknik, dvs 0,001 Hz.
    Efterssom Hz är SI för händelser per sekund så kan Hz beskriva mycket annat än radiofrekvenser.
    Exvis frekvensen av åsknedlag, blixtar.
    SI systemet som en radioamatör kan klara sig med är så enkelt att det borde gå att lära sig på en halvtimme. Alternativt ha en fusklapp.
    SI bygger just på att slippa missförstånd, men okunskap bidrar till missförstånd.

    de
    FPD
     
  4. SA5A

    SA5A Well-Known Member

    Jag tycker att både våglängd och frekvens är relevanta storheter att känna till för radioamatörer. De flesta normalstörda klarar nog av att lära sig båda samt sambandet mellan dem! (Du verkar ha otur med vilka som ringer till dig, Roy?) Sture
     
  5. SM7CZR

    SM7CZR Old Member

    Oj, det har jag inte ens tänkt på. Jag som haft mina Drakar i så många år. Vad tyder det på? :)
    Drake R-4C.jpg
    Fast min R4-C är inte så dammig på rattarna...:D
     
    Last edited: Aug 12, 2014
  6. SM0KBW

    SM0KBW Well-Known Member

    Nu är det väl våglängden som mäts i meter eller delar av den. Hade
    man inte två parallella ledare som matades med den generator vilkens
    våglängd skulle bestämmas. Därefter sökte man två efter varandra
    följande noder, med hjälp av avståndet mellan dem kunde man sedan
    bestämma den genererade vågens längd.

    Med generator menar jag godtycklig anordning som genererar HF.


    Att direkt mäta frekvens är en ganska sentida uppfinning. Det fanns
    naturligtvis svävning mot känd frekvens och kristallkalibratorer men
    det ursprungliga var nog att man mätte våglängder.
     
    Last edited: Aug 11, 2014
  7. SM7TJC

    SM7TJC Well-Known Member

    Att vi har ett system med korta och förhållandevis logiska beteckningar för de olika banden tycker jag är ganska vettigt. Att man avrundar våglängden till ett tal som är enklare att uttrycka är ju egentligen smart.
     
  8. SM4FPD

    SM4FPD Well-Known Member

    Skalan på en BC-348 var graderad i frekvens. Så radioamatörerna har haft över 60 år på sig att veta var man är i frekvens.
    Familjens träradio i meter. Dock ej bilradion, där står det 55 - 1440 och 88 - 108 MHz.

    Köper man en kristall beställer man den i kHz, trots att det står "40 mtr chrystal" eller "40M chrystal" i byggbeskrivningen. Hur många stackars nybörjare tolkar det som 40 MHz? Jo jag vet att det förekommer.

    Men amatörradion saker graderas i ungefärligt "metertal".
    Jo nog är det så att radioamatörer före 1950 inte hade så goda möjligheter att mäta frekvens.
    Numera finns både räknare och skalor som direkt i siffror visar frekvensen, dessutom använder vi så smala trafiksätt att våglängd är ett väldigt oprecist sätt att ange frekvens med.

    Givetvis skall en radioamatör veta hur man räknar ut våglängd och frekvens, men att veta hur det inte stämmer, och varför det inte stämmer är svårare om man är nybörjare. Och kan slå en hel MHz är svårt för en nybörjare.

    Snart kommer argumentet: "det kvittar väl, de fattar väl vad jag menar ändå".

    Jag har aldrig förstått varför okunskap, fel, felskrivning etc. skall försvaras till varje pris.

    De
    Roy SM4FPD
     
    1 person likes this.
  9. SM3ZBB

    SM3ZBB Grumpy ol´man

    När jag köpte en 2 meters radio tog jag med släpvagnen. :confused:
     
    3 people like this.
  10. SA5A

    SA5A Well-Known Member

    Men , om man säger att man använder en kvartsvågspinne för två meter, så vet ju de flesta vad den har för egenskaper (förutom att den är ungefär en halv meter)! Vi har ett helt språkbruk gällande antenner som är relaterat till våglängden. Det funkar väl bra?
     
  11. SM0APK

    SM0APK Gamling

    Nästan ett parallellfall:
    Förr, ända in på 1940-talet, mätte man kapacitans i centimeter, det fanns ju t o m blockkondingar med sådana uppgifter. Vill minnas att en centimeter i praktiken var nästan detsamma som en pF. Någon som vet hur detta märkliga bruk uppkom?
    SM0APK, Stig
     
    1 person likes this.
  12. SM0KBW

    SM0KBW Well-Known Member

    Tänk då att det finns de som "kör" 80m mobilt!
     
  13. SM5AKU

    SM5AKU Janne i Vingåker

    Last edited: Aug 11, 2014
  14. SM7CZR

    SM7CZR Old Member

    Nix, ingen aning. Någon som minns jänkarnas µµF som var det samma som pF? :rolleyes:
     
  15. SM0AOM

    SM0AOM Well-Known Member

    För att ta det enklaste först,
    Däremot är angivandet av amatörbanden i meter en del av amatörradions kulturarv.
    Det som ligger bakom detta är att under de våglängdskonferenser som skedde under 1920-talet där embryot till
    amatörbanden skapades så angav man bandgränserna just i meter våglängd, och detta har levt kvar trots att mer sentida
    frekvensförvaltning sker helt i kHz eller MHz.

    I stället för att ange en exakt plats där man ska leta efter amatörradiosignaler så anger "metertalet" ett närmevärde som grovt pekar ut platsen i spektrum, och som ungefärligen också anger egenskaperna hos området.
    "Vi träffas på 80m CW" betyder intuitivt för den riktige radioamatören att den ena motstationen kan finna den andra inom frekvensområdet 3500 - 3600 kHz med emissionen A1A och att det behövs en ganska stor antenn samt att räckvidden är begränsad på dagen men större på natten.

