CTCSS Jakt vhf frekvenser

De flesta väljer själv om man vill använda CTCSS.
Tonsquelch, Piloton, Continous Tone Squelch System. Många namn på samma sak. till och med utrycket "sidokanaler" eller likande förekommer, avsikten är att ge sken av (lura kunden) att ett visst fabrikat har flera kanaler.
Vissa udda fabrikat av kommunikationsradio och amtörradio hittar på egna namn.
Det förekommer även icke standardiserade toner, eller så har man fel toner, pga av dålig tolerans.
Många komradio har förinställda frekvenser, jaktkanaler med förinställd pilotton.
Möjligen är sändade ton på alltid och man väljer manuellt om man vill göra mottagaren selektiv.
Det går även manuellt att byta ton, för att slippa andra jaktradiogruppers trafik.
Hur man gör skiljer sig mycket var i landet.
I mellan och norra SM kör man nog mest öppen trafik.
Andra förstår sig inte på pilottonen och det blir inget. (läs: tappat bort handboken)

CTCSS funkr utmärkt och ger störningsfri mottagning.
En nackdel kan vara en kort fördröjning som gör att man kan missa första ordet.
Det går att lära sig att trycka PTT 100 ms före tal.

Som radioamatör och skannande 145 MHz bandet, upplever man mycket störningar, särsklit i stan.
Då är CTCSS perfekt, men väldigt få inser att det går att sända CTCSS alltid för just sådana motstationer.

SM4FPD
 
Vi kan väl tillägga att bestämmelserna numera för kommuniktionsradio är att de måste ha selektiv, för att bli godkända och därmed CE-märkta.
Men det är ändå upp till användaren att verkligen använda seleketivet.
CTCSS är ett av de enklaste selektiven. För flera år sedan användes selektiv av typen 2 eller 5 tons system.
Välden är så full av störningar att tillståndsmyndigheten inte kan garantera en störningsfri komradio, uten kräver selektiv.

För amatörradio finns inga krav, men det är en finess att ha CTCSS, en finess som vi bör använda oss av.

CTCSS subton består av en lågfrekvent ton som moduleras in i sändaren, 88,5 Hz är en vanlig sådan ton och är ofta default.
I radions handbok finns en tabell med övriga subtoner.
Tonen ligger under talbandet, som är 300 - 3000 Hz.
Devitionen dvs modulationsgraden är en tiondel av den för tal, det blir omkring +-0,5 kHz. Dvs väldigt svagt modulerad.
I mottagaren skall finns filter som gör att tonen inte hörs, eller bara väldigt svagt. Mottagaren i en komradio, eller amatörradio skall återge 300 - 3000 Hz. Men billigre amatörradio fuskar lite med sådana filter, och tonen kan höras.
En så låg ton modulerad med så låg deviation ger ett modulatiosindex nära 1, dvs liknande tal ändå. Dvs devaitonen är tillräcklig för att kunna detekteras av tondekodern i en mottagare.

Man hör dock komradiotrafik där subtonen hörs väldigt tydligt.
Ibland lika stark som talet.
De beror förståss på att deviationen är fel inställd. Det krävs en devaitionsmätare som inte har filter för talbandet, för att ställa in rätt, man bör även muta sändarens mikrofon unde inställningen.
Något som inte är lätt. Man bör däför förlita sig på att CTCSS är rätt inställt från fabriken i en radio från seiös tillverkare.
Saken kan även bero på att taldeviationen är fel, eller att man talar för långt från micken, volymen måste därmed höjas kraftigt i mottagande radio, varvid ett svagt tal men en stark subton hörs.

Nära det är konditioner på 29 MHz FM del, kan man ibland höra relästationer, exvis New York relet på 29,640 MHz FM, som har en mycket stark subton minst lika stark som talet. Onekligen har de missat inställningen av deviationen.

CTCSS är ett enkelt sytem, men det finns många fel i inställningar och felanvändning trots det.

För amatörradio bör alla ställa in sin radiostation så att den alltid sänder 88,5 Hz subton vid sändning. Om inte anna ton överenskommits.
Då finns möjligheen för den som har apssning att sätta selektiv i sin mottagare för att slippa stömningar.

Att göra sin mottagare selektiv för CTCSS kan heta olika saker, exvis tonsquelch.

Sen finns det ju förståss CTCSS motståndare och CTCSS-förnekare.

SM4FPD
 
Back
Top