cw kunskaber ett minne blot

SM7EQL;87296 Numera finns ett överskott av tillrättalagda aktiviteter som inte kräver någon förkunskap alls för att delta i och det gör att alla kan prova på allt möjligt men på en mycket övergripande nivå så klart. Det är ju som bekant fult att ställa krav och alla skall ha rätt till allt vare sig de kan eller vill. Tänker på skolan som ju blivit ett skämt efter politikernas pajaskonster där.[/QUOTE said:
Det är mycket svårt att vara ung idag!

Skolans problem är bl a att inte hänga med utvecklingen. Ungdomarna är längre fram. Kunskaperna hamnar i kölvattnet.
En av orsakerna till detta är föräldrarna.
Man ska vara mycket försiktig att skylla de generellt undermåliga skolresultaten på politiken.

Många lärare idag (min åsikt) är såna som "kommit igen" till skolan som lärare efter att själva ha "misslyckats" med sin egen skolgång. Tragiskt tycker jag. Det går ut över ungdomarna på olika vis. Det har inget med politik att göra utan beror på skolgången för flera decennier sedan.

Ungdomar som pysslar med många saker har ingen chans att komma på djupet med någonting. Det är riktigt som EQL skriver att det finns alltför mycket idag.
Ungdomar rycks än hit och än dit av inte enbart sitt eget intresse utan av det faktum att det krävs av omgivningen, som ofta består av vad de vuxna kräver. Det är en mycket tuff situation som "vi" sluppit när vi var unga.
I min ungdom var det idrotten som var den skolundertryckande aspekten. Fotbollsträningen gick så långt att ungdomstränarna åkte till skolan och hämtade ungdomar som först ville gå färdigt dagens undervisning innan de åkte till träningen. Jag har exempel på att tränare knackade på dörren till skolsalen och gick in, pekade på en elev och sa "du måste komma nu direkt, träningen börjar nu". Vad gör läraren? Nada.
Är det bra skolpolitik? Näpp!

Jag ville bara skriva detta eftersom det är alltför lätt att skylla skolans "misstag" på fel orsaker.

Å andra sidan, att fördjupa sig i studier och livsframgång så långt att familjebildningen får stå tillbaka är förbanne mig inte bättre !! Näpp!

...så det så...
 
Kan SM6FUD,eller för den delen någon annan,då förklara för mig hur det kom sig att grovt räknat 9000 certifikat av olika A,B och C-valörer med telegrafikrav kunde utfärdas innan 1971?
SM0AOM

Vi fick båda våra certifikat ungefär samtidigt du och jag, K-A. Just då.
Din signal är en prata-till-mig-signal medan min är enligt Televerkets konsekutiva lista.

Som du själv minns från den tiden och historien dessförinnan så var den militära tjänstgöringen omfattande i sin vilja att avtvinga värnpliktiga telegraferingskunskaper. Ur det kom en enorm mängd radioamatörer av vilka möjligen en tiondel fortsatte som aktiva amatörer (endast min personliga uppskattning efter erfarenhet) och av de 9000 var amatörradiocertifikatet troligen en ganska obetydlig livsaktivitet för majoriteten av innehavarna. Försvaret ansåg att det var bra om det fanns en möjlighet att hålla telegraferingsskickligheten uppe genom att ordna med amatörradiocertifikat. Som bekant räcker det med att vara en aktiv "telegraferare" under tre påföljande år för att det sedan ska sitta väl innött. Det var viktigt då. Det är inte viktigt idag.

Vi bör i siffran 9000 bortse från de människor som i amatörradions ungdom skaffade sig amatörradiotillstånd som ett led i sin civila karriär. Sådant är ju som bekant oerhört viktigt för en och annan. Radioaktiviteten beskriver klart och tydligt hur viktigt det är, eller var, för dessa människor. I sådana fall var telegraferingskunskaperna naturligvis endast ett självändamål sett i det perspektivet att karriären så krävde. Det är inte framgång. Det är ett verktygsdrama.

