Dubbelkonantenn bättre än vertikalantenn ?

[SM0BRF]

Före EZNEC mm.
Under mitt X-jobb med antennsystem var jag och tittade på en skalenlig modell av Nackamasterna på ett ställe på Södertörn. Man var fundersam över hur strålningsdiagrammet för mellanvågssändaren skulle påverkas av den nya höga masten för TV och FM-radio. Det är ju inte bara en mast utan även en massa staglinor. Jag vet inte hur det blev sedan i verkligheten med den nya masten. Kanske någon här som vet?

 

[SM0AOM]

En av mina kollegor, sedermera radiodirektören Bertil Svartvall, minns jag talade om saken i början av 80-talet. Det måste ha varit i samband med nedläggningen och rivningen av masterna.



Vad jag kommer ihåg så justerades placeringen av den nya högmasten för FM/TV något så att påverkan av det nollställe som man lovat i riktningen mot Kairo minimerades.

Folke Strandén hade varit arkitekten bakom skalmodellförsöket, som i sin tur var inspirerat av hur man hade modellerat det nya antennsystemet för Motala långvåg i Orlunda några år tidigare.

 

[SA0BUX]

Jag matar min mast enl 1. i -AOM exempel. Tolalhöjd inkl topprör är 33 m och med toppkapacitansen som beamarna utgör så ligger resonansfrekvensen på ca 1,8 MHz. Det räckte med en seriekondensator för att den ska funka utmärkt på 160 m bandet. Jag har kört många DX på den antennen.
73 Classe

Är masten isolerad från marken på något sätt?

 

[SM3GSK]

Nej, masten är fastskruvad direkt i betongfundamentet, vilket borde framgå av bilden. Det är viktigt att alla feeders och andra kablar dras in i botten och sedan gärna inuti masten. När vi skulle göra på samma sätt hos en kompis, så råkade den masten bli 1/2 våglängd elektriskt. Med ca 10 W så tände vi eld i gräset runt matningspunkten... högspänning !!! Vi löste det genom att flytta upp matningen ett antal meter, så att vi i hamnade i ett bättre lägre för att både mata och matcha till 50 ohm.

 

[sven-olof.nyman]

Intressant tråd med mycket kunskap. Malmö kustradio nämns. Den har man i lyssnat på dagligen i slutet av 1960 talet och framåt när det begavs. Troligen AM minns inte annat. Noterade att det bara var kvinnliga radioexpeditörer där vad jag minns. Såg framför mig en liten station med endast 2-3 expeditionsplatser? Rätt gemytlig och ostressad ton med fartygen. Stor del av trafiken var ringande till Tysklandsfärjorna.

Stockholm och Göteborg hade ju både män och kvinnor och verkade ha stora rum. Framförallt Göteborg?

Tänker på att några bilder från Malmös interiörer har aldrig cirkulerat publikt. Stockholm, Göteborg och Härnösand kustradio har man sett bilder på sedan länge och sedan Ahlströms bok fick man veta hur Tingstäde, Karlskrona och Luleå (Boden?) såg ut inuti. Men aldrig Malmö ?

Har sökt och sett att det finns förtecknat bilder i djupa Televerksarkiv men de ska väl beställas upp från arkiven?

Ni som varit där finns bilder ?

med vänlig hälsning

 

[SM0AOM]

Malmö Radio var organisatoriskt en del av den manuella teleexpeditionen i Malmö.
Verksamheten var före min tid, men jag hade äldre kollegor som varit med om nedläggningen.

Förmodligen finns det bilder både i gamla Televerksarkiv och i privata arkiv. En som sannolikt vet är SM7BIC, som var RomC och sedermera blev radiodirektör i RoSa.

Det ska ha varit en liten radioexpedition, med ett par mottagare för anrops- och trafikfrekvenser och ett par snörväxelbord för att besvara anrop och koppla samtalen.

Något om Malmö Radio fanns i Stockholm Radios jubileumsbok från 1989, men inte några bilder vad jag kan påminna mig.




Det v-ar en hel del "dragkamp" om kustradion på 70-talet och i någon mån början av 80-talet, Göteborg/SAG ville gärna ta över hela södra Sverige, men förbindelsekostnaderna hindrade det. Förbindelser och fjärrmanövrerade radiostationer var väldigt dyrt på 50 och 60-talen, och detta styrde organisationens uppbyggnad i hög grad.





Dock var det nära att Stockholm Radio/SDJ planerades att läggas ner i mitten av 70-talet, men man lyckades "trolla med knäna" och bygga en ny radioexpedition för både fast radio, flygradio och kustradio/sjöräddning för ungefär hälften av vad även en ganska optimistisk kalkyl initialt pekade på. Framsynt tänkande och återanvändning blev ledorden.