    Detta blev också mycket tydligt så länge amatörbanden hade ett strikt oktavförhållande.

    En parallell är den tidigare använda europeiska praxis för landmobil radio där "4 m" var 70 MHz,"2 m" var 160 MHz och "3/4 m" var 450 MHz.

    Drake R-4 har nämnts, och på dess preselektorratt finns dels en grov loggskala 0 - 10, och dels "banden" utmärkta i meter just av denna anledning. Bandomkopplaren var däremot märkt i frekvens och inställningsskalan också, därför att man skulle kunna ställa in en exakt frekvens genom att addera bandomkopplarens och skalans visningar.
    I sitt sammanhang är detta logiskt och mycket ändamålsenligt.

    Jag vill påstå att de problem som Roy upplever är kopplade till de nutida blivande radioamatörernas fragmenterade världsbild. Idag så tar ingen sig tid att i lugn och ro tränga in i fundamentala samband, utan allt ska ha sin (enkla) lösning genast.

    Inget av det föregående är "Rocket Science", utan sammanhang som lätt kan förstås av varje normalbegåvad 10-åring ifall man bara tar sig tid. Själv lärde jag mig detta genom intensivt självstudium under ett par års tid av John Schröders Radiobyggböcker och Jan Kuno Möllers "Amatörradio".

    Slutligen är våglängden det mått som gäller inom antenntekniken, eftersom en antenns fysikaliska egenskaper är direkt kopplade till dess storlek i våglängder räknat.

    73/
    Karl-Arne
    SM0AOM
     
    Last edited: Aug 12, 2014
    3 people like this.
  16. SM7EQL

    SM7EQL Kortvågs- och UKV-tekniker

    Ja jag tror också att de flesta nutida problemen som nybörjarna upplever beror på att de inte i lugn och ro haft förmånen att studera John Schröders Radiobyggboken del I, II och III och för all del även Kortvågshandboken av samma författare. Därefter ARRL Handbook. Jag som de flesta andra tonåringarna började med de böckerna och jag har då aldrig haft den sortens problem som Roy ständigt blir ombedd att reda ut. Men det kanske beror på att det finns våglängd/frekvenstabeller i dessa böckerna tillsammans med nomogrammen som också var lärorika för oss vetgiriga att använda.

    Det står ett antal passiva och aktiva vågmetrar på hyllan här varav en är en noggrann historia med kalibreringstabell. De mer sentida frekvensräknarna är ju i grunden en form av upphottade våglängdsräknare men där mätresultatet presenteras i svängningar per sekund och med flyttbart decimalkomma om man nu vill ha resultatet presenterat i MHz.

    När en del av oss började med sändning på 2,07612456 m (plus minus 5 cm eller så) för länge sedan så fanns i regel inga våglängdsräknare tillgängliga. Det kunde för en nybörjare vara ganska besvärligt att säkerställa att resonanskretsarna hamnade på rätt våglängd i en sändare där man började t ex med en kristall för 37,5 m och sedan delade våglängden i flera steg för att nå ner till den korta våglängden 2,076 m.

    En del av de äldre amatörerna som började med frisvängande oscillatorer för VHF och UHF redan på 20-talet använde Lecher wire principen som jag senare provade med gott resultat och andra klarade sig med en grid-dip meter eller absorbtionsvågmeter som de fått kalibrerad mot någon tillförlitlig normal. Jag tror att alla dessa basic-instrument för uppmätning av våglängd och som skruvades ihop med enkla medel hjälpte till att hands on förklara vad som hände på ett bättre sätt än de moderna instrumenten som bara visar MHz-siffror på en display?

    I äldre tidskrifter från tiden före andra världskriget angavs ofta våglängden för stationerna. Främst då rundradiostationerna eftersom de flesta träradioapparater hade skalan kalibrerad i meter. Man kan också läsa i någon gammal QTC att någon stockholmare radioamatör sänt grammofonmusik på 42,75 m våglängd. Man kan undra om nu sändaren drev lite i våglängd hur många decimeter det i så fall var. -Du har drivit 45 cm under det senaste sändningspasset. Har vi hört sådana tekniskt korrekta uttryck?
     
    1 person likes this.
  17. SM0KBW

    SM0KBW Well-Known Member

    Just det Bengt!

    Det var Lecher lines jag tänkte på.


    / annan Bengt.
     
    Last edited: Aug 12, 2014
  18. SM7TJC

    SM7TJC Well-Known Member

    Det här var intressant. Långt innan jag blev radioamatör så hade jag plöjt igenom ett antal böcker i radioämnet. Det är ju en självklarhet att man läser på om de saker man är intresserad av.
    I dag kanske läsning inte lockar. Man skall bli underhållen ( av TV och spel) istället för att lära sig det som är intressant. Då är det inte konstigt att det dyker upp de märkligaste av frågetecken för nybörjaren. Även många som blir radioamatörer kan inte tänka sig att veta hur det fungerar utan skall underhållas av radiostationen. Nyfikenhet och vetgirighet har nog blivit en bristvara i dagens samhälle.

    För övrigt: Man har ju suttit ett antal timmar och lyssnat på 208 meter.
     
  19. SM6XQY

    SM6XQY Well-Known Member

    TJC du menar väl 208,333333m? ;)
     
    1 person likes this.
  20. SM7TJC

    SM7TJC Well-Known Member

    Avrundning, avrundning.
    Radio Luxemburg 208 Great Britain Jingle: http://youtu.be/HSUZcdmT4A8
     

Share This Page