Inga-Greta Åhlvik, Lennart Bruhne (A-cert utan telegrafikunnighet!) och Egon Kärrman gjorde en stor insats i att dra ungdomar till amatörradion med TV-serien "Vägen till C-certifikat" 1970-71.
Det gör SSA idag så gott de kan med de medel som står till buds. TV-programmet försvann dock ur SR's arkiv redan före 1977 och kunde tyvärr inte räddas.
Då var telegrafikravet just ett krav.
Det kravet har "världsordningen" tagit bort. Jag kan på inget vis se någon som helst orsak i att vare sig älta eller nedvärdera de radioamatörer som fått sin amatörradiolicens efter 1971. För att nu inte specifikt nämna senaste decenniet.

Själv innehar jag Radiotelegrafistcertifikat av Första Klass, är befaren, tjänstgort på Kustradio och har ävenledes tjänstgjort i Kungens tjänst på "Firman" i Huvudstaden med placering i den geografiska periferin. Till trots för detta engagemanget i allt som har med telegraferande att göra så kan jag ändå inte försvara ett återinförande av telegraferingskunskap för amatörradiocertifiket utom på en enda punkt; skilja agnarna från vetet. Men när man har en önskan att skilja ut vissa människor från andra så är man inne på en farlig väg. Det är ju, som jag hoppas bekant, så att det finns människor som har en oerhörd skicklighet i vissa ting medan annat bjuder fullständigt motstånd. Populärt nämns det att Einstein hade svårt att knyta sina skor.

Amatörradion är en verksamhet som idag verkligt är uppluckrad. Den cementerade specialiseringen som amatörradion företrädde för 50 år sedan kan på inga villkor vidhållas. Det är omöjligt. Att då i allt sitt verkande strida för en tillbakagång anser jag vara förbundet med en form av framtidshat. Ungdomshat?
 
FUD skrev; "En av orsakerna till detta är föräldrarna. Man ska vara mycket försiktig att skylla de generellt undermåliga skolresultaten på politiken."

Orsak och verkan. Man får nog gå tillbaka ända tills 68-rörelsen för att begripa sambanden Bengt. Vi gamla som gick i grundskola huvudsakligen på 60-talet klarade oss med nöd och näppe igenom den gamla ordningen med auktoritära lärare innan den ersattes av flumskolan som ett resultat av en helt förändrad politik och en ny syn på behovet av kunskaper etc. Du vet lika väl som jag allt det här så försök inte försvara politikernas cirkuskonster. Häpp!

Den nya skolan på 70-talet tillät eleverna att göra som de ville vilket de naturligtvis också gjorde och idag är de forna vildarna själva föräldrar och en del av dessa har noll koll på sina ungar som liksom de själva driver runt vind för våg. Bara att öppna ögonen och se hur det ser ut. Ett visst uppvaknande från politikerhåll har vi nog också sett de senare tio åren men det lär dröja många år till innan ev förändringar får genomslag. De lärare jag känner - en handfull på olika nivåer - är mer eller mindre uppgivna och en del anser att de saknar verktygen för att göra ett bra jobb som lärare. Andra önskar sluta som lärare. Tydligen går tiden åt till en massa annan skit än regelrätt undervisning och verkningsgraden är generellt sett låg. Allt detta får följdverkningar i högskolan där tiden i många fall får ägnas åt att repetera sådant som eleverna egentligen redan skulle klara av...

Nä, det behövs nog nytänkande inom hela den sektorn. Obligatorisk telegrafiundervisning redan i småskolan kanske inte hade varit så dumt i syfte att tidigt härda eleverna i uthållighet och träna upp finmotoriken i fingrar och handleder - en sorts hjärngymnastik. Vad tror du om ett sådant förslag till politikerna Bengt?
 
Att skylla på skolungdomarna själva är ganska verkningslöst.
Såvida man inte tror på "arvssynden" så är dagens ungdomar helt oskyldiga till sin situation.

Barn och ungdomar under 18 år saknar rösträtt så de kan själva inte rösta fram några företrädare,
utan det är föräldragenerationen som har fått de politiker som de förtjänar.

Problemet ligger nog snarare i att många som skaffar barn i dag själva är barn intellektuellt sett
och förväntar sig att "samhället" eller "skolan" helt ska överta deras ansvar för att uppfostra barnen.
Så att föräldrarna kan ägna sig åt något roligare och mindre ansträngande.

Något som skolan varken har resurser eller mandat att göra.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
FUD skrev
Din signal är en prata-till-mig-signal medan min är enligt Televerkets konsekutiva lista.
Den var onödigt taskig, Bengt. Du får det att låta som något närmast otillbörligt att ha ett begagnat call.

