Byt alla kondingar så blir det bra med kräm

SM4FPD

Well-Known Member
Se filmen och se hur han byter 53 elektrolyter och vi får uppleva vilken makalös fjong det blir sen.

CB RADIO PRESIDENT JACKSON FOR ULF IN SWEDEN - YouTube

Visserligen en 26 - 30 MHz radio men samma borde väl gälla en amatörradio, åtminstone en Amerikansk eller avsedd för den marknaden.

Lärorikt att se hur man kompletterar med en skruv och allt vad det innebär i uteffekt aaaaahhhhhh. åååååhhhlaaa.

Må om det är en "exportmodell" tro?

Nå har ni bytt alla kondingar i en TS-520 eller en TS-250, jag har varit nära men gett upp.


Obs det måste vara gula kondingar...

de
FPD
 
För ett par år sedan bytte jag alla kondensatorer i en SP-600, men av andra orsaker.

Det förekommer annars en utbredd uppfattning inom audiofilvärlden att färgen på komponenterna påverkar ljudåtergivningen påtagligt.

Detta utnyttjas av olika former av charlataner.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Det förekommer annars en utbredd uppfattning inom audiofilvärlden att färgen på komponenterna påverkar ljudåtergivningen påtagligt.

Jag som har båda fötterna i "audiofilvärlden" har aldrig hört talas om detta,
du menar måhända elektrolyter som man skalar av plastskiktet på för ett "luftigare ljud" :p

Skillnad på kondensatorer är det definitivt, om det är påverkande på ljudet eller ej hänger förstås på applikationen.

Totalt bortslösat i en CB-radio, "Åååååålaaaahh" låter likadant genom en billig kondensator som en dyr dito :)
 
Nå har ni bytt alla kondingar i en TS-520 eller en TS-250, jag har varit nära men gett upp.


Jag har nyligen bytt lytar i en IC-745 men jag orkade bara byta 7st.:)
Tyvärr kan man aldrig veta vilken gammal elektrolyt som har torkat så det är nog bäst att byta alla mao flera dagars tråkigt arbete.

Undar just vad Ulf fick betala för renoveringen.

/Micke
 
Jag kom i kontakt med företeelsen i början av 80-talet när en av mina studiekamrater på CTH byggde "high end hifi" på beställning för att dryga ut studiemedlen.
Kundkretsen tillhörde dem som bl.a. använde solitt finsilver i nätkablarna...
I beställningarna förekom det alltsomoftast också bestämda krav på att vissa färger på komponenterna antingen skulle vara genomgående eller också undvikas helt.
Kunden har som bekant alltid rätt.


73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
IC-745 har nog ellyter av hög kvalitet och de bör hålla i 35 år.
Dock beroende på version dvs till vilken världsdel den är avsedd.
De kondingar som jobbar med kraftigt rippel vid höga frekvenser, de som sitter vid DC DC omvandlare för display kan dö utmattningdöden. Där brukar de gröna vara bra, oavsdett färgen så finns det en serie avsedda för just detta jobb och de är gröna.
Tantaldroppar verkar enligt min erfarenghet vara tåliga i högrippelkopplingar.

De ljusblå kan man ibland se om de varit varma då den bäbisblå färgen kan bli lite skitbrunaktig. (inget skämt detta).

För c:a 10 år sedan hade jag besök av en kompis som lagar TV video etc, han såg de små Aluminiumfärgade och ytmonterade eleketrolyterna, som då började komma i allt. de som sittter på en svart platsplatte med utvikta ben för ytmontage. Dessa vara kass tyckte han och berättade att hanh hade bytt i mängder av TV.
Jag har inga som helst erfarenheter av att dessa är dåliga.
Förrän jag insåg att de bara i ELFA katalogen finns i 10 - 15 olika versioner och prisklasser. Från 0,7 kr till 3,5 kr styck.
I en IC-7400 köpt i USA fanns de billigaste typerna och då gäller nog tyvärr: "byt alla kondingar".
Även annan Amerikansbyggd eleketronik som MFJ, SGC LDG har de sämsta kondingarna.
det finns ett visst fog för utalandet, "byt alla kondingar".

