Det är för lätt att ta cert

R8N

R8N

R8N CB SHOP
Jag tycker det krävs för lite av nya radioamatörer. Det räcker med att man går en kurs på några kurstillfällen och sedan är det klart.

Samtidigt tycker jag det är för svårt att komma igång med amatörradio för ungdomar och andra som vill komma igång. Förr i tiden fanns det tre olika licenser. Om man delar upp provet i tre delar så kan man höja kompetenskraven utan att det blir för svårt att rekrytera nya radioamatörer.

Det första provet fokuserar på hur man använder sin amatörradiostation. Man går mer på djupet när det gäller anrop, bandplaner m.m. Har man klarat av den första delen så har man tillgång till 10-meter/VHF/UHF med CE-märkta omodifierade FM-stationer.

Det andra provet handlar om radioteknik, elsäkerhet m.m. Som det är idag känns det som man bara skrapar på ytan i ämnet. Med en bättre utbildning får man en bättre kunskap i hur en radio är uppbyggd och det blir lättare för eleven att komma igång med egna byggen och experiment. Nu finns det sällan någon bra påbyggnadskurs i radioteknik utan man får läsa på egen hand. Vill man komma igång på riktigt tycker jag att man kan förvänta sig en bättre grundutbildning.

Det tredje provet är en fördjupning av prov två där man får fullständig tillgång till vad amatörradion erbjuder.


Är jag helt ute och cyklar i mina tankar? Jag tycker det är för svårt att engagera ungdomar samtidigt som kraven på amatörer är för låga.
 
Paradox/maskburk:
"Jag tycker det är för svårt att engagera ungdomar samtidigt som kraven på amatörer är för låga."

Ungdomar idag är rätt bekväma :-) - allting ska vara tillgängligt bums, liksom, utan investering. Allra helst fullt ös direkt, via nån mobiltelefon-app. Så: hur ska vi kunna intressera ungdomar om det är svårt?

Men du tänker rätt, nånstans. Och nu får du antagligen huka dej, för nu kommer det bli hett om öronen :-) Tack för ett kul ämne!
 
Vet inte om detta är ett nytt ämne. Dom flesta trådarna brukar ju hamna här till sist!
 
Det är inte för lätt att bli certifierad som användare av radioutrustning och börja som radioamatör. Det är mycket viktigare att ställa frågan varför jag vill bli radioamatör. Det måste finnas nåt mycket djupare som driver en individ till att vara radioamatör än tro att det är ytterligare ett "chattforum" bland allt annat tramsbrus på internet eller liknande. Grundläggande hantering och handhavande av utrustning och teknikregler inom frekvensområden för att komma igång, samt att vara knuten till en radioklubb ser jag som en viktig inledning. - Att klara uppkörning för bilkörkort innebär att man övningskör på egen hand. - Ingen blir fullärd, lyssna på banden och dra slutsatser!!

SM0HXO / Sven.
 
Hej!

(Förutom dom krav på provfrågor som PTS helt rätt håller på att uppdatera till internationell nivå utan samverkansgruop)


Jag tror vid en närmare eftertanke inte att det är något större problem i vilken svårighetsgrad det är i att avlägga ett prov för certifikat utan det är mycket mera komplicerat än så.

Förr fanns det en naturlig inslussning i hobbyn via aktiva klubbar som både fostrade och pekade på olika nischer som kunde vara intressanta för vederbörande att fördjupa sig i.

Nu när vi är i ett läge där fler och fler klubbar havererar och det bara är några med bra driv kvar, så blir kontentan att man går en veckoslutskurs för att sedan släppas lös utan vare sig mentorer eller fungerande klubbar som visar på vad som är rätt och fel.

Resultatet blir att man står med ett ben på repeatersidan med lite inslag av 80M allmänt tjafs samt även står kvar i sitt gamla intresse med ej helt laglig radiotrafik.

Detta är en situation som inte kommer att föra med sig något gott för oss som vill hänga kvar i hobbyn ett antal år till.

Jag kan bara referera till hur jag upplevt dom senaste 15 åren, och i så gott som alla fall där man kört lite repeater samt 80M trafik (i repeater QSO style) så har utövarna i princip försvunnit.