Betraktas det på något sätt viktigt eller fint att ha en "gammal" anropssignal? Som färsking var väl snarast lite av en olägenhet, eftersom man felaktigt kunde uppfattas som gammal räv eller misstagas som den tidigare innehavaren.

Många av oss som tog första certet någon gång i mitten av sextiotalet tilldelades en begagnad anropssignal utan att på något vis försöka snacka in oss hos Televerket. Ett par månader eller mer, efter avlagt prov, kom det mycket efterlängtade brevet med tillstånde och det tilldelade callet. Själv skulle jag fått ett sent D-call om inte tidigare call återanvänts på den tiden, och skulle ha varit/vara minst lika nöjd med det.
 
Quack?

Nu slirar det iväg från trådens ämne ... Sorry Bengt, men obildade jag förstår inte vad du menar. Strunt samma, vi lägger ner det sidospåret.
 
Nu har jag testat radioskolan.se och sk4sq.net och det första intrycket är att den förstnämnda är mycket roligare. Jag tror det är smart att direkt börja på 75-takt än att först börja med 30-takt för att senare lära om till snabbare takt.

http://www.radioskolan.se/cwkurs/index.htm
 
Det bästa rådet jag kan ge dig är att läsa igenom handledningen mycket noga mer än en gång. När du känner att du förstår inlärningsprinciperna kan du börja träna. Acceptera att hastigheten känns "lite för hög" i början och att du inte riktigt hinner skriva ner tecknen. Men som med all träning så skall det finnas ett visst motstånd så att effekten blir så hög som möjligt.

När du kommit en bit på väg så hamnar du förr eller senare på en platå där du inte kommer vidare. Många upplever att det t o m börjar gå sämre och det är här de allra flesta ger upp och hoppar av. Men trots att du upplever att det står stilla så tränar du ändå upp säkerheten och likt en propp i avloppet så smäller det till igen och du tar ett stort kliv framåt. De flesta som kämpat med telegrafiinlärning kan bekräfta detta.

Den största fördelen med Koch-metoden som Radioskolans kurs tillämpar är att du får lära dig att behärska en relativt hög trafiktakt som är användbar i praktiken. Den gamla inlärningsmetoden som användes inom t ex svenska Armén byggde på principen med spärrad text där teckenhastigheten var hög men med utökade mellanrum. Den metoden upplevs betydligt lättare av de flesta eleverna men kräver också många fler lektionstimmar eftersom den hastighet man lärt sig i grundutbildningen inte är användbar i verkligheten. Så för att få nytta av färdigheterna så krävs betydligt mer övning där takten succesivt ökas till 56 takt och därefter 60 takt trafiktakt osv.

Många av de som använt de militära kurserna i egenundervisning har haft väldigt svårt att vänja sig av med spärrad sändning och det låter allt annat än snyggt. Även om du tränar helt själv så är det nyttigt att finna en mentor som kan hålla dig i örat och med jämna mellanrum kolla att du är på rätt spår. Särskilt viktigt när det gäller sändningen så att du dels lär dig korrekt nyckelfattning och dels sänder snyggt. Och till sist, ge fan i elbuggen vid sändning tills du till fullo behärskar den manuella nyckeln i minst 60-80 takt. Då har du alla chanser att bli en duktig telegrafist som förmodligen är ditt slutmål.

Jo, jag vet att det finns dom som inte delar alla mina råd här men bry dig inte om dom. Om möjligt håll dig till en (1) inlärningsmetod och följ handledningen noga.
 
Ytterligare ett par råd:

Ladda hem G4FON Koch Morse Trainer A Morse Trainer using the Koch method som komplement. Programmet kan kompletteras med ÅÄÖ och andra tecken som man även vill kunna.
Det finns en hel del andra användbara och roliga funktioner i programmet som t.ex. text-till-Morse konvertering och simulerade QSO:n

Lyssna mycket på telegrafi på amatörbanden (och även utanför)

Börja inte med sändning förrän mottagna ljudbilder "sitter".
Använd handnyckel tills du känner instinktivt hur riktigt formade tecken låter
Gör till vana att översätta text till Morse "i huvudet"

Skriv ner allting du tar emot åtminstone till en början.
Vänjer man vid sig att "ta i huvudet" tidigt blir det hopplöst att skriva ner mottagen text ifall man skulle behöva.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Jag har lyssnat på flygradiofyrar som ett komplement till Radioskolans filer. De finns på 300-400 kHz och identifierar sig med telegrafi. Sedan kan man leta upp dem på REU > signals och se om man har fått rätt.
 
