Döms för dålig elsäkerhet.

SM4FPD

Well-Known Member
Vi har här på forumet ofta talat om elsäkerhet, och en radioamatör får ju själv bygga och ansluta till elnätet numera. Men han har oxo ansvaret för att byggena uppfyller elsäkerhet och EMC kraven.

Här kan vi läsa om ett företag som sålt en sak som fick hela huset att brinna upp: https://www.dn.se/ekonomi/kjell-och-company-doms-att-betala-over-3-miljoner-kronor-efter-villabrand/
Med detta som exempel ser vi att försäkringsbolagen börjar se och undersöka, få upp ögat, om vad som kan ha orsakat branden, och se till att någon får ta ansvaret.
Vi kommer säkert att få se mer av detta framöver, exvis rubriken: "gammal amerikansk radiostation med dålig isolation på sladdarna,hos radioamatör började brinna, huset brann ner till grunden."
Så visst har vi som radioamatörer liksom företag som säljer elsaker ett tungt ansvar när det blir så här....
Radioamatörer har som vana att spara och använda extremt gammal utrustning som på sin tid inte behövde var ens S-märkt. Idag 40 - 60 år senare kan gummiisolation etc vara så dålig att saker kan hända, liksom permanentade experiment med provisoriska uppkopplingar.

Trots sådant så verkar ändå den moderna elektroniken med bristfällig konstruktion, eller bristfällig efterkontroll vara farligare ( läs: billig skit). Exvis laddare till och Lion accar.

Frågan är om en radioamatör med ett radiorum fullt av gamla grejer kommer att bli mer undersökt, efter en olycka, än en vanlig familj med dåliga moderna grejer? Hittar man i brandresterna mängder av gamla plåtradio smälta sladdar sprängda kodningar etc så är vägen till nävar kort.

Vi kan se på Elsäkerhetsverkets hemsida hur de belägger många varor med försäljningsförbud och återtagande, av just sådana här skäl.

Kanske en debatt i ämnet, kanske tips om att förbättra sin elsäkerhet?
Exempel på riktigt dåliga saker som står där i radiorummet?
En enda billig pryl från Kina där man spar 122 kr kan orsaka katastrofala saker.

Så vitt jag förstår ingår detta bara marginellt i amatörradioprovet numera.

SM4FPD
 
Jag har en keramisk ugnsform som jag använder till diverse laddare av säkerhetsskäl. Där känner jag mig trygg att lämna dem och objektet som skall laddas. Det är ju när man vänder ryggen till som det kan skita sig. - Nu när det nalkas jul och därefter då många olyckstillbud brukar uppstå, gäller det att vara vaksam på allt vad elprylar kan ställa till med pga kvalitetsproblem..

/Sven.
 
Hej jag brukar också rota runt i gamla prylar som man har köpt och för att jag är elektriker
Köpte mig för ett tag sedan en Euratele signalgenerator som jag skruvade isär innuti
Och det satt ett schema fasttejpat i lådan så det gick att se hur det var gjort och där
Fanns det 3 st 32uF 450 V ellytersom såg torra ut så nu har jag köpt 3 nya på 33 uF 500 V
Ifrån Ask Jan i Tyskland så det blir lite helgpyssel.

Har en gammal frekvensräknare med Nixie rör där jordfelsbrytare löste ut i centralen i lägenheten
Så den har jag bytt ut det Amerikanska nätfiltret till ett modernt Schaffner i samma storlek så det
Var bara att skruva dit det jag misstänker att det är för höga läckströmmar ifrån x och y konden
Statorerna i nätfiltret eftersom det var amerikanskt
 
Dåligt med inlägg och debatt i detta ämne. Man har man inte haft oturen att vara med om en brand, eller ett tillbud, så finns ju knappast något intresse.
För att späda på med lite skräckpropaganda, läs den här artikeln på Ny Teknik… https://www.nyteknik.se/samhalle/dubbelt-sa-stor-risk-for-elbrand-i-gamla-hus-6941738
Observera en mening i artikeln:
"Du har ansvar för din egen elanläggning precis som att du har ansvar för att bromsarna i din bil fungerar, säger han"

Jag har sett gamla hus med vägguttag som var avsäkrade i centralen för 2 A, en vanlig säkringstyp förr. Med en värmefläkt på 1 kW, eller mer, fick man säkra upp till 10 A i centralen. Men det luktade bränd bakelit från vägguttaget..... Så är det nog i många stugor där ute.