Ser vi på våra störningskällor, hackade smånätaggregat så har de ofta kondingar som åldras rätt fort. Störningar kommer efter något eller några år. Men inga krav på att EMC kraven skall ha en viss livslängd finns ju och det skall vara så billigt som möjligt och då får vi det här. Eller räknar man helt kallt med två års livslängd för eleketronik numera?

Det där med HiFi och kondingar, jag läste för en tid sedan i någon tidning för tung HiFi hur man satt på små självhäftande "prickar" på kondingarna. Sådana där små c:a 6 mm runda märklappar, i olika färger, det blev förståss betydligt bättre ljud men man fick vara försiktig att inte sätta på för många då ljudet kunde bli alltför "torrt".
Kanske något att prova i en HF radiostation... det tar nog bort splatter och ökar hörbarheten till R9. Kanske var det aprilnumret???

Men jag tycker nog man bör verifiera om det verkligen är fel på kondingen man byter.
Annars får man felaktiga rykten.

Ofta visar sig den dåliga kondingen med värme eller kyla, så med signal på, voltmeter på högtalaren etc. och en smal värmestråle eller kylspray kan man testa saken.

Klart man kan göra som han i filmen och sätta dit större värden på de som filtrerar DC på ingången. Men frågan är nog om han satt dit vad han hade på lager....
Ofta har en konding med fler µF, eller högre spänning mer ströinduktans och är därmed mindre lämpliga om det förekommer högre frekvenser, transienter etc. Så det är inte "bara" att dimensionera om med tycke och tro.

de
FPD



de
Roy
 
Denna filmsekvens, som f.ö. gjorde mig lätt åksjuk genom sina fladdriga kameravinklar, utgör i min mening även tungt vägande argument för att höja provkraven för amatörradiocertifikat.

Detta av två skäl; dels tror jag att tillräckligt höga krav kan medföra att vi slipper figurer som "snakeradio" på amatörbanden, och dels att välutbildade radioamatörer blir medvetna konsumenter som inte "går på" det bondfångeri som är budskapet i filmen.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Min tanke med tråden var att vi skulle bortse från att det handlade om en komradio i bandet 25 - 30 MHz och istället handla om just kondensatorerna. Då just kondingar kan ha liknande egenskaper även i apparater avsedda för ett amatörband och till och med ett hembygge, HiFi, dator, PS etc och tillbehör till dessa som hackade PS.
Jag är rätt säker på att även hembyggen faktiskt lagt av just pga av dåliga kondingar.

Även så proffsiga saker som en RA-200 kan ha dåliga kondingar....

Ja visst håller jag med dig KA om detta med fladdrande kamera. Hemskt!

Du ställer väldigt högra krav på framtidens radioamatörer KA, "kritikst tänkande" kräver nog mer utbildning om det inte skall vara partiskt än hela eleketronikibiten. Men nog lär man sig detta i skolan idag.
Att en radioamatör skall ha tekniska kunskaper om varje eleketronikomponents viktigaste egenskaper, motstånd, kondingar, dioder etc är kanske ett rimligt krav, men när det finns 15 olika fabrikat av samma elektrolyt och hur de används för olika marknander, så tror jag det är för mycket begärt att ha kunskap om allt det.
Jag tror att om man går på djupet så skulle det vara ett livsverk att bara kunna allt om kondensatorer.

de
FPD
 
Med tanke på att den där typen av apparater byggs med absolut billigast tänkbara surplus komponenter som de för tillfället kommer över, så är jag inte förvånad om radion går bättre om man stoppar i ens de billigare i från ELFA BIHAB, SVEBRY o.s.v..

