Collins TCS Transmitter

SM6OID

SM6OID

ANODFANTAST
Hej!

Senaste projektet är en Collins TCS sändare, så vitt jag begriper den allra första typen ut TCS serien, lär vara mycket sällsynt har jag fått berättats för mig.
Rätt eller fel = ?

Efter att ha tillverkat anslutningskablage, fixat och smort en del mekaniska grunkor så började de elektriska testen.
Detta avslöjade överslag mellan +12 V och +225 V, efter lite funderande hur man hittar det felet med ett minimum av åverkan så hittade jag överledningen.
Ett monteringsfel för bra drygt 80 år sedan, lätt åtgärdat!

På med 12 V, rör glöder, relän funkar!
På med 225 V, fast reducerad spänning först = OK, sedan upp till nominell spänning = OK.
På med 450 V, reducerad spänning 100 V, PA reagerar! Anodströmmen går att dippa!
Öka 450 V stegvis, allt verkar OK, slutligen 450 V nominellt = OK = Har uteffekt! (CW) Rock 'n Roll!
Slår över till VOICE (AM), dippar PA och efter 30 s ser jag en rökpelare komma upp borta vid modulatorrören = Inte så mycket Rock 'n Roll...
Såg inget uppenbart som kan ha orsakat den heliga röken.
Bestämmer mig för att avsluta och äta pepparkakor istället!


Är det någon som kör med TCS-prylar här i Sverige?
De är ju inte direkt ovanliga i USA, men i Sverige??
Jo, bild kommer i morgon.
 
Modulatordelen i TCS är föredömligt enkel,

1733042311353.png
så det finns väldigt få komponenter vilka kan ge rökutveckling.
Man får dessutom inskränka sig till att leta efter komponenter som endast är inkopplade i AM-läge.

En kandidat är R119 som när det blir kortslutning i C127 utsätts för
en förlusteffekt av P=U^2/R = 10 W, vilket är mer än dubbla märkeffekten.

TCS är ganska ovanliga i SM, en SM7:a prånglade ut något 10-tal under första åren på 60-talet, främst mottagardelen. Hade en sådan till låns 1971/72 men någon sändare har inte korsat min väg annat än som hastigast.

1733043757609.png

Det ska ha funnits en TCS-sändare i SM4, har för mig att det var en Nora/Lindesbergs-amatör som hade den.
 
Last edited:
Hej!

Uffe, har man inte bråttom med sin felsökning så är pepparkakor mycket bra...
O se...efter en stund sittandes i soffan så kom jag på vilken av de få misstänkta komponenterna det möjligen kan vara...

Karl-Arne, innan jag spänningssatte 250 och 450 V linorna gjorde jag en viss kontroll för att försäkra mig om att inga kondensatorer var benägna till kortslutning, så då finns inte mycket kvar att misstänka. Doften på den heliga röken fick inte mina tankar att misstänka R119, det luktade inte så.
Utan.... Ta Da! (trumvirvlar) spolen för relä K101 skulle kunna avge rök med sådan doft, en snabb okulärbesiktning gav vid handen att den spolen har varit varm, den är till stora delar svart...
Hade jag också haft koll på 12 V linans ström så hade jag sett det och i vart fall sluppit lite rök, men fullt upptagen med att dippa PA och hålla koll på de höga spänningarna. Plus, hade jag varit lite mer noggrann i mina förundersökningar så hade jag hittat felet långt innan.
Givetvis skall jag senare dubbelkolla de delar som har misstänkta kondensatorer.

Nåväl, intressant att höra om att det i vart fall har funnits och kanske fortfarande finns några TCS undanglömda (gömda) (?) i Sverige!
Min TCS är utan modifieringar och ser riktigt fin ut, saknar de fyra "piggarna" i panelens hörn, irriterande nog.

Modulatorn är mycket riktigt enkel, för de som ännu inte studerat schemat...
Notera att en kolkornsmikrofon via en transformator går direkt in på modulatorrören som är 1625.
Bias till mikrofonen och negativgallerförspänning får genom katodresistorn R118.
Tur att jag har en frisk T-17 mikrofon från 1940, har en dålig också, men den gör inte så mycket nytta...