Den som anställde mig i Televerket Radio 1981 hade varit projektledare för den stora VHF-utbyggnaden och moderniseringen av MF-nätet under mitten av 70-talet, och det relativt tättrafikerade Malmö Radios trafikområde var en av pusselbitarna i sammanhanget.

 

[sven-olof.nyman]

Tack för intressant återblick som sätter det hela mer i kontext. Var Malmö fjärrstyrt och manövrerades inifrån staden i telehuset ?
mvh

 

[SA0BUX]

Nej, masten är fastskruvad direkt i betongfundamentet, vilket borde framgå av bilden. Det är viktigt att alla feeders och andra kablar dras in i botten och sedan gärna inuti masten. När vi skulle göra på samma sätt hos en kompis, så råkade den masten bli 1/2 våglängd elektriskt. Med ca 10 W så tände vi eld i gräset runt matningspunkten... högspänning !!! Vi löste det genom att flytta upp matningen ett antal meter, så att vi i hamnade i ett bättre lägre för att både mata och matcha till 50 ohm.

OK, jag tittade AOM's bilder men blev osäker huruvida bottendelen var isolerad eller ej.
Förstår inte riktigt hur en mast som är odefinerat isolerad eller jordad fungerar men det är väl något magiskt.

På bilden såg jag mycket bra att det var en vanlig mast med betong i botten.

 

[SM0AOM]

Vad jag minns från äldre kollegors berättelse så var sändarna i Skanör fjärrmanövrerade via en enkel fjärrmanöver som använde fingerskiveimpulser.




medan mottagarna, åtminstone till en början, var lokala på telestationen.

Jag har någonstans dokumentation över "hembyggda" kristallstyrda kanalmottagare för 2182 kHz och trafikfrekvenserna 1974 kHz och någon mera, byggda under SM7BIC:s fögderi, som Malmö Radio använde. Det kan ha varit sådana som fick ersätta Siemens och Eddystone lokalmottagarna med början under andra halvan av 60-talet.

Man installerade två SRT CR302 och passningsmottagare för 500 kHz och 2182 kHz i Sandhammaren, men veterligen anslöts de aldrig till Malmö Radio.



En period på 90-talet satt också en kanalmottagare ("moddad" Skanti R-5001S) på 1974 kHz i Sandhammaren för att avlasta SRT-mottagarna. Samma upplägg användes i Onsala efter nedläggningen av SAG.

 

[sven-olof.nyman]

Intressanta bilder och historik.
mvh

 

[SM0AOM]

Jag har någonstans dokumentation över "hembyggda" kristallstyrda kanalmottagare för 2182 kHz och trafikfrekvenserna 1974 kHz och någon mera, byggda under SM7BIC:s fögderi, som Malmö Radio använde. Det kan ha varit sådana som fick ersätta Siemens och Eddystone lokalmottagarna med början under andra halvan av 60-talet.

Lite letande bland scannade bilder gav detta resultat; en rack med kanalmottagare för 2182 kHz och trafikfrekvenser som designades på Rfo Sa precis i början av 70-talet



och som fick ersätta lokalmottagarna på Malmö Radio mot slutet. Jag fick upp en sådan rack 1982 eller 1983 tror jag för att undersöka ifall de skulle kunna ersätta Eddystone passningsmottagarna som satt i Hoburgen, Stavsnäs och Öregrund.

Det visade sig dock att de saknade BFO och fininställning av frekvensen, så det blev 6 exemplar av Danmar R107 istället,


som var omkopplingsbar mellan AM och SSB och som kunde fjärrmanövreras med ett ganska simpelt DTMF-baserat manöversystem.






Vart racken tog vägen har jag glömt, men en av mottagarenheterna återfanns för några år sedan och hamnade omsider å Gamlemark Radio.

 

[SA0BUX]

Utan BFO ?, när jag började lyssna på SAH på mitten av 70-talet körde man undertryckt bärvåg vad jag kommer ihåg.
Uppfann "själv" möjligheten att använda en annan radio som BFO genom att snedställa den MF mässigt.
Kommer ihåg att jag dessutom lyckades ställa in grejorna så att jag fick in SM3DE och "barometer" ringen och morsan kom och lyssnande.
Rune DE var lärare på samma skola som morsan.

 

[SM7EQL]

Har sökt och sett att det finns förtecknat bilder i djupa Televerksarkiv men de ska väl beställas upp från arkiven?

Det skall finnas 134,4 hyllmeter från Televerket Södra Radiområde på arkivet här i Lund. Jag tänkte rota lite där senare i vår. Arkivet omfattar åren 1965 fram till bolagsbildningen 1991.