Nå vi är radioamatörer och har ett om möjligt ännu större ansvar. Och de gamla grejerna som inte var S-märkta från 40 till 80 tal finns fortfarande kvar och körs ibland.
de börjar bli gamla och eldsäkert är i viss mån en färskvara.

SM4FPD
 
Jag har sett gamla hus med vägguttag som var avsäkrade i centralen för 2 A, en vanlig säkringstyp förr. Med en värmefläkt på 1 kW, eller mer, fick man säkra upp till 10 A i centralen. Men det luktade bränd bakelit från vägguttaget..... Så är det nog i många stugor där ute.
Köpte en sommarstuga för 2 år sedan. Vissa eluttag och kopplingsdosor blev riktigt varma när man körde extra element på vintern.
Tur att jag kunde låna en värmekamera på jobbet annars hade det nog tagit eld.
Kabelisoleringen hade dragit sig tillbaka p.g.a. hög värme så att kopparledningarna var blottade i kopplingsdosan.
Skruvarna var inte åtdragna i eluttaget med hög kontaktresistans som följd.
Hela elsystemet ser ut att vara utfört av en hobbyelektriker.
 
Jag bytte 16A säkringar och porslinshållare, samt rengjorde bottendelen i mitt proppskåp, utomhus, på landet. På en av porslinshållarna så var metallen(som utgör gängan) blåanlöpt. Det gick även att känna på porslinshattarna vem som var varmast. 10-16A i belastning, och lite övergångsmotstånd(utöver proppen), så ger det värme, = att elda för kråkorna, samt spänningsfall.

/Sven.
 
Jag har varit med om elrevision på företag, dvs en sorts besiktning som krävs av exvis försäkringsbolag, då kollar man bl.a. värmen i elcentralerna, Som du Sven är inne på, sista gångerna med värmekamera. Ofta blir det rätt varmt i en sådan elcentral, klart varmare givetvis på ett företag där vi har betydligt större effekter. Det kan i alla fall löna sig att kolla över centralen, dra efter propphuvarna, och kanske i vissa fall byta ut säkringar som blir onödigt varma, kolla för oxid i bottenpluggarna, passdonen heter det väl?
Byta vägguttag, dra efter skruvklämmorna i vägguttag och strömbrytare.
Klart är väl att själva elcentralerna är ganska barnsäkra, medan vägguttag om strömbrytare kan var mer brandfarliga.

Någon som känner till hur de nyare elcentralerna med DIN monterade automatsäkringar funkar, och dess livslängd???

Idag är ju effekten för belysning avsevärt lägre än förr, pga LED ljuskällor. Men elvärme, där kan det vara på sin plats att efter 10 - 20 år efterdra skruvklämmorna i elementen.

Dock effekten och elsäkerheten i radiorummet kan nog behöva sig en besiktning.

Jag nämnde i första stycket elrevision, kanske det är något vi som privatbostadsägare kommer att få i framtiden, när försäkringsbolagen börjar se tecken på att elen kan bidra till stora kostnader för bränder etc.

SM4FPD
 
Hej Automatsäkringarna eller dvärgbrytare är en liten effektbrytare som finns med olika
Utlösnings karakterister och den vanligaste är nog C och så mäter man genomsläppt energi
Så att den orkar att bryta effekten .En 10 A dvärgbrytare kommer att klippa av vid 10 A nominellt strömvärde
Man brukar säga att en dvärgbrytare klarar av 5 st kortisar sen så måste man byta ut den
Så måste man hålla koll på förimpedanserna ifrån Trafon med impedanser i dom matande kablarna

En diazed säkring på 10 A kommer att klippa av vid 13 till 14 A
 
Gamla centraler i gjuten zink, pressad plåt och porslin håller i minst 50år. Men jag är mycket tveksam till hållbarheten i alla nya plastcentraler. Dagens plast missfärgas fort och blir sedan spröd efter 10år, har den suttit i sol brukar det räcka med 5år. Misstänker att det är tveksam åldersbeständighet i många billiga kablar också. o_O
Naturligtvis gäller det även övriga elkomponenter såsom uttag, dimmers och brytare, jag tycker det mesta behöver bytas oftare numera.
 
