Ferrite Bead

igge

igge

Well-Known Member
Jag har en fråga då jag inte har instrument att mäta mig fram till svaret själv.
Om man skall linda en drossel typ SM7EQ hemsida.
Om jag tar två ferriter och tejpar ihop dem samt lindar eller om jag lindar två drosslar och seriekopplar dom. Blir det samma sak eller inte?
Jag skall försöka få bort lite störningar på 80 mb som låg på S9+ idag.
Tacksam för en vink i rätt riktning.
 
Du får större common mode dämpning om du seriekopplar två drosslar. Speciellt på den högre delen av frekvensområdet du vill dämpa.

Din vanliga transceiver kan användas som mätmottagare för att testa ungefär hur mycket olika drosslar dämpar signalen.

Fixa till en enkel testjigg enligt principen som jag beskrivit den på min blogg. Alltså bara en bit plåt eller kopparlaminat försedd med två koaxialkontakter på ett avstånd av 5-10 cm beroende på hur stora drosslarna du skall mäta är.

Till den ena kontakten ansluter du din ordinarie kortvågsantenn och till den andra kontakten din mottagare. Bygla ihop mittstiften temporärt och leta upp någon stark rundradiostation nära det amatörband du vill mäta på. Låt oss säga att du finner en station som visar S9+20 dB. Därefter ersätter du bygeln med drosseln du vill mäta dämpningen på och noterar hur mycket S-metervärdet sjunkit. Låt oss säga att S-metern nu bara visar S9. Då vet du att drosseln dämpar antennsignalen 20 dB vilket är ganska bra. Under 10 dB dämpning är tämligen dåligt och över 30 dB är jättebra. Du kan nå ungefär 40 dB med bra ferriter och rätt varvtal men då oftast över ett ganska begränsat frekvensområde t ex 6-10 MHz.

När du lindat en drossel med koaxialkabel och vill mäta upp den så räcker det att ansluta skärmen i resp lindningsände till koaxkontakternas mittstift. Låt innerledaren hänga lös. Under själva labbandet när du vill finna optimalt varvtal för en drossel avsedd för en viss frekvens/frekvensband kan du linda med en vanlig kopplingstråd men helst inte för tunn. FK1,5 är lämplig som ersättare för RG58 koax. Okritiskt. Finner du att 6 varv ger bäst resultat så är det också 6 varv med koaxkabel du skall linda.

Det är samma grundläggande mätprinciper vi använder med proffsinstrumenten med den skillnaden att proffsinstrumenten är mer noggrannt kalibrerade än en amatörradiomottagares S-meter och oftast ger en kurva på skärmen som är lättare att utvärdera. Men för att få något hum om hur bra din drossel är och jämföra olika drosslar/lindningar så är mätning med antenn och mottagare fullt tillräckligt. Upprepa proceduren på några olika frekvensband.

För att få stabilare något mer rättvisande mätvärden rekommenderas att koppla två 50 ohms motstånd mellan respektive mittstift på koaxkontakterna till jord. De ser till att mätimpedansen blir 50 ohm när du ansluter dina drosslar. Antingen 47 ohm eller två parallellkopplade 100 ohm går bra.
 
Last edited:
Tack för svar SM7EQL. Så långt tänkte inte jag.
Jag skall leta reda på lite ferier och testa. Skall bli kul.
 
Ja, se det gärna som ett kul praktiskt experiment och tillåt dig att laborera planlöst. Linda olika antal varv på olika typer av ferriter och gör jämförande mätningar. Rangordna och försök se samband. Dra slutsatser. Den typen av experiment ger ofta nya aha-upplevelser och när man sett med egna ögon att det blivit bättre eller sämre så är det lättare att förstå jämfört med en formel och siffervärden som är svåra att tolka om man nu inte är fullärd redan från början.

Om du har en gammal hederlig radiomottagare med inbyggd kristallkalibrator så har du också en stabil signalgenerator som kan användas i stället för antennen. Bara att koppla mottagaren antenningång till testjiggens ena kontakt och den andra kontakten till din ordinarie mottagare, mätmottagaren. Fördelen är att du slipper fading och ostabil signalnivå som rundradiostationerna ju ger. Kristallkalibratorn ger i regel starka övertoner från 100 kHz långt upp mot 30 MHz.

Sedan kan du gå steget vidare och bygga en superenkel brusgenerator som t ex KYH beskrivit i Resonans kompletterad med en nästan lika enkel stegattenuator som UCZ beskrivit i samma tidskrift. Då har du plötsligt nått nästan ända fram till den nivå som proffsinstrumenten erbjuder. Mycket för pengarna och arbetet samtidigt som det är lärorikt.

Sådana här små väl avgränsade projekt leder i allmänhet vidare till fler mätningar när man väl börjar få kläm på vad som händer. Den som är nyfiken kommer snabbt vidare...
 
Hej sm7eql

Kan du rekomendera vart man kan köpa bra ferriter som du tycker är bra till att göra en strömdrossel av.

Så undrar jag en sak, och det är hur det ska kopplas mellan bnc kontakterna när man är klar för att använda den, undrar lite pga följande text där mittledaren inte ska användas?

