BNZ skrev; "Fråga på W3. Men hur mycket kan man egentligen vinkla/låta hänga ner/snurra runt ett träd? På båda sidorna? Och i så fall varför kan man det?
Fråga på balanserad matare:L-match vs. Z-match vs. S-match, vem vinner den matchen? Finns det något bra dokument som beskriver dessa? Har sett en del trådar här på ham.se men förklaringarna överstiger mina förkunskaper."
----
Frågorna du ställer går inte att besvara på ett entydigt sätt. Å ena sidan kan du vinkla din W3DZZ precis hur som helst men å andra sidan så påverkas både resonansfrekvensen och matningsimpedansen av sådana förändringar och vilket betyder att SVF ändrar sig. Ändringen kan vara till det bättre men lika väl till det sämre.
Som nybliven amatör skulle jag sätta upp en dipol för 80 m. Villatomten var inte stor nog. En rörmast om c:a 10 m restes i ett av hörnen på tomten. Dipolen fick formen av ett Z sedd uppifrån. Huvudfästpunkterna var mellan rörmasten och maströret för TV-antennen på skorstenen men det fattades c:a 15 m av de 40 m som behövdes. Lösningen blev att låta 7,5 m i ena änden gå från maströret snett ner mot marken. En lina fästes i en häck. I andra änden drogs de resterande c:a 7,5 m till nocken och vindskivorna (av trä) för att följa en av dessa snett nedåt några meter.
Antennen matades med 50 ohm koax och det blev kört såväl USA som Thailand med 10 W telegrafi. Inom Europa gick det så klart toppenbra.
>>>Varför kan man vinkla antennen? Ja, vad svarar man på det....därför att det inte är särskilt kritiskt hur en antenn ser ut så länge man har någorlunda god koll på hur resonansfrekvensen och matningsimpedansen påverkas. Lite förenklat kan man också säga att om en från början utsträckt dipolantenn vinklas (knycklas) ihop så att den täcker allt mindre yta/volym så minskar dess verkningsgrad i takt med ytan/volymen blir mindre. När den tillslut är så liten att den ryms i handen så går det inte längre att finna resonans och matningsimpedansen blir så svåranpassad att antennen inte längre är någon antenn. Alltså inga skarpa gränser mellan bra och dåligt. Gradvis sämre i en ganska flack kurva.
När det gäller olika typer av matchboxar så kan du utgå ifrån att de prestandamässigt ligger nära varandra. Olika konstruktioner är olika bra på olika saker. Men förenklat populärt uttryckt så ligger förlusterna i en matchbox i häradet några tiondels dB i de allra bästa till någon dB till några få de som vi ibland tycker är helkass. Men någon eller några dB är försumbara i det stora hela när det gäller vanliga trivsel-QSO och där man inte är ute efter att tänja på gränserna i samband med svagsignalkommunikation, d v då signalerna ligger i eller långt under bruset. Då gör enstaka dB skillnad att höras eller inte höras.
Svåra frågor som är ännu svårare att besvara utan att förklaringen blir helt omöjlig att förstå p g a ändlösa sidor med komplicerade matematiska formler.
Du får göra som jag gjorde när jag var nybörjare, prova, experimentera, lusläs ARRL Handbbok, läs andra böcker, om du inte fattar det du läst, fråga eller läs mer.
/Bengt