Last edited:
Hej Automatsäkringarna eller dvärgbrytare är en liten effektbrytare som finns med olika
Utlösnings karakterister och den vanligaste är nog C och så mäter man genomsläppt energi
Så att den orkar att bryta effekten .En 10 A dvärgbrytare kommer att klippa av vid 10 A nominellt strömvärde
Man brukar säga att en dvärgbrytare klarar av 5 st kortisar sen så måste man byta ut den
Så måste man hålla koll på förimpedanserna ifrån Trafon med impedanser i dom matande kablarna

En diazed säkring på 10 A kommer att klippa av vid 13 till 14 A
Hej
Nja, inte riktigt så.
En vanlig dvärgbrytare har två olika utlösningsvillkor. Den första är termisk, som en vanlig säkring. Den andra är elektromagnetisk.
Den termiska utlösningen följer i stort sett samma kurva som en vanlig porslinssäkring.

För en dvärgbrytare 10A med C karakteristik (motsvarar trög porslinssäkring) går den magnetiska utlösningen in vid cirka 50A.
Den termiska utlösningen för samma dvärgbrytare ska ske inom en timme för strömmen 14,5A.

Tittar vi på en 10A porslinssäkring så sa man förr att vid 14A fick den inte lösa ut inom en timme och för 19A skulle den lösa ut inom en timme.

Det är riktigt att en dvärgbrytare bara har en livslängd på 5-7 kortslutningar beroende på hur stor kortslutningsströmmen blir.
Förimpedanser ska en elinstallatör hålla koll på för att kunna beräkna utlösningsvillkoret.
De moderna dvärgbrytarna, märkström 6kA och 10kA, klarar en försäkring på 125A så för vanliga bostäder är inte en låg förimpedans ett problem då det är relativt sällan som en så hög kortslutningsström som 6kA finns tillgänglig i en bostad.

Det är ganska enkelt, kan du inte utföra beräkningarna eller inte utföra mätningarna ska du inte pilla med detta oavsett om du har en auktorisation som elinstallatör.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Hej om man vill läsa upp sig är det dvärgbrytarhandboken som gäller då ? Eller någon annan
Handbok som man ska införskaffa ?

Mvh Sm0ydo
 
SM1TDX, ja ang plat så vet vi ju att den har begränsad livslängd.
Många plastsaker faller sönder bara dagar efter inköp, andra håller längre.
Det finns många sorters plast, och viss plast håller väldigt bra.
Vita utemöbler av plast håller ett par somrar, sen smäller de sönder när man sätter sig i dem, utarmade av UV strålning.
Man får intrycket att industrin mycket väl vet livslängden och väljer plast så att kunden måste köp nytt efter exvis garantitidens utgång.
Var gäller elcentralerna så finns de ju i olika prisklasser, men hittills har jag inte sett några tendenser till åldring, faktiskt.
Har några tillsatscentraler med jordfelsbytare etc av plast. 10 - 20 år gamla men de ser bra ut.
Det bore ju vara sådan plast som inte brinner heller.
Men klart att det är bra om man håller ett öga på skräpet.

Intressant kunskap om dvärgbrytarna!
Man lär sig.

SM4FPD
 
Hej
Läsa upp sig om dvärgbrytare?
Ja handboken om dvärgbrytare gav ganska mycket information, men den finns numera bara att köpa på antikvariat. Att köpa standarden gällande dvärgbrytare bara för att man är nyfiken hur de fungerar är lite dyrt då den kostar över 2500kr. Sedan finns det en annan standard för hur dimensionering ska utföras med hänsyn till kortslutningsvillkoret. Elsäkerhetsreglerna SS4364000 utgåva 3 tar upp en del om dimensionering och val av skydd. Billigast är att köpa några handböcker med även det är dyrt.

Tillverkarnas webbplatser ger en del information om vilka typer av dvärgbrytare som finns och deras funktion och mycket av den informationen är gratis.

Dvärgbrytare har diskuterats på yrkesforum i flera omgångar men det är några år sedan ämnet var på tapeten.

Det är numera vanligt att beräkningar enbart utförs med hjälp av datorstöd och kunskapen om hur man räknar manuellt minskar. En bidragande orsak till att manuell beräkning minskar är att det inte räcker med en standard för jobbet. Det behövs en hel drös med handböcker och standarder för att kunna dimensionera säkringar och dvärgbrytare som skydd mot överlast och kortslutning.

73 de SM7NTJ Lorentz
 
Back
Top