När du lindat en drossel med koaxialkabel och vill mäta upp den så räcker det att ansluta skärmen i resp lindningsände till koaxkontakternas mittstift. Låt innerledaren hänga lös.
 
Elektrokit har ett sortiment ferriter som kan passa. T ex denna klämferrit. http://www.electrokit.com/ferrit-kabelklamma-o8-510-5mm.49311

Fördelen med klämferrit är att du kan linda 2-3 varv av koaxialkabeln (RG58) och sedan snäppa ihop den. Lätt att experimentera och prova på olika kablar m m. Om du behöver fler varv än 2-3 vilket blir aktuellt på lägre kortvågsfrekvenser så kan du använda en tunnare kabel t ex RG174 och helt enkelt skarva på RG58 genom att löda och isolera. Det behövs inte några koaxialkontakter på kortvåg om du håller ledarna korta, 10-20 mm. En kort stump RG174 dämpar "ingenting" på kortvåg och tål med god marginal 100 W sändningseffekt.

Ferriter brukar också finnas på loppisar och de små ferritrören som sitter på div laddare och dataprylar är oftast användbara. Dock får man i så fall använda minikoax eftersom innerdiametern är liten och det behövs minst 3 varv gärna fler. Allt beroende på frekvens. De allra flesta vanliga ferriter som flyter runt på loppisar och i konsumentelektronik är optimerade för frekvenser i häradet 30-200 MHz men kan användas med gott resultat på betydligt lägre frekvenser om fler varv lindas på.

När det gäller mätningen i testjigg så räcker det att ansluta skärmen till mittstiften under mätningen men sedan när du skall använda strömdrosseln i en verklig installation så skall den naturligtvis kopplas som en vanlig koaxialkabel med innerledaren till mittstiftet och skärmen till jord i respektive ände. Annas fungerar det inte alls.
 
Ferrit-tips.
Dom stora ferritrören som ofta sitter på VGA-kablar till PC är användbara.
Oftast är dom ingjutna och måste då skäras bort.
 
Jag har använt ferriter av typen "T36/23/15-3S4 Ferroxcube" med gott resultat. Bland annat för avstörning av ett nätaggregat till en bärbar dator och en TV som störde på kortvåg genom el- och antennkablarna. Fördelen är att de är relativt billiga (2.4 EUR/st från dx-wire.de) och har hela 23 mm innerdiameter och man får då plats med många varv, ibland utan att ens behöva plocka bort kablarnas kontakter, så det gör inte så mycket att de inte går att dela. Jag provade först med vanliga klämferriter från Kjell men det gav inget märkbart resultat.

Blir lite sugen på att bygga en testjigg och försöka mäta. Jag har ett "BG7TBL Noise Source" liggande som borde funka men jag vet inte om jag vågar koppla den direkt till min kortvågsmottagare. Vad kan vara lämpligt att använda för att skydda mottagaren från för stark signal?
 
Utnivån från BG7TBL lär inte kunna skada din mottagare. Är du orolig så löd ihop en 30 dB Pi-dämpsats för 50 ohm och koppla emellan bruskällan och radion. Då får du ju ett hum om hur starkt bruset är på S-metern. Troligen bara några S-enheter med så stor dämpsats inkopplad. Av de moderna radioapparaterna jag haft och mätt på så har de klarat +20 dBm (100 mW) på antenningången. Generellt skulle jag säga att gå inte över +10 dBm (10 mW).
 
Bruseffekten från en BG7TBL-generator ligger i häraden -90 dBm/Hz.
I en SSB-bandbredd motsvarar det c:a -60 dBm eller S9+10.

Det går då att mäta upp dämpningsbelopp på 50-60 dB förutsatt att läckaget runt mätobjektet
går att kontrollera. En stegdämpare ger en omedelbar kontroll av kalibreringen av systemet.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Det skulle innebära att en rättvisande S-meter visar ungefär S6 om en 30 dB dämpsats kopplas in mellan bruskällan och mottagaren. Alltså behövs ingen dämpsats.

Bara att koppla :)
 
Gjorde en snabb mätning med sakerna liggande på skrivbordet och kom fram till följande dämpningar (dB). Jag gjorde själva mätningarna med en FUNcube Dongle Pro+.

Frekvens (MHz) Klämferrit (Kjell 7,5 mm) 3 varv T36/23/15-3S4 3 varv T36/23/15-3S4 6 varv
3,5 -2 2 11
14 -1 3 10
28 9 9 16
144 9 8 12
433 3 8 4

T36/23/15-3S4 verkar fungera bättre än Kjells klämferrit som inte ser ut att ha någon verkan på lägre frekvenser.

Edit: Ser att tabellen blev konstig, hur gör man en snygg tabell?
 
Kjells klämferriter har en liten verkan under 30 MHz vilket beror på sammansättningen av materialet.
Bäst verkan på HF-banden av de jag provat har Würths delbara ferriter vilka finns på Elfa.

Men det går ändå åt flera varv genom ferriten innan det börjar bli en ordentlig dämpning.

Orsaken till att dämpningen minskar med ökande frekvens är strökapacitanserna som kortsluter
serieimpedansen.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top