Där man har hittat ett litet ämne som man brinner för och har hittat likasinnade äldre som förebilder så har resultatet blivit bra och det har resulterat i ännu mera avkastning som ringar på vattnet.

För oss som njuter av friheten med en experimenterande hobby så hade det varit mycket bättre att dom som inte tänkt följa dom lagar och regler som gäller inom amatörradiotjänsten inte hade haft möjlighet att få ta ett cert så lätt.

Men hur ska man kunna sålla agnarna från vetet på ett bra sätt utan att tappa bort sådana intressenter som kanske skulle ha blivit en tillgång i hobbyn?.

Jag är inte säker, men kanske en novislicens med typgodkänd effektbegränsad utrustning och sedan efter en tid kunna uppgradera till full behörighet skulle vara mera effektivt?.

Mest troligt skulle slutresultatet bli det samma med att dom som var riktigt intresserade från början tar sig vidare och dom andra försvinner.

Finns en risk att flickan som sa att man får kyssa en hiskelig massa grodor innan man hittar sin prins hade rätt;)


73 Håkan SM7WSJ
 
Det finns faktiskt de som skaffar sig ett amatörradiocertifikat för att kunna dela intresset med någon annan människa som de tycker mycket om. Det kan vara en man, en hustru, en livslång kamrat, arbetskollega eller vad som helst. Till och med kan det vara ett krav från en arbetsgivare. I sådana fall kan man inte och man ska heller inte ifrågasätta syftet med amatörradiolicensen. Dessa människor kommer inte att köra ett enda QSO. De kommer däremot att kunna bidra med uppmuntran, livsengagemang, hänsyn, förståelse och många andra ting. Sådana saker som väldigt många nu aktiva radioamatörer inte riktigt förstår sig på. Över huvud taget.
Eftersom det står var och en fritt att läsa sig till de kunskaper som krävs så har ingen annan människa med det beslutet att göra.
Dessa människor som tar sitt certifikat av en sådan anledning, kommer att göra någonting oerhört värdefullt för amatörradiokollektivet. Någonting som vi andra inte alls begriper. De kommer att göra någonting som är helt tvärt emot det som många aktiva radioamatörer faktiskt ägnar sig åt dvs ringakta varandra, förminska sina kollegor, förtala och kanske rentav förnedra. Dessa icke aktiva och medkännande människor som tar sitt certifikat för medmänsklighetens innersta kärna, kärlek och värme, inte fan gör det dem till mindre värda radioamatörer, eller hur?
Med ett sådant bidrag till amatörradioandan kan vi andra bara bli bättre i allas vår förmåga att visa varandra hänsyn.

Däremot, de som vill ha ett amatörradiocertifikat av den enda anledningen att få tillgång till bättre utrustning, högre effekt, flera att hacka på, de skulle kanske istället inhandlat sig en penisförlängare. Därför att något fel är det. Någonstans.
 
En tanke jag har med att det fullständiga certifikatet ska vara uppdelat i tre delar är att man behöver komma närmare sin radioklubb. Som det är nu massproduceras radioamatörer enligt principen fort in och fort ut. När man har sitt papper finns det sällan någon fortsättningskurs.

Att ta cert kan istället bedrivas i studiecirkelform under ett läsår från höst till vår. Att gå i studiecirkel är ett sätt att umgås och man hinner skaffa sig nya vänner.

Jag tror det är viktigt att få in ungdomar i amatörradiovärlden eftersom de kommer med ett nytänkande och har växt upp med en annan teknik än de som tog cert innan den digitala tidsåldern. Amatörradio ska väl ändå vara en experimentverkstad för nytänkande.
 
Det jag har hört om dagens kurser är att det finns de som tycker det var för lite.
När man väl har köpt en rigg, antenner e t c då kommer frågan: Hur gör man?
Här får nog de som utbildar göra en liten insats utöver det som står i läroplaner m.m.
 
