Även jag har rotat i en liknande matlåda... inte den mest servicevänliga konstruktionen om man får vara lite kritisk. Hade de något sorts system med utbytesenheter för att underhålla CR304 & Co? Man kan i alla fall tänka sig att de som fanns i den gröna världen åkte till Arboga eller Växjö. Alternativt att någon tekniker på lokal miloverkstad skickade trasig modul till central verkstad för utbyte där den sedan reparerades. En riktig SRT-nördfråga som någon kanske har svar på.
När "System 300/500" tog form i slutet av 60-talet tänkte sig konstruktörerna en underhållsplan något i denna stil:
- Utrustningarna gick i sin driftmiljö tills något gick sönder;
- Vid ett fel användes den inbyggda testutrustningen för att konstatera vad som hänt;
- Den defekta modulen (alltså inte "matlådan") byts ut vilket endast kräver enkla verktyg (har provat att fullständigt skruva isär en CR302A m.h.a schweizisk armékniv, vilket tar c:a 30 minuter);
- Modulen sänds in för reparation, i den första linjen byts undermoduler ut och i den andra linjen repareras det på komponentnivå.
Mottagaren (och excitern) består av 5 huvudenheter; frekvenssyntes, mottagar-/signalgenereringsenhet, kraftaggregat, referensoscillator samt chassie. I chassiet sitter sedan olika instickskort, MF-filterkortet samt frontpanelen. Allt utom MF-filterkortet kan demonteras utan att behöva löda.
MTBF på den kompletta enheten uppskattades till c:a 5000 timmar, och vart 8-10 de fel uppskattades att kräva insats vid en bättre utrustad depå, där testjiggar och mer kvalificerad mätutrustning skulle finnas.
En mottagare som hade en 10-årig förväntad ekonomisk livslängd antogs behöva besöka en sådan depå kanske 3 - 4 gånger.
Hela "underhållsanalysen" kan läsas på sidorna 22 - 25 i detta dokument:
http://bama.edebris.com/download/srt/cr300/CR-300 Series.pdf
Verkligheten kom att justera prognoserna.
När några "barnsjukdomar" åtgärdats så får enheterna MTBF i häraden 50000 timmar, vilket leder till att "depåservice" har blivit mycket ovanligt. Den brukar inskränka sig till att byta elektrolyter i kraftaggregatet samt byta och justera omkopplarna för frekvensinställningen, vilka energiska operatörer kan lyckas att slita ut.
För de c:a 20 CR30x som jag hade ansvar för hos Stockholm Radio behövdes service på komponentnivå runt 3 ggr/år, mest kraftaggregat och som 2:a syntesen. På de allra äldsta mottagarna så åldrades fasdetektor och loopfilter vilket gjorde att syntesen till sist inte låste. Jag löste detta genom att byta ut den "matlådan" till en nyare som vi lyckades köpa ett antal av när SRT konkursade första gången. På senare tid kom det en och annan CA3026.
De äldsta CR30x som ännu är i drift kommer ur 0-serien (serienummer 2) och har varit igång sedan 1970.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