... Acceptera att hastigheten känns "lite för hög" i början och att du inte riktigt hinner skriva ner tecknen. Men som med all träning så skall det finnas ett visst motstånd så att effekten blir så hög som möjligt...

Särskilt viktigt när det gäller sändningen så att du dels lär dig korrekt nyckelfattning och dels sänder snyggt. Och till sist, ge fan i elbuggen vid sändning tills du till fullo behärskar den manuella nyckeln i minst 60-80 takt. Då har du alla chanser att bli en duktig telegrafist som förmodligen är ditt slutmål...
Min egen erfarenhet är att man inte ska tillämpa samma princip vid sändning med manuell nyckel som vid mottagning. Sänd i den takt där du känner dig säker och inte är spänd. Hastigheten kommer att öka efterhand och liksom av sig själv.

Om man under en längre tid försöker sända fortare än man egentligen behärskar, riskerar man att förstöra "handstilen" och det blir ett tidsödande jobb att få tillbaka den. Tro mig, jag vet av egen erfarenhet - och det trots att vår telegrafilärare varnade oss!

/ Göstha
 
Hej Ni alla Oldtimers och andra nyare älskare ( amateur - är detta inte ett franskt ord som betyder just detta? ) jag är en oldoldtimer som var redan Oldtiimer innan många av Er blev hams? Min cw rmed handlovsrörelser och allt övrigt som inpräglades av sergeanten Essle på Armens Signalskola, låter pyton nu , när gikten har drabbat morsehanden och liksom Sokrates med sina stenar i munnen jag snackar endast i höger mungipa, måste nu lära mig använda manipulator vid min mycket höga ålder. Som OOT skall jag nu fuska mig fram och använda mig av fuskmedel ! Usch! Jag , som alltid varit stolt över min fist och vinnlagt mig om en snygg och korrekt sändning med egen kraft och hand.

Är det någon som kan visa mig hur man gör och kanske låna mig tillfälligt en manipulator innan jag ger mig ut på på köprunda?

Jäkla sergeanten Essle , som tog upp oss från 0 till 80 takt på. 8 lektioner. Jag lärde mig aldrig skriva automatiskt och har hela livet tagit cw i huvudet. Nu ,efter minst en TIA och en hjärninfarkt vid 87 ,har detta blivit svårt .

Men, har nu hittat min tillfälliga nisch kring 14050 där man kan tuffa i sakta mak med likasinnade.

God Jul då ungdomar de KI
 
God Jul -KI
Har själv bara använt mig av handpump men nyfikenheten drev mig att prova en manipulator. Det gick inte bra alls.
Det var lättare att få till det med en mekanisk bugg men ack så dyra.
 
Igge,
Ska du skaffa en mekanisk bug, se till så den har två vikter (de justerbara), oavsett märke. OK de är dyra, men väl värda, har haft ett par kompisar som nästan hamnade på "snurrkåken" efter att ha krånglat med injusteringen av vissa bugar.
God Jul / Uffe
 
Det här är väl hur OT som helst, men hpe ingen misstycker ;)

Tjena Goldschmitten!
Kul att se dig aktiv här på forumet. Tipsar dig att inte bry dig om en "manipulator" det blir bara bekymmer..

Fortsätt med straight keyern, eller ta steget fullt ut till tangentbordet.

Har själv reumatiskt i händerna, knäna, ena höften - svårt att (inte gå) förflytta mig överhuvudtaget, söker OP till våren få se hur det går.

Sköt om dig o lev väl, God Jul & Gott Nytt År! Vi hörs..

/ Uffe -CIQ
 
Tack för rådet Uffe!
Högst på listan står en Begali Blade som är lite svensk så att säga. Sen får väl den mekaniska stå på tur tills det trillar in en lotterivinst.

God Jul och ett riktigt Gott Nytt År!
 
Hög tid för lite Julklappsrim.

”Med denna tingest ena ända kan du kod till världen sända. En grej som inte är antik men ändå ganska så unik Om du smeker den en gnutta kanske når den till Calcutta. Är du sen flitig med handen, får du alla på banden"


/Göran
 
Back
Top