BC-15A telegrafisändare

SM7EQL

Kortvågs- och UKV-tekniker
BC-15A är en "Airplane Radio Telegraph Transmitter" av typen gnistsändare som användes under första världskriget. Apparaten nedan är tillverkad den 22 augusti 1918, så den börjar ju bli till åren kommen. Sändaren förekommer i flera olika varianter. Den första gick under namnet Sterling, Wireless Transmitter No 1 och användes i engelska flygplan för att via envägskommunikation rapportera positioner för ubåtar och aktiviteten på slagfälten. Sedermera tillkom en mottagare i systemet. Det finns mycket skrivet om detta på nätet.

0.jpg

Sändaren är avsedd för 6 V batterispänning och har en effekt om ca 30 Watt. Telegrafnyckeln nycklar matningsspänningen direkt och har därför haft väl dimensionerade kontakter för hög ström.

Våglängdsområdet anges till ca 100 - 260 m. Det betyder att 160 m amatörband täcks in och det vore kanske idé att prova hur sändaren står sig i en contest där. Möjligen får man låna någon annans anropssignal för att inte råka i onåd.

6.jpg

I botten av trälådan finns såväl schemor och en detaljerad bruksanvisning.

a4.jpg
Installationen i flygplanet var okomplicerad. Apparaten placerades på en hylla en bit ifrån operatöreren för att unvika att få stötar från den icke behöringsfria spolen. Längst till höger syns veven för släpantennen som vevades ut när planet kommit i luften. I serie med antennen kopplades en RF Ampere meter för justering av max antennström.

Anslutningsklämmorna för olika våglängderna och max antennström ställdes in före företaget av markpersonalen och det finns ett antal flyttbara markeringar för att kunna byta våglängd.

a5.jpg

Komplett kopplingsschema för sändare. Förutom resonansspolen och högspänningstransformatorn så ingår ett gnistgap och en kondensator. Längst ner till höger sitter en mackapär som kallades "high speed hammer make and break" eller vibrator. Samma princip som i buzzern som var den tidens helmekaniska medhörningsoscillator. Här används vibratorn dock för att hacka sönder DC-strömmen för vidare upptransformering till högspänning för gnistgapet.

1.jpg

Anslutning för 6 V batteri och telegrafnyckeln.

2.jpgGnistgapet är justerbart och försett med kylflänsar. Inställningen skulle göras så att en vacker stabil ton erhölls. Det betydde att gnistbildningen skulle vara konstant vid nedtryckt nyckel och inte bara enstaka sporadiska överslag som man får vid för stort gnistgap.

a6.jpg

Högspänningstransformatorn och kondensatorn är inbyggda i vackert sinkade och lackerade träboxar. Fint snickeri får man säga.

a7.jpg

Apparaten med locket utfällt.

a1.jpg

Närmast på programmet står provkörning och uppmätning av gnisteffekt och övertoner med spektrumanalysatorn. Dock får jag nog börja med att tillverka en konstbelastning som representerar impedansen i en typisk släpantenn så allt blir så korrekt som möjligt.
 
Last edited:
Varför använda moderniteter som FT-8, SSB och CW (kontinuerliga vågor) när man kan använda dämpade vågor?
 
Den var nog före tiden för CE-märkning.
Men Bengt vet ju mycket väl vad som krävs för att den skall få användas, och en radioamatör måste ju ha kunskapen om att hembyggen oxo måste klara kraven för CE märke, inte mins elsäkerheten, och EMC. Så vi kan vara säkra på att den modifieras till att klara EMC kraven innan den körs.

Jag skojar förtås, men nog vore det roligt att köra med en sådan. Motsvarare mottagare då?
Kan min gamla PROII:a lyssna en sån sändning, Morsenycklad då. för inte går det att sänd CW med den....

Men lyssnar vi på delar av 28 MHz bandet så hör man ibland en bredbandig sändning , som enligt vad vi kom fram till i annan tråd, var en över horisont radar.
En sån borde väl radioamatörer få ha, de andra kan väl köra SSB och smabandig Morse i spektrumens luckor.