Vidare, i AM-läge så är bara ett av PA rören tända (2x 1625).
Sändaren har för övrigt tre 12A6, MO, XO och Buffer/Doubler.
Täcker frekvensområdet 1.5-12 MHz uppdelat i tre band, uteffekten är...tja uppgifterna varierar något men i stil med 40 W CW och 20 W AM.
Vad jag förstått i samtal med äldre amatörer på andra sidan det stora vattnet så utsattes dessa TCS ofta för mer eller mindre omfattande modifieringar i akt och mening att få upp effekten, så orörda exemplar lär vara något ovanligt.
Frekvensskalan på de tidigare modellerna tänker bara BAND 1, för BAND 2 får man multiplicera med 2 och för BAND 3 faktor 4.
 
Hej!

Några snabba test i kväll gav vid handen att jag får 40 W uteffekt på 80 m CW. (PA 450 V)
Tyvärr har ett av mina reglerade DC-aggregat fått frispel och har ger "underliga" spänningssprång vid lastökningar.
Så, provade att köra även PA med 250 V och får då 10 W uteffekt.

Några snabba kontroller förstärker misstanken kring relät som källa till rök...
 
Hej!

Hade en hel flock 872A (nya) och massor av rörhållare till dem, de försvann...vart vet jag inte!
Men, mycket Hg var det i dem, lyste fint när man lastade dem!
Lärdom, att förvara saker på arbetsplatsen kan vara riskabelt!

Så, första QSO (CW) med TCS har nu skett, en DL nära Dresden, avstånd 830 km, min uteffekt 10 W, då jag bara kan köra med 250 V.
Dessa 250 V använda både till "smårören" och PA-rören, därav den något blygsamma effekten.
Sändaren låter bra, viss drift innan den är varm förstås!
Den är inte tyst att nyckla, relän är högljudda....

AM får vänta tills jag löst problemet med den kortslutna reläspolen. Grrrr....
 
SM6OID said:
mycket Hg var det i dem,
Click to expand...
Det mesta Hg jag varit med om var vid rivning av Källe-regulatorer på 80-talet. Kollega gick genom pappersbruket med en hink med en skvätt på bottnen, och hade fullt sjå att bära den!
Jag mekade aldrig med dem, men det fanns flera såna som avvecklades just för att få bort Hg.
/Jan
 
*lulliga tankar*
Densitet är ett fenomen som fascinerar mig :)
Nån liter på botten av en hink gör ju nånstans mellan 13 o 15 kg ...

Bara för sakens skull vill jag ha en bit Osmium eller Iridium, bägge med en densitet på 22.7 om jag minns rätt

Nåväl, radiorelaterat.

Förutom reläer, var kan man mer påträffa Hg?
 
Sådana här minns jag från mina första kontakter
med "styr och regler", ofta i termostater och en del nivåvakter.

Kunde bryta obehagligt stora strömmar...

1733143536690.png
 
Sett liknande i blinkreläer för järnvägssignaler, en fiffig konstruktion ...

Undrar om det finns några kvar i drift i någon obskyr avkrok?
 
Hej!

Jag tänker på kvicksilverlikriktare, jonventil.
De lyser på ett fullkomligt fascinerade vis....
Har sett några i drift.
 
Ja kvicksilverbrytare till termostater fanns det några här i kåken förut. Men mest kvicksilver hade jag nog i mina likriktarrör i det hembyggda slutsteget förut. De avgav ett så vackert blått sken. När jag skrotade det för ett antal år sedan tog jag allt som innehöll skvalpande kvicksilver och annat otrevligt till återvinningen för att efterlevande en dag inte skulle komma i kontakt med det av misstag. Lysrör har jag däremot fortfarande några kvar.
Jag vet inte hur allvarligt det är om en kvicksilverkula rullar in under golvlisten och långsamt förångas.
Jag har fortfarande kvicksilver kvar i munnen och lever än så länge.
 
Blinkapparater för järnvägssignaler måste det ha funnits närmast oräkneligt många, tveksamt om alla är utbytta (när de sitter på plats och funkar är de ju inte till någon skada). I en enkel vägskyddsanläggning fanns minst tre stycken, i minst två olika takter. En takt för röda varningsblinket (80/min) och en takt för månvit blink (30/min eller så). De hade tre små rör med Hg. Det fanns en annan sort också, som innehåll ett U-rör och lite annat glasarbete och minst ett hekto Hg. Det kanske inte var så farligt förr.
 
Sist jag gjorde uppdrag som entreprenör för dåvarande Banverket (nu trafikverket) många år sedan såg jag sådana signalreläer med Hg som vickade fram och tillbaka och som såg till att det blinkade i rätt takt ute längs spåren.. Fascinerande att se på och gav någon slags lugnande verkan mitt i all stress då man var på uppdrag och saker och ting var brådis. men det är två decennier sedan.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top