Vad jag hört så skall Malmö Radios expedition funnits i en fastighet på Celsiusgatan i Malmö men det är obekräftade uppgifter. Har också hört att expeditionen skall ha funnits på Stadiongatan där avdelningen för kustradio var belägen. Det skall i alla fall ha varit en liten expedition ungefär som AOM beskrev den.

Jag lyssnade mycket på Malmö Radio och alla andra kuststationerna på gränsvågen från 1965/66 då div pip och konstigheter på kortvågsbanden upptäcktes på familjens radiogrammofon. Det var min första kontakt med radiohobbyn och ganska fort upptäcktes att man kunde höra hur sjömännen via Malmö Radio ringde hem till sina fruar osv. Min mor som var av nyfiken natur tyckte det var oerhört spännande att tjuvlyssna och hade full koll medan jag mer fokuserade på att anteckna de olika kustradiostationernas anropssignaler som jag hörde och försökte lista ut var de fanns med hjälp av Norstedt Skolatlas. Särskilt spännande var att lyssna på 2182 på kvällstid och jag ångrar att jag inte bara lät rullbandspelaren stå på för att bevara de minnena. Aktiviteten var ju makalös och kustradiostationer runt hela Europa dånade in. Det skrevs långa listor på alla fartygsnamnen som hördes och listorna blev sedermera till ett snyggt ihophäftat kompendie. Finns kvar än idag och man drar lite på smilbanden var gång det dyker upp. Ett bra minne från en bra tid då man var 12-13 år gammal.

Jag har en av de passningsmottagarna i mitt radiomuseum som AOM nämnde. Mottagaren lär ha använts en kort tid på Blekinge Radio tror jag. Eller om det bara var en utestation för Hanöbukten som fjärrstyrdes från Malmö.

Originalritningarna till mottagaren finns bevarad i en pärm där en del av Malmö Radio sändarstation i Skanör också är dokumenterad. Dock inga fotografier utöver antennen och triplexfiltret.

Jag har mottagaren i drift på 2182 och har kompletterat den med en kristallstyrd BFO samt en röststyrd SSB-squelch som enbart öppnar för tal. Dock finns ju bara några få stationer kvar och enbart för väderinfo. Genua Radio hördes ett par gånger i timman senast jag lyssnade för en tid sedan.

Så här är mottagaren uppbyggd och den konstruerades i Malmö.




Det finns några schemor till i pärmen där man kan se hur kontrollerna för volym ochstörningsbegränsaren och inkoppling i racklådan var gjord samt stycklistor.

 

[SM0AOM]

Utan BFO ?, när jag började lyssna på SAH på mitten av 70-talet körde man undertryckt bärvåg vad jag kommer ihåg.

SAH använde undertryckt bärvåg på trafikfrekvensen 2733 kHz, men på 2182 kHz var det vanlig AM eller A3H/H3E, alltså enkelt sidband med full bärvåg, som gällde för både fartygssändare och kustradiosändare. I princip varade detta till att GMDSS infördes helt 1/2 1999, men man hade börjat göra avsteg från detta under 90-talet. Därför passade SDJ 2182 kHz i USB-läge.

I Siemens FB-40 manövern ("Fernwirksystem") till Granger-sändarna som fanns i MF-kustradiosystemet var det förberett med diod/relä-logik för att automatiskt välja A3H så fort 2182 valdes in. I den programvarubaserade FB-40 emulator för Bjuröklubb, Prästhushamn, Stavsnäs samt Gislövshammar som Lasse Fredriksson och jag skrev 1992 inför nedläggningen av SAH samt flyttningen av SDJ till Nacka Strand så löstes detta genom att känna av när en viss sändare valdes för 2182 kHz och så skickades först ett kommando för att ställa den i A3H.

FB-40 var egendomligt uppbyggd med en blandning av diskret logik, RTL- och TTL-kretsar och mycket svårunderhållen, så den blev föga saknad när vi bytte sändarna med vidhängande manöversystem under mitten av 90-talet i samband med nedläggningarna av SAH och SAG.

 

[SA0BUX]

SAH använde undertryckt bärvåg på trafikfrekvensen 2733 kHz, men på 2182 kHz var det vanlig AM eller A3H/H3E, alltså enkelt sidband med full bärvåg, som gällde för både fartygssändare och kustradiosändare. I princip varade detta till att GMDSS infördes helt 1/2 1999, men man hade börjat göra avsteg från detta under 90-talet. Därför passade SDJ 2182 kHz i USB-läge.

