COBRA-antennen. Intressant variant.

SE5X

Well-Known Member
Jag har sedan en tid en s.k. COBRA-antenn i min ägo. Den är tillverkad av RG-174 och fungerar färträffligt med SWR 1,0 på 3700 kHz och lågt SWR på hela 80 m-bandet. Trots sin längd på 39 m är den mycket praktisk som portabelantenn.

Enligt äldre beskrivningar (bl.a. William Orr's - Low Cost Antennas) matas COBRA-antennen genom ena dipolbenet via en HF-spärr. På mitten av antennen monteras en vanlig enkelledare på mittledaren. Dvs en dipolvariant.

Men - nu till det intressanta - på den antenn jag har matas BÅDA benen från ytterändarna. Det bortre benet matas via mittledaren som är förbunden med skärmen, dvs utifrån och in.

Kan någon förklara vad detta kan ha för betydelse? Är det just därför den fungerar så bra (för det gör den)?
 
"Vely intelesting" sa kinesen.

det du först beskriver lär kallas för W1JR-antenn.
Men den andra verkar helt ny.

Efter lite skissande tror jag att antennen är kopplas så här:
vid matningspunkt drossel (el. dyl.) för att stoppa ev. missmatch.

antennen är en ½-vågsdipol av tunn koax.
Matande innerledare kopplas till dipolhalva A:s skärm.
Matande skärm kopplas till til dipolhalva A:s innerledare.
vi har alltså ett polskift.

vid dipolens "mittpunkt" är skärm på dipolhalva A skild från skärm
på dipolhalva B, innerledaren i A fortsätter inne i B.

Ute i "omatade änden" så är innerledare och skärm hopkopplade.

Har jag fattat dig rätt?

I så fall så är det en ½-våg mellan matningspunkten och dipolens ytter-
änden och då blir det en ompolarisering 180 grader i innerledaren på väg
från matningspunkten bort till dipoländen.

Se det hela som kvartsvågsbitar = 90 graders färdväg så ser man plötsligt
att U-kurvan över ½-vågen blir perfekt matchad med polvändningen över
innerledaren.

Det blir liten läxa i grundläggande antennteori för halvvågselement!
Titta särskilt på strömkurvorna för de olika ytterdelarna och innerdelen!

som MONO-bandare borde det fungera fint, MEN, vilket sätt att slösa med
dyr koax! Någon smart person hade tydligen "för mycket" av koax!
 
Last edited:
1. Cobra antennen är ju en linear loaded dipol.
2. Är det inte Bazooka som är byggd av koaxkabel.
3. Jag har helt fel

/Micke
 
Matande innerledare kopplas till dipolhalva A:s skärm.
Matande skärm kopplas till til dipolhalva A:s innerledare.
vi har alltså ett polskift.

Nej, ingen omkastning av skärm-innerledare.
Koax några meter till ferriten med 15 varv = där ena dipolbenet börjar. Mittledaren går längst bort och kopplas till skärmen = det andra dipolbenet.
 
OK, felläst av mig.
Men det "konftiga" är att med skärm och innerledare omkastade
i matningspunkten (dipoländen) så fungerade det för mig.

vid en ny snabbskiss så verkar det fungera även utan polväxling!
Men det verkar som om det blir en fördröjning med ½ våglängd
= 180 grader mellan "matningspunkterna" ute i dipoländarna.
Skärmarna vid "dipolmitten" är alltså ur fas 360 grader!

Bara konstatera, "din" variant verkar lättare att tillverka! :)
 
Hejsan Lennart och alla andra!
Om jag förstår Dig rätt så har Du satt en ferrit (hf-spärr) en kvarts våglängd från yttersta änden av koaxen. Då blir dipolens längd en halv våglängd enligt ditt sätt att resonera. Skärmen och innerledaren är ju då en kvarts våglängd vardera. Alltså tillsammans en halv våglängd.

Jag tror inte ditt resonemang håller därför att koaxens innerledare och insidan av skärmen, som tillsammans utgör själva mataren, inte har någon aning om vad som sker på utsidan av koaxen. Insidan märker inte om koaxen passerat en ferritspärr eller chokebalun, mm. Det är bara utsidan av skärmen som gör det.

Det betyder att matningspunkten till din antenn/strålare är den yttersta änden av din koax. Den strålande delen (=antennen) blir då utsidan av skärmen från matningspunkten tillbaka till ferriten som ju bildar en hf-spärr/hf-avbrott för hf-strömmar på skärmens utsida. Alltså den strålande delen är en kvarts våglängd lång tråd i form av skärmens utsida. Matningsimpedansen brukar vara låg men inte kastrofalt låg i sådana här sammanhang.

Cobra-antennens ide som dipol är att den pålödda tråden är den ena dipolhalvan och den andra består av skärmens utsida från matningspunkten tillbaka till ferriten. Som tidigare så känner inte hf-transporten på insidan av koaxen av om kabeln har lindats upp som en chokebalun, ferritspärr eller liknande på väg fram till matningspunkten.
Ingvars ide om att Cobran är en mittmatad halvågs vertikaldipol stämmer bra om den hänger vertikalt. Men vad ska den heta om den hänger horisontellt?
Änmatad mittmatad dipol??
En från änden matad mittmatad dipol får det väl bli i så fall?
Eller: Mittmatad dipol som matas från ena änden rakt genom ena halvan av strålaren?
Krångligt? Ja...och kanske oviktigt! Fast kul!
Hälsningar
Tore SM7CBS
 
Last edited:
Back
Top