Helt riktigt måste kursledaren prata om bra mycket mera än bara de ting som kommer på ett prov. Just därför tillverkade jag ett helt eget kursmaterial eftersom SSA's utbildningspaket inte alls räckte till. Av de kanske 200 som gått mina kurser var det många som tyckte att 6-8 månader var för lång tid. Jag kom fram till att orsaken till den inställningen oftast berodde på resväg och kurskvällens placering i veckan. Därför har veckoslutskurserna ett berättigande i tidshänseende. Dock inte i kunskapshänseende. Två helger räcker inte. Det är väsentligt mycket bättre att bara vara medlem och ha frågor, under ett par år. Bäst är naturligtvis att vara medlem, gå en kurs och låta den ta sin tid. Jag håller just nu på med ett litet antal kursdeltagare. En av dem sa senast att han hellre väntar med göra sitt certifikatprov tills de nya proven kommit (anm.: PTS och nuvarande utveckling av provfrågor) därför att då får han ju lära sig mera! Synnerligen insiktsfull inställning! Ingen av mina "elever" har inställningen att de fort-fort ska hinna med ett prov.
Det finns så fruktansvärt många saker att berätta om och så mycket att lära ut. Gör man allting intressant så går det faktiskt in. Däremot är matematiken den svåraste biten. Jag tror att det är just matematiken som får många att gäspa och känna suget rinna av. Det får vi nog skylla skolsystemet för. Den matematik man lärde ut i den statliga förvaltningens skola under 60- och 70-talet bestod i sådant skit som mängdlära och i det närmaste sociala analyser istället för regelrätt algebra och problemlösning.
Ungdomar lockas inte av radio. Inte heller av vad vi gamla stötar pysslar med. De lockas av utmaningar. Radio är ingen utmaning. Contesting är däremot en utmaning och den speglar också online-spelens hetsiga värld liksom spelarnas samarbeten och konkurrens. Detta har jag och flera andra försökt förmedla det senaste decenniet men mycket få människor i det svenska amatörradikollektivet lyssnar till sådant. De tittar oftast inte längre än till kanten på sin personliga ankdamm. De vet att det finns andra ankdammar men inte var de finns någonstans. Det blir inget samarbete. SSA har gjort en satsning med ungdomar i contest. Det räcker inte med en. Och det räcker inte med att bara ett par stycken i SSA gör det. Det krävs att alla de som är motståndare till contesting tiger om sin åsikt, tänker om, tänker rätt och engagerar sig.
Ungdomarna väljer hela tiden de saker som passar dem bäst. Det är en naturlig utveckling. Precis som de inte väljer att gå till folkparken längre (som nu är ett minne blott på de flesta orterna i landet) utan istället väljer att häcka i Ventrillo och andra bredbandsmedia. Det är inget fel. Det är en naturlig utveckling.
Om amatörradion ska engagera andra än bara äldre människor så måste hobbyns förespråkare engagera sig i ungdomarnas intressen. Därefter initiera amatörradion kring de intressena. Först då kommer amatörradion att få ett namn på ungdomarnas stjärnhimmel.

Av alla de ungdomar som jag haft som elever så har ingen (ingen!) ens provat spela World-of-Warcraft. Ingen av dem! Blizzard har idag 12 miljoner användarkonton i världen. Inte bara ungdomar naturligvis. Men tänk allvarligt på vad det är som lockar! Lockar amatörradion på samma vis? Nej. Varför? Därför att vi bara pratar. Många av de unga eleverna tyckte det var "ashäftigt" med CW. Flera ville prova. Ingen ville lägga ner den tid som fordrades. Men de ville prova!!!
 
Last edited:
Jag tror inte på svårare prov, men kanske däremot bredare kunskaper och lite praktiskt utövande utöver läsa boken.

När min generation konfirmerade sig så var det givetvis en massa teorilektioner, men dom som konfirmerade sig
fick även ett "stämpelkort" där dom skulle samla 10-20 stämplar under tiden.
Stämplar fick man genom att gå i kyrkan eller delta i andra av kyrkan anordnade aktiviteter.

Man skulle kunna ha ett liknande system med en stämpelbok för klubbesök, dubbla stämplar för klubbesök då det är någon form av föreläsning/utbildningskväll och trippla stämplar för att delta i en fieldday eller en contest med klubben.

Hur många stämplar man ska behöva kan väl vara lite flytande, har man svårt att ta sig till klubben så är det ju svårt att få stämplar, men kan man då bevista en fieldday eller köra contest från klubben en gång så går det ju lite fortare.

Detta ställer ju dock krav på att klubbarna arrangerar föreläsningar, fielddays och deltar med ett multilag i contests.
Eller i alla fall att man samlas och pratar radio över en kopp kaffe lite då och då.