I Siemens FB-40 manövern ("Fernwirksystem") till Granger-sändarna som fanns i MF-kustradiosystemet var det förberett med diod/relä-logik för att automatiskt välja A3H så fort 2182 valdes in. I den programvarubaserade FB-40 emulator för Bjuröklubb, Prästhushamn, Stavsnäs samt Gislövshammar som Lasse Fredriksson och jag skrev 1992 inför nedläggningen av SAH samt flyttningen av SDJ till Nacka Strand så löstes detta genom att känna av när en viss sändare valdes för 2182 kHz och så skickades först ett kommando för att ställa den i A3H.

FB-40 var egendomligt uppbyggd med en blandning av diskret logik, RTL- och TTL-kretsar och mycket svårunderhållen, så den blev föga saknad när vi bytte sändarna med vidhängande manöversystem under mitten av 90-talet i samband med nedläggningarna av SAH och SAG.

Tack för förklaringen, det var nog mest 2733 som man hittade lätt på fiskebölge skalan eftersom man låg ute med bärvåg osv.

 

[SM7-8291]

Det har nog sina orsaker att "dubbelkonantennen" inte är speciellt utbredd bland radioamatörer. Dess enda fördel är bredbandigheten, och får ett brett frekvensområde genom att vara "tjock" i termer av våglängder. Dessutom ställer den samma krav på jordplanet som vertikalantennerna.

Mina egna erfarenheter av sådana antenner är att de generellt sett var besvikelser, den Rohde&Schwarz HA47/44/50 "Reusenantenne" som fanns i Karlsborg

View attachment 9174

gav betydligt sämre signaler i sitt närområde (500-1500 km) än dipolantennerna och de två av fabrikat Coel som fanns i Grimeton (2,5 - 10 MHz resp. 8 - 10 MHz) användes väldigt lite. Det försöktes att få operatörerna på SAG att använda den för 2,5 - 10 MHz till 4 MHz HF-telefoni, men man fick sätta upp horisontella dipoler i stället. Vertikalpolarisation över "real ground" ger ett påtagligt flikigt vertikaldiagram vilket gör rymdvågsutbredning på medeldistans "skakig".

Militärerna använder sådana antenner, men primärt för mark- eller ytvågstäckning på frekvenser runt 2-3 MHz. Sådana antenner får ganska opraktiska dimensioner för realistiskt stora tomter. Det ska finnas en TCI "Inverted Cone" på någon av Marinens kuststationer avsedd för frekvenser upp till 8 MHz, men vet inte hur mycket den används.

Hur är en dubbelkon-antenns (Coel-antenn) egenskaper jämförda med en "Lannabo Torp 14-30 MHz"

 

[SM0AOM]

Tack för förklaringen, det var nog mest 2733 som man hittade lätt på fiskebölge skalan eftersom man låg ute med bärvåg osv.

När jag tänker på det fanns det en tid när man hade haft AM-bärvågen liggande ute även mellan trafiken.

Minns att en kollega i Sundsvall klagade över att man snabbt kört ner de dyra slutrören i Granger-sändarna på det sättet.

Detta måste ha försvunnit i och med att de sista rena AM-stationerna inom fiskeflottan fasats ut i mitten av 70-talet.

 

[SM7EQL]

Malmö Radio låg med bärvåg på under hela 60-talet på Kanal 1 1778 kHz som var mest använd. Kanal 2 2768 kHz användes sällan.

 

[SA0BUX]

När jag tänker på det fanns det en tid när man hade haft AM-bärvågen liggande ute även mellan trafiken.

Minns att en kollega i Sundsvall klagade över att man snabbt kört ner de dyra slutrören i Granger-sändarna på det sättet.

Detta måste ha försvunnit i och med att de sista rena AM-stationerna inom fiskeflottan fasats ut i mitten av 70-talet.

Har ett minne av att man låg ute med bärvåg under lång tid på 2733 , antagligen var det därför jag hittade signalen ganska lätt på den norsk/danska stereon från 60-talet som jag fick låna av fadern i mitten av 70-talet.

I bakgrunden var det ett svagt pulserande ljud.

 

[SM0AOM]

Hur är en dubbelkon-antenns (Coel-antenn) egenskaper jämförda med en "Lannabo Torp 14-30 MHz"

En Lannabo vertikal dipol är elektrisk funktionsmotsvarighet till en konisk monopolantenn, men är mindre beroende
av jordplanets egenskaper. Dock är den inte bredbandig, utan är resonant inom vart och ett av de fem banden ovanför 14 MHz.

Bredbandsantennen kommer att ha en ansats till att få sidolober på de högsta frekvenserna eftersom den blir stor i förhållande
till våglängden.