Men i stället för att håna och baktala andra radiointresserade så tycker jag man borde försöka fånga upp såna som är intresserade och lära upp dem. Bristen på folk som är radiointresserade och som är villig att lägga tid på radiointresset är ju mycket stor.

Men uppenbarligen så finns det inga av det rätta virket längre. Endera så är de inte elektronikingenjörer eller så har de besudlat sig själva med 27MHz-frekvenser i EPA-traktorn i 15-årsåldern. De få som håller måttet är sedan länge amatörer och hörs knappt på banden då de ägnar största tiden till att uppfinna hjulet igen. Då pratar jag inte om det moderna luftfyllda gummihjulet utan trähjulet, det massiva trähjulet med träaxel smort med kodynga...

Jag har härmed fullkomligt tappat tron på amatörradions framtid. :(
 
Kondingar

Måste faktiskt byta kodningar i min gamla trotjänare Marconi CR100. Ljudet har lagt av. Ja det är faktiskt lf-steget som krånglar. Trotjänaren SP600 funkar fortfarande. Skulle vara kul om AOM berättar varför kodningarna byttes i SP600.
 
Måste faktiskt byta kodningar i min gamla trotjänare Marconi CR100. Ljudet har lagt av. Ja det är faktiskt lf-steget som krånglar. Trotjänaren SP600 funkar fortfarande. Skulle vara kul om AOM berättar varför kodningarna byttes i SP600.

Den SP-600 som det var fråga om var en tidig modell som var full med "Black Beauties" vilka är impregnerade papperskondensatorer som gärna börjar läcka och går i kortslutning. En mycket stor andel av kondensatorerna sitter på otillgängliga ställen så det befanns lämpligt att byta ut samtliga så att inte apparaten behöver demonteras när kondensatorerna efterhand går sönder.

Ett ganska vanligt problem i apparater som uppnått övre medelåldern är att det uppstår läckage i kopplingskondensatorn till LF-slutrörets galler. Då blir det positiv gallerförspänning på slutröret varefter det antingen slutar att förstärka eller går sönder.

Beträffande amatörradions framtid är min bestämda åsikt att en av orsakerna, kanske den dominerande, till amatörradions marginalisering är den kraftigt sänkta kunskapsnivån. För en mansålder sedan var tongivande radioamatörer oftast civilingenjörer eller signalofficerare på aktiv stat. Då hade amatörradion en röst som man faktiskt lyssnade till.

Mitt bidrag till att försöka få amatörradion att överleva är att sträva efter och verka för en högre kunskapsnivå.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
För några år sedan bytte jag alla kondingar i en GB (Gösta Bäckström) LF försärkare, och tack KA för schemat som du hjälpte mig med då.
Det gick utmärkt att mäta sig fram till de som var dåliga, de läckte och med en högOhming Voltbarometer gick det lätt.
Med anodspänning på gallret i nästa steg var det självklart att byta kondingen.
Där kan man snacka om att nya kondingar gav bättre ljud. Ett ljud som fick kalla kårar utmed ryggen när han som övertog stärkaren spelade Gitarr, synd att man inte kan spela gitarr, det borde var ett krav för att bli radioamtör, eller åtminstone för att få spela en CD, eller vinlyl åtminstone.

Och RNA, ett mycket gott formulerat inlägg!!!
Det är framtiden som gäller, inte trähjulet.
Och de som pysslar med trähjulet pysslar inte med timmerrullar.

Skall eleketronrör pryda hemsidan på amatörradiorganisationen så lär de unga välja en annan hobby.

Kanske var och en av oss har ett favoritårtionde som vi vägrar släppa.

Jag menar att från början byggde man sin egen kondensator, sitt eget motstånd, sen fanns fabriksbyggda kondingar att köpa och man byggde med fabrikskomponenter. Ja det är där trähjulen är idag.
Att bygga radio med fabriksgjorda motstånd var ju inte amatörradio nej fy och skamm, bygga själv gäller.
Idag är en hel radio en byggklots i ett system som man egentligen inte har någon anledning att kunna något om.
Lika lite som att kunna räkna binärt, eller med ettor och nollor om man skall använda en dator, ens om man skall använda datorn till amatörradio.

