Bad konds

SM3IXY

Well-Known Member
Är det fler än jag som upplever dåliga konds på 80m? eller beror det på min radio/antenn
 
Det har varit mycket solaktivitet och det kommer mera.
80m är fel band just nu. Jag körde Uruguay i söndags på 10m.
 
Kom prexis in från en kvällspromenad vid havet i Onsala.
Inget synligt i höstmörkret. En del stjärnor syns men inget i norr...
 
Nu på morgonen från kl 0800, idag Fredag, kollar jag ringarna på 3,6 - 3,8 MHz.
3606, 3623, 3613,5 kHz ex, några få hörs och med styrka som andeviskningar. Dvs under de vanliga rapporteringsystemet, eller 111....
Gårdagkvällens Aurora påverkar vågutbredningen kraftig även idag.
Så det mesta av vår mödosamt åstadkomna HF går bara rätt ut i rymden.
Hoppas någon på annan planet kan höra oss. Men det blir väl om hundra år.....
Jag brukar kolla 5970 kHz Radio 208, existerar inte.
5195 DRA fyren ynklig signal idag
28074 kHz stendött.
27555 kHz stendött...
Diverse på BC banden, existerar knappast signaler.
I sanning rejäl blackout de senaste dagarna.

Frågan är vad som händer med andra saker som UV strålning från solen, Ozonskiktet etc.

Spännande att höra och försöka höra vad som händer, och att åtminstone försöka förstå något.

SM4FPD
 
Hmm. Men urdåliga konds kan ju vara användbart...

Jag lyssnade igår kväll och i morse. Heldött, i alla från 80m till 20m. Men trots detta en del brus och några "läten" som jag gissar är övertoner från närbelägen elektronik.

1. Vad händer med signalerna man sänder i detta rymdväder? Absorberas de, eller går de ut i rymden? (Jag gissar på absorbtion.)

2. Det brus jag hör, hur avlägset är det? Är det bara direktvåg och möjligen markvåg?

Egentligen borde man leta störningar nu! De är ju (?) bara lokala!
 
1. Vad händer med signalerna man sänder i detta rymdväder? Absorberas de, eller går de ut i rymden? (Jag gissar på absorbtion.)

2. Det brus jag hör, hur avlägset är det? Är det bara direktvåg och möjligen markvåg?
Det är primärt absorption i D-skiktet, samt även spridning i E-skiktet som orsakar bristen på
utbredning.
Bruset är från den omedelbara närheten och via ytvågsutbredning från atmosfäriska källor.
Det stora bidraget till bruset på lägre frekvenser kommer via jonosfärisk utbredning från regionerna runt vändkretsarna.

Min egen erfarenhet är att omgivningsbruset sjunker med 20-25 dB dagtid på lägre band, och ännu mer nattetid,
när jonosfärisk utbredning inte förekommer.


1728654820408.png

Om man tittar på ovanstående graf så syns det att den atmosfäriska brusnivån (kurva B) kan sjunka ner till nivåer som bara obetydligt överstiger den termiska när det blir "blackouts". Dock så är "man-made nivån" numera så pass hög att sådana minskningar knappast kan observeras idag.

Tittar man på de statistiska variationerna hos brusnivån, så finner man att på lägre frekvenser är både variansen
och standardavvikelserna ganska stora, vilket avspeglas i att nivåerna kan variera stort.

1728655841147.png
 
Last edited:
I morse var det ju kraftig aurora och när jag i vanlig ordning lyssnade på 60 m var signalerna från nordeuropa mycket svaga och distorderade. T ex hade PA2S och PG0DX, som jag kompiskör med, ett SNR på FT8 på -18 dB vilket är runt 30 dB sämre än normalt. PX0FF, utanför Brasilien, däremot var +6 dB vilket till och med är lite högre än de senaste dagarna. Så hans reflexionspunkt låg helt klart utanför norrskensovalen.
 
Hmm. Men urdåliga konds kan ju vara användbart...

Jag lyssnade igår kväll och i morse. Heldött, i alla från 80m till 20m. Men trots detta en del brus och några "läten" som jag gissar är övertoner från närbelägen elektronik.

1. Vad händer med signalerna man sänder i detta rymdväder? Absorberas de, eller går de ut i rymden? (Jag gissar på absorbtion.)

