Criptång?!

sm0zbq

Active Member
Har hittat en crimptång för RG58 för en rimlig peng. Men var kan man hitta en för RG174 utan att bli av med hela skjortan?
 
En bra, rolig kommentar ZBQ,
Personligen hatar jag dåliga billiga verktyg.
Blodia knogar av dåliga verktyg vid bilrep.
Men en enda dåligt klämd kontakt, oavsett om det är en flatstiftkontakt eller en koaxialkontakt är tillräckligt.
Men visst kan det finnas grejer som klarar biffen, det svåra är att bedöma sakerna.
Presstång 336G enlig länken är säkert ett skapligt alternativ, bra pris i alla fall. Skulle tro att den klämmer livsbehovet av kontakter för en medelradioamatör, oavsett riktig sådan eller ej. (obs ett ironiskt skämt)
Kontaktpressning bygger på att det trycks med väldigt stor kraft och till det krävs precision. Dåligt klämd tar det in fukt. Själva klämmningen likar en del det som förr kallade vällning. Dvs det som smederna gjorde för att foga ihop järndelar, de glödgades och slogs ihop helt enkelt. En riktig pressing är så tät att den tål vatten, även om resten av kontakten kanske inte gör det.

Kommer ihåg SUHNER:s första tång, den kostade för 25 år sedan 7 tusen lappar, men då får man en fin trälåda. Den lever än på verkstaden här, och har käftar för RG-174.
 
Själv minns jag när jag började på min nuvarande arbetsplats för 13 år sedan. Nätverksanslutningarna till kontorets datorer (TP) var högst opålitliga, och efter ett par veckor tvingades jag börja felsöka på allvar. Det visade sig vara glapp i nästan alla handpressade RJ45-kontakter. Presstången som installatören använt var av normal konsumentmodell och kostade c:a 350 kr. Jag köpte en proffstång för 1.350 kr, klämde om alla korrekt monterade kontakter och bytte ut de andra. Sladdarna fungerar än idag och det gör verktyget också, även om det börjar se slitet ut.

Konsumentverktyget har jag kvar som avskräckande exempel. Det är fortfarande i "nyskick" men lika fullt odugligt.

Alltså - undvik köp-och-slängkvaliteten! Det är billigare att köpa ett bra verktyg redan från början än att tvingas köpa två. Sedan är naturligtvis alltid lätt att vara efterklok. ;)

/ Göstha
 
Instämmer med föregående talare.

För många år sedan satt jag och lödde med en lödkolv utan reglering, filade spetsen flera ggr varje kväll, lyckades hitta en 6 mm koppartråd som var rätt diamter och lånade en svarv , och kunde tillverka 20 st nya lödspetsar, så där höll man på. Men en dag var det dags att köpa något nytt i lödkolvsväg, valet blev en Weller med magnetisk reglering. Den var skitdyr, förmodligen i slutet av 60 talet det som blev över på en hel månadslön, transformatorn räckte inte pengen till, utan den lindade jag själv av någon gammal junk.

Det enda felet med den nya fina Wellern vara att den kom 10 år för sent till min hobby.
Trots en enorm investering var den värd varenda krona och funkar än. (40 år)
Fan vad kul det var!!!!

Så att idag köpa ett kvalitetsverktyg, exvis en temepraturreglerad lödstation för 3000 - 5000 kr, eller en klämtång för samma summa är en mycket måttlig investering som räcker hela livet för en aktiv radioamatör. Allt blir roligare och byggena fungerar alltid om man har riktiga grejer. (det sista var lite på skoj)

På den tiden kunde det hända att lödkolven, som ju var en stor investering då, kom med på beskrivningen av sin anläggning. Ex: My rig is TRIO line, R-599 and T-599, antenna is W3DZZ, and my soldering iron is Weller, I am using dynamic home made microphone.
 
På den tiden kunde det hända att lödkolven, som ju var en stor investering då, kom med på beskrivningen av sin anläggning. Ex: My rig is TRIO line, R-599 and T-599, antenna is W3DZZ, and my soldering iron is Weller, I am using dynamic home made microphone.

Där har ni en riktig radioamatör som vårdar värdet av en riktig lödkolv! :)
 
... skulle tro att den klämmer livsbehovet av kontakter för en medelradioamatör, oavsett riktig sådan eller ej. (obs ett ironiskt skämt)
None offence taken, men ack så sant. Jag är varken hardcore eller rättrogen när det kommer till amatörradio. Men tången passar RG174, båda är billiga och lagom till mina ändamål.

Jag ska nog inte nämna att jag har en lödkolv från Biltema ;)
 
Last edited:
Just lödkolvar är en intressant sak... Har testat en hel del olika och de flesta lider av samma sjukdom... Vissa är värre än andra. Men då tänker jag inte på lödkolven i sig utan dom lödspetsar som medföljer eller säljs som reservdelar.

Varför har jag bara halva spetsen kvar efter några dagars intensivt lödande??? Jag kör en vanligt tynnt lödatenn med fluss i. Troligen en sort som många andra än jag köpt på Kjell..

Den lödkolven som klarat sig bäst är en Velleman VTS25, för där sitter samma spets för femte året i rad utan en antydan till anfrätning :eek:
 
Just lödkolvar är en intressant sak... Har testat en hel del olika och de flesta lider av samma sjukdom... Vissa är värre än andra. Men då tänker jag inte på lödkolven i sig utan dom lödspetsar som medföljer eller säljs som reservdelar.

Varför har jag bara halva spetsen kvar efter några dagars intensivt lödande??? Jag kör en vanligt tynnt lödatenn med fluss i. Troligen en sort som många andra än jag köpt på Kjell..

Den lödkolven som klarat sig bäst är en Velleman VTS25, för där sitter samma spets för femte året i rad utan en antydan till anfrätning :eek:

Det finns två olika sorters spetsar, icke pläterade och pläterade.

Icke pläterade (billiga kolvar) har kortare livslängd där kopparn äts upp snabbt och ändrar form medan den andra varianten som ofta är lite dyrare har en ytbehandling på spetsen för att ge bättre livslängd och kvalité och lättare att göra ren, men värmeledningsförmågan å andra sidan något sämre.
 
Själv hade jag till den gamla oreglerade kolven, den med kopparspets, ett ställ med en strömbrytare, när man hängde upp kolven kopplades en diod in i serie med kolven och denna höll sig lite svalare i viloläge, detta gjorde att koppar spetsar höll avsevärt längre.

När en pläterad spets, som de till Weller, får hål på pläteringen går det sedan fort, kopparen bara äts ur.

Koppar har en benägenhet att gå tillbaka till naturens mer stabila tillstånd i form av syreföreningar, oxid. Liksom våra bilar återgår till järnoxid med tiden.
Själva lär vi bli tillbaka till jord vad det lider.
 
Back
Top