En del av oss byggde och försökte konstruera med transistorer, idag bygger man mest med en eller fler IC, och har ingen aning om vad som finns inuti. Varför då behöva lära sig bygga med transistorer? Konstigt nog finns inte detta tänk, att man skall kunna Ge-transistorernas komplicerade värld för att kunna Si transistorernas enkla värld.
Kanske lite hårddraget men hur skulle vi kunna stoppa utvecklingen?

Hur skulle SSA eller ESR kunna bli en skola för kritiskt tänknde, det krävs mer än så där. Det handlar mer om en kultur som måste fostras från unga år.

När vi började med RTTY och Baudot-koden så förfärades många över att man inte körde Morsetelegrafi istället. Baudot var ju inte amatörradio, en maskin som telegraferade nej fy.... Nej gammalt skall det vara, Morse. Trähjul, eller timmerrrullar.
Och när FM kom.......

Det verkar som kunskapen att löda är på väg bort oxo, varför löda själv när det finns fabriksgjorda sladdar med kontakter färdigmonterade.

Och en lödkolv är ju så dyr att det kan man ju inte köpa en.


de
FPD
 
Mitt bidrag till att försöka få amatörradion att överleva är att sträva efter och verka för en högre kunskapsnivå.

Det är mycket bra. Men om man i förskott dömer ut och fördömer andra radiointresserade, de potentiella intressenterna, då står man utan folk att förse med denna kunskap.
 
Ett ganska vanligt problem i apparater som uppnått övre medelåldern är att det uppstår läckage i kopplingskondensatorn till LF-slutrörets galler. Då blir det positiv gallerförspänning på slutröret varefter det antingen slutar att förstärka eller går sönder.

Många rundradioapparater från Philipskoncernen använde på 60-talet kondensatorer av fabrikatet Farad.
När dessa satt som kopplingskondensatorer till slutrören var det vanligt att dessa läckte igenom positiv spänning till styrgaller, därmed drog röret för mycket anodström.
På den tiden användes selenlikriktare som då inte klarade den ökande belastningen, utan det blev kortslutning i denna (luktade illa). :eek:
Det satt en temperatursäkring på nättransformatorn som skulle utlösa vid överbelastning, men ibland hann den inte utlösa utan det blev kortlutning i nättransformatorns sekundärlindning. Det kunde bli dyra reparationskostnader bara p.g.a. att dåliga kopplingskondingar användes. :o
 
AOM - kondingar

Tack för informationen Karl-Arne! Hoppas du och andra härdar ut med oss andra mindre vetande. Vi uppskattar Er kunskap. Jag måste dock säga att det finns ganska många "naturbarn" både praktiskt och teoretiskt. Ibland blir man positivt överraskad av omfattande kunskap med kanske begränsad utbildning på pappret. Intresset, analytisk förmåga är viktiga inslag i bilden.
 
Kondingar av fabrikat "Farad"... Vi är väl alla en del som också grejar med annat än amatöradio och jag renoverade en gammal Luxor Magnefon (trådspelare!) från troligtvis 1951. Där byttes mängder med "Faradkondingar" i vaximpregnerad form. Gamla vaxkondingar läcker över lag som såll. När de var bytta så stämde plötsligt rörens arbetspunkter.

Den där kopplingskondingen mot slutrörens styrgaller brukar kallas "that capacitor" på diverse forum för antik teknik och är det en vaxkonding så rekommenderas utbyte. På Luxorapparaten sjönk anodströmmen betänkligt efter bytet.