2. Det brus jag hör, hur avlägset är det? Är det bara direktvåg och möjligen markvåg?

Egentligen borde man leta störningar nu! De är ju (?) bara lokala!
Tänkte samma sak. S-metern lyfte sig inte på 10m med P.AMP2. Inte heller på 12m med P.AMP1. På 15m och 17m inget lyft utan P.AMP. På 20m S2-S3 utan P.AMP. På 80m S2-S4 utan P.AMP. 10m-20m Lannabo Verti-Dip och på 80m en inv V. Rig IC7300. Allt in en normal SSB bandbredd. Så bra tiillfälle att kolla lokala störningar och brusnivå...Andra kortvågsband är jag inte QRV på just nu...Men finns förmodligen en del att hämta beträffande störningar men kör man rundstrålande så får man väl skylla sig lite själv....Sen är det förstås skillnad på kvällen när all belysning drar igång.....
 
Är det fler än jag som upplever dåliga konds på 80m? eller beror det på min radio/antenn
Det har varit fyra större utbrott från solen nu i veckan. Vi hade en liknande situation den 10-12 maj i år. Igår växlade jag mellan dipol och konstlast utan att höra någon skillnad :-o

1728721326216.png
 
Det är primärt absorption i D-skiktet, samt även spridning i E-skiktet som orsakar bristen på
utbredning.
Bruset är från den omedelbara närheten och via ytvågsutbredning från atmosfäriska källor.
Det stora bidraget till bruset på lägre frekvenser kommer via jonosfärisk utbredning från regionerna runt vändkretsarna.

Min egen erfarenhet är att omgivningsbruset sjunker med 20-25 dB dagtid på lägre band, och ännu mer nattetid,
när jonosfärisk utbredning inte förekommer.


View attachment 12571

Om man tittar på ovanstående graf så syns det att den atmosfäriska brusnivån (kurva B) kan sjunka ner till nivåer som bara obetydligt överstiger den termiska när det blir "blackouts". Dock så är "man-made nivån" numera så pass hög att sådana minskningar knappast kan observeras idag.

Tittar man på de statistiska variationerna hos brusnivån, så finner man att på lägre frekvenser är både variansen
och standardavvikelserna ganska stora, vilket avspeglas i att nivåerna kan variera stort.

View attachment 12572

Tack för klargörande! Detta är mycket intressant!

När man synar rekommendation P.372 noterar jag att det antas en systembrusfaktor (SysNF) på 20 dB. Jag är ute på djupt vatten nu men är inte detta ett relativt högt värde?

Jag funderar alltså på hur rekommendationen bedömer ett systemens brus påverkan i negativ mening.

Men en foF2 på 5 MHz som utesluter större delen av inkommande galaktiskt brus skulle det innebära följande:

1728811668133.png

Är detta rimligt, borde man inte räkna ett systembrus på kanske 10 dB istället?

Diagrammet är hämtat från: https://owenduffy.net/blog/?p=15627 (2024-10-13).
 
Galaktiskt brus är underordnat på frekvenser under c:a 10-15 MHz, utan det är atmosfäriskt och man-made brus
som dominerar. Bor man så att man-made brus helt saknas så skulle man kunna räkna med en systembrusfaktor
på 10 dB eller t.o.m lägre, när jonosfärisk utbredning saknas helt. Detta motsvarar mottagarbruset + det termiska bruset.

VK1OD utgick från en representativ modern HF-mottagare utan "preamp", som idag har en egen brusfaktor av 15-20 dB. Detta skiljer sig lite från tidigare praxis, där man optimerade känslighet istället för storsignalegenskaper.

HF-mottagare med brusfaktorer på 4-5 dB förekom. I dag är sådana helt bortkastade, men redan på 60-talet
pekade Marconis store mottagarteoretiker B M Sosin på det meningslösa i att optimera känsligheten.
Har man "full-size" antenner med låga förluster blir en mottagarbrusfaktor av 25-30 dB ganska optimal i dagens störmiljö i eller i närheten av städerna.

Hela frågeställningen finns f.ö. utredd av SM5AGM i QTC 1/1969 sid 13 och framåt med föredömlig klarhet.

Har för ett 30-tal år sedan mätt upp antennbrusfaktorerna på mottagarstationer med "lugna omgivningar" kvällstid,
och de låg då på c:a 25 - 35 dB i 8 och 11 MHz områdena. Man kan anta att de inte har minskat.
 
Last edited:
Tack! Artikeln är läst med behållning. All heder till AEF och deras digitala arkiv.
Som antagligen inte är legalt, kommer aldrig att glömma radio historia arkivet radiogodis.se som försvann när Sveriges Radio började bråka.
 
Back
Top