För övrigt ett snyggt bygge, fin spole, de kunde bygga förr, och det var vikigt med utformningen, se bara de fina mässing-polskruvarna.
Avundsvärt att ha en sådan.

Förmodligen preskriberat nu, men jag var nog omkring 13 - 15 år, när jag med en summer och ansluten lång antenn insåg att den hade en viss räckvidd, Sprang omkring med föräldrarnas transistorradio på långvåg. Räckvidd många hundra meter.
En summer är en "ringklockekopplad" ringklocka utan klocka, så den bara surrar, men det blir liknande gnistgap.
Summer kunde man köpa hos Clas Olsson som så mycket annat nyttigt.

Jag kommer att tänka på ICOM, jpn, de hade ett relä, kopplat som ringklocka, med en konding så den "ringde" långsamt, kanske 5 - 10 Hz. Vad använde man den till då??? Fanns en på varje arbetsbänk.
Jo för att testa och trimma NB, (Noise Blanker) med. den smattrade värre än en SAAB 92:a.
Men man kunde ju köpa en fin funktionsgenerator för 22 000 kr oxo.....

SM4FPD
 
Sedan 1947 har detta stått i Radioreglementet:

1667917374158.png

Vi vet ungefär vilken bandbredd en Rendahl-von Arco "Tönende Löschfunken"-sändare har på 500 kc, och den lär inte bli
mindre på 160 eller 80 m. Dock kommer nog inte speciellt många att bry sig i dessa RFI-plågade tider.

Kanske de drabbade tror att det är någon ny form av optimerare till solceller.
 
Förmodligen preskriberat nu, men jag var nog omkring 13 - 15 år, när jag med en summer och ansluten lång antenn insåg att den hade en viss räckvidd, Sprang omkring med föräldrarnas transistorradio på långvåg. Räckvidd många hundra meter.
En summer är en "ringklockekopplad" ringklocka utan klocka, så den bara surrar, men det blir liknande gnistgap.
Summer kunde man köpa hos Clas Olsson som så mycket annat nyttigt.

Samma här som 13-åring när jag upptäckte att det fanns ett samband mellan matningsspänningen (antal seriekopplade torrbatterier) och gniststorleken i en ringklocka utan klocka som användes som gnistsändare. Ju mer gnistor ju längre räckvidd erhölls och med en ganska lång antenntråd så kunde rasslet höras på en transistorradio på mellanvåg några hundra meter bort. Det fanns också ett tydligt samband mellan batteriernas livslängd och återstoden av veckopengen. Liksom alltför starka gnistor effektivt åt upp kontakytorna. Det var en lärorik period för en helt ovetande men nyfiken tonåring... :)

Ang EMC så lär väl BC-15A i alla fall klara kraven för immunitet. Emission kanske blir värre att klara av med antenn ansluten. Vore kul att prova den i luften. Ev får man sända några VVV av misstag precis samtidigt som en kompis på annan ort råkar lyssna på "frekvensbandet" Bandbredden lär väl bli 1-2 MHz eller så.
 
Vad gäller Emmission, sätt bara en torid på DC sladden, det löser alla problem.
Det rådet är ju klassiskt så det bör funka. även här. Bara för att sändaren är 100 år bör det inte vara ett problem.

Ja batterier var nog dyra på den tiden, dvs 60 talet, förr århundradet.
Dels var de alltid slut , dvs man förskte hela tiden att krama ur det sista.
Sen var det sällan veckopengen räckte till nya.
platta 4,5 V var populärast.

SM4FPD
 
Ja batterier var nog dyra på den tiden, dvs 60 talet, förr århundradet.
Dels var de alltid slut , dvs man förskte hela tiden att krama ur det sista.
Sen var det sällan veckopengen räckte till nya.
platta 4,5 V var populärast.
De platta batterierna kostade 65 öre år 1945, kännbart för en experimentlysten 11-åring. Nu tar Clas i Sjön 42:50 styck för dem. Kännbart för en experimentlysten pensionär...
 
BILTEMA har en adapter som man fyller med tre AA celler så blir det ett platts 4.5 V batteri
En plastdosa, dock lite rapplig men funkar.

Bör vara ett bra alternativ för en fattig pensionär.

SM4FPD
 
Back
Top