Modulatorn i en gammal SRT FS/VFO som jag har led av "that capacitor" och det glödde rejält i slutrören innan det fixades. Dock inga audiofilkondingar. :-)

I min gamla Hammond från -49 syns verkningarna av en havererad elektrolyt i nätdelen. Säkringar var tydligen lyx så ett motstånd hade gått upp i rök. Tur att
inget mer brann upp. Jag fick en gång en Dynacoförstärkare där nättrafon gått
hädan på grund av trasig filterelektrolyt. Där var tydligen trafon designad för att skydda nätsäkringen i händelse av kondensatorfel. :-)

Med andra ord kan kondingar bjuda på en del överraskningar. Googlar man på
"bad caps" ser man att det händer saker även i nya apparater.

73 de SM4UKE
 
Aahh.. doften av bränd Hammondolja utfläktad i rummet av ett våldsamt snurrande Leslie på väg mot take-off samtidigt som det kittlar/bränns i läpparna från micken kopplad till Dynacorden..

Förlåt, gick i barndom...

/L
 
Last edited:
Dåliga kondensatorer som rapat en sista gång är till 90% det som är feleti platta bildskärmar som gått hädan, ta en kik i nätdelen efter lytar som bubblat i toppen så hittar du säkert en eller två-tre att byta.

Att välja rätt kondensator i en applikation är inte lika lätt som att sträcka sig till junkboxen och rafsa upp något som stämmer hjälpligt..

Det är lätt att frestas att köpa en påse lytar på kjell o co..
Faktum är att de är av den allra sämsta sorten, jag har stött på de som varit felpolariserade, har bubblat vid spänningar långt under märkspänning, hållt fel kapacitans osv.


Några tumregler jag har lagrat i huvudet:

Kolla tempområdet, ersätt inte en 105C med en 85C.
Undvik gamla aluminiumelektrolyter men använd gärna moderna dito.
Ersätt tantalkondensatorer med tantalkondensatorer.
Håll koll på märkspänningen, om det är specat AC eller DC, det är stor skillnad!
Formera antika lytar inan du lägger på högspänning.
Formera stora burklytar som legat länge inan användning.
Håll koll på ESR, byt inte ut en stor till många små utan att veta att likriktaren håller.
Om rörlikriktare, använd inte en elektrolyt med högre värde.
Ersätt kondensatorn med en med likadant material/dielektrikum, MKT/MKP/PME/MMC/GMW/MMK/SMC eller vad det nu råkar vara.


En del material är mer pulståliga än andra, en del är självläkande, en del har extremt låga förluster, en del har bra HF-egenskaper, en del är temperaturstabila, en del har lågt ESR, en del passar bättre i HIFI och så vidare i all evighet, amen.

Viktigast av allt är att välja rätt när det handlar om höga spänningar, säkerheten främst!


Och, glöm inte att:
Ibland är det faktiskt skitsamma vilken konding du tar, bara det funkar! :p


edit:
Med mitt inlägg ovan så vill jag bara förtydliga att det faktiskt ÄR skillnad på kondensator och kondensator då deras egenskaper har en påvisbar effekt i vissa applikationer.
Innan någon pekar fingret åt audiointresserade som byter ut en MKP mot en MKT så kan det vara fint att reflektera över materialets egenskaper,
dess påverkan på förstärkarstegens arbetspunkter eller
dess samverkan med kapacitansen och induktansen i tillkopplade signalledare och därmed dess påverkan på en global feedbackloop.
 
Last edited:
Hej jag håller på och renoverar upp en Revox A77 rullbanspelare som jag har köpt som
ett renoveringsobjekt jag hittade en ellyt på oscillatorkortet som det var kortis i
så en säkring gick i nätdelen nu är det felet fixat.


Som kopplingskondensatorer sitter det tantalkondensatorer dom tänkte jag byta ut
till en audiofil ellyt som jag har köpt ifrån från en firma i England dom är av radiell typ
sen, så finns det en del axiella ellyter som också ska bytas ut .

mvh Lasse sm0ydo
 
Back
Top