Min lokala klubb har träffar tisdagar och torsdagar varje vecka, torsdagar brukar vi försöka ha något föredrag om något, kanske inte alltid radio relaterade ämnen, tisdagar dricker vi mest kaffe, just nu pågår faktiskt en nybörjarkurs på tisdagar.
 
De som inte har tid med föreningsverksamhet då?Då blir det inget cert oavsett hur "påläst" och erfaren du är?
 
Vad är viktigast att kunna?Reglementet eller räkna ut effekten på nånting?
Tidigare debatt bottnar ju helt klart i att det är reglementet som är på efterkälken...:eek:
 
Last edited:
SA7CBR said:
De som inte har tid med föreningsverksamhet då?Då blir det inget cert oavsett hur "påläst" och erfaren du är?
Click to expand...

Dom som inte har tid att gå kursen då?

Dom som inte har tid att läsa boken då?

Förut var det en jäkla massa kurstillfällen man fick springa på, nu har det blivit alldelens för få, jag tänkte närmast att man ersätter några av kurstillfällena med praktik/social samvaro med andra radioamatörer, för att på så sätt tillskansa sig sådant som inte står i boken nuförtiden.

Dessutom tror jag starkt på att man skötrr sig bättre om alla på klubben vet vem man är.

Men visst, det finns dom som har mer än 10 mil till närmaste klubb och då kanske man kan byta ut mot en eller två kvällars praktik då man går igenom praktiskt handhavande och kör några qson...
 
Dom som inte har tid att gå kursen - Det var jag,jag jobbar på dygnets flesta timmar,kunde alltså inte ta mej till nån kurs mer än typ mitt i natten....
Jag läste själv,oftast hemma vid köksbordet,eller kanske att jag tog med mej böckerna en helg jag jobbade,läste när det fanns tillfälle....
Tja,jag skrev för en provförrättare från PTS,och klarade det....året var 2012!
Radion klarade jag att bemästra långt innan certet var vunnet,men det kanske inte har nån betydelse i det hela!
Att det krävs hjälp med vissa saker betvivlar jag inte,men det där med att tvinga in folk i radioklubbar ger nog motsatt effekt om man inte SJÄLV är intresserad av det...
 
Det är väl som att plugga på högskola. En del går på alla föreläsningar och andra väljer att sitta hemma på kammaren och läsa in allt på egen hand. Slutmålet är detsamma, att klara tentan. Jag valde att åka till skolan eftersom det samtidigt var trevligt att träffa klasskompisarna. Människor är olika och har olika förutsättningar.
 
SA7CBR said:
Men frågan återstår ju,som HXO skrev tidigare - Varför vill man bli radioamatör?
Click to expand...

Tja, amatörradiotrafik definieras som "icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan vinningssyfte."

Vill man detta, är amatörradio kanske en hobby som kan roa. Vill man något annat gör man troligen något annat.
 
SM5JAB said:
Tja, amatörradiotrafik definieras som "icke yrkesmässig radiotrafik för övning, kommunikation och tekniska undersökningar, bedriven i personligt intresse och utan vinningssyfte."

Vill man detta, är amatörradio kanske en hobby som kan roa. Vill man något annat gör man troligen något annat.
Click to expand...

Klart som fan att man är intresserad,blev nästan "halshuggen" av min morbror vid 15-års ålder för jag låg och sände musik
på P3's radioplats i SkåneSydVäst med ett litet hembygge jag hade hittat ritningen på,köpte komponenterna på Mater Import i Lund(tror det är där "Kjell&Kriminell" ligger idag....kul som fan!Snacka - Voice!Inte nåt jävla CW!Har ALDRIG varit kul för mej.....
 
Hej på Er alla.
När jag 1951og mitt cert var några av de viktigste kraven att man var lämplig som person d.v.s
- Att man följde de förskrifter som fanns.:
- Att man använda ett vårdat språk, d.v.s. utan svordomar och liknande.för att föra fram sina synpunkter i tal eller skrift.
- Att man visade empati och respekt för sin omgivning.i uppträdandet på banden och övrigt..

Sammanfattat innebär det att man inte når någon framgång och trovärdighet om detta inte uppfylls..
Med vänlig hälsning
// Thord.
..
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top