Då slipper du ju det stora 100ohm 50W-motståndet.
Faktiskt är den ännu enklare att bara lägga ett 25Ω motstånd i serie om du ändå inte skall ha en tunad input !
I så fall sitter motståndet direkt i serie med de två parallellkopplade kondingarna på ingången
Katodimpedansen (in i steget m.a.o) kommer att variera med strömförändringarna och är ej konstant oavsett unun
eller annan lösning. Stegets impedans på ingången kommer att variera hela tiden vid sändning oavsett hur lösningen ser ut.
Med 4 EL/PL519 kan du ändå inte driva med 100W in utan att "slå i taket" och få flattopping (=distorsion=övertoner)
på utsignalen om du inte bränner bort en del av inkommande effekt i ett motstånd, oavsett hur du gör.
Jag har ju ett PA med dessa rör i drift och kan verifiera ovanstående grundligt (!)
Jag har också trixat med en 4:1 unun på ingången samt då en 100Ω resistans tvärs över och skillnaden mot den
enkla serieresistorn är absolut noll. Med dessa rör, som är mycket enkla att jobba med, blir det helt enkelt inte
bättre av att krångla till det i onödan !
Fast, det skall erkännas, det är kul att krångla ibland och jag älskar "overdoing" !
Ett par små noteringar bara vid användning / bygge med dessa rör;
Håll koll på anodströmmen. Avstäm ALDRIG steget i mer än 20-25 sekunder åt gången, du kommer snart ångra dig...
Låt sen steget vila minst lika länge innan du kör igen. Röda anodplåtar är vackert (!) men dessa rör är inte byggda
för det
Du kan höja anodspänningen lite (gå INTE över 1600V, ett gott råd bara) och då kanske få ut nån watt extra, men det är inte
värt det extra jobbet. Dessutom ändras då anodkapacitansen vilket gör att du inte kan planka den avstämninkskrets (Pi-filter)
som PA0FRI beskriver på sin eminenta hemsida rakt av. Den måste i så fall ändras en del för att stämma.
Rören blir dessutom fort "trötta" och tappar i transkonduktans vid förhöjd anodspänning = sjunkande uteffekt.
Blev lite mer här än bara ferritstavens vara eller icke vara, hoppas det är OK.
(EDIT: skrivfel, ujujuj)