Förstudie till AM modulator

[SM0GLD]

Har nyss fått igång en Philips EL6415 mixer/förstärkare.
Konstrultionen innehåller följande:
Mikrofoningång, linjeingång, ställbar limiter och slutsteg.
Man kan byta ut utgångstransformatorn till en modulations dito eller kanske driva två kraftigare rör i class B.

När jag mätte igenom slutsteget som var "snett" pga läckande kondingar såg jag några underlig komponentval.



Röret B5 har lika stora anodmotstånd trots att det brukar vara vanligt att välja lite olika värden för att utsignalen ska bli helt symetrisk.
I stället har man valt att använda olika värden på slutrörens gallerläckor. Detta har jag aldrig sett i några slutsteg.
En annan sak som kanske är ännu märkligare är att kopplingskondensatorerna C20 och C21 har olika värden, varför har man gjort så?

 

[SM0UAN]

Anodresistorn och nästa rörs gallerläcka är väl signalmässigt parallellkopplade, så var man lägger "skillnaden" är kanske inte viktigt, men det är en ovanlig lösning... Nästan lika märkligt som rörvalet ECC85 och EL36, men det är kanske nån lite ovanligt burk det handlar om.

 

[SM0GLD]

Ja rätt konstigt med en rf triod. ECC82 hade kanske passat bättre.
Men varför är C20 10x större än C21?

 

[SM0FKI]

Lite ovanlig modell av fassplitter. Avancerat att ta ut motkopplingen från en egen lindning på utgångstrafen...
Man ville kanske ha en helt flytande utgångstraf här, 600 ohm PA system kanske?

 

[SM0UAN]

"Long-tailed pair" är rätt lättjobbad som fasvändare tycker jag. Passar ju fint om man har dubbeltrioder med gemensam katod (typ 6N7).

De våldsamt olika kopplingskondingarna ser jag ingen orsak till. Väntar med spänning på annan kommentar om detta...

 

[SM6GXV]

Märkligt med 47/470nF men man skall inte underskatta att det förekommer
skriv/tryckfel i schemor och att dessa sedan runnit ner hela vägen till tillverkningen.

Under studier av rörslutsteg bla. Dynacos klassiker, noterades att man där använde ena halvan av en triod-pentod som fasvändare. Detta kommenterades i en skrift som varande en mindre bra lösning då anod/katod-sidans kapacitanser var olika och resulterade i att de olika slutrören fick aningen olika drivsignaler i det höga frekvensområdet. En kombination av cost-save eller det faktum att inga "gyllene" öron skulle notera sådant alternativt att det utgjorde själva charmen med rörslutsteg...


Hursomhelst så är strömspgeln ett bättre alternativ. Själv använde jag ett ECC83 enligt nedanstående schema. Slutrören är 2st F2a, mystiska Tyska pentoder med klart avvikande socklar som dock fanns nytillverkade i kina av alla ställen. -Vg justeras externt och är -30...-7V för att ligga rätt hos slutrören. Strömmen genom V2 är ca 1mA

 

[SM0GLD]

man skall inte underskatta att det förekommer
skriv/tryckfel i schemor och att dessa sedan runnit ner hela vägen till tillverkningen.

I den mindre förstärkaren EL6405 har man valt 2x100nF men där används en annan fasvändarkoppling.
I den större förstärkaren EL6425 med 4st EL36 sitter det 2x470nF. Denna förstärkare är för övrigt i det närmaste identisk med EL6415.
Dom två senare använder samma pcb men med olika bestyckning.
Det är ju en lätt match att byta konding men jag skulle gärna vilja veta varför dom gjort som dom gjort.

 

[SM6OID]

Det är ju en lätt match att byta konding men jag skulle gärna vilja veta varför dom gjort som dom gjort.

Hej!
Menar du att det sitter kondingar med 47 resp 470 nF i förstärkaren och inte bara på elschemat?

 

[SM0GLD]

Menar du att det sitter kondingar med 47 resp 470 nF i förstärkaren och inte bara på elschemat?

Ja så är det. På båda mina förstärkare.

 

[SM0GLD]

Man ville kanske ha en helt flytande utgångstraf här, 600 ohm PA system kanske?

Ja det är nog en fördel med flytande utgång.
Med en omkopplare kan man välja olika utg impedans.
Vanligt förekommande är 100V och 70V linje.
Jag använder 10V utgången då den bäst anpassar en 4ohm högtalare till 3500ohm primärimpedans.

 

[SM0FKI]

Jag har en Dynaco SCA-35 som under renovering. Jag har hittat nytillverkade kompletta kretskort från Kina med moderna komponenter som jag inte hunnit montera ännu. Dynaco använder ju anod/katod metoden för fasvändning vilket är en av det klassiska varianterna. Det märks att dom sparade på komponenterna t.ex. så delar båda kanalernas EL84 på samma katodmotsånd!! Den lösningen kräver nog bra matchning av rören för att bli optimal. Dom kör ju också med "ultra linjär" koppling i slutsteget dvs skärmgallren har speciella anslutningar på utgångstransformatorerna. Detta är en "Dynaco" feature. Tror den kan vara patenterad för jag har aldrig sett den hos andra tillverkare. Någon som vet mer?

 

[SM0UAN]

UL-kopplingen är nog inte Dynaco-specifik, jag har sett den i diverse slutsteg av olika storlek och typ. Tanken är att de dynamiska egenskaperna hos en pentod eller en stråltetrod blir lite "åt triod-hållet" med den lösningen. Jag har å andra sida inte sett någon sådan förstärkare utan rejäl motkoppling från utgångslindningen, så det är nog inte nån ideallösning den heller...

 

[SM0FKI]

Pentoder och beampower-tetroder kräver ordentlig motkoppling men i mitt Dynaco fall så tar man det direkt från högtalarutgången och inte från någon lindning på utgångstrafen.

Kul att det fanns några här som även är intresserad av rör "HiFi" Jag har dock en känsla av att det här spåret generellt är, som all annan HiFi, är fylld av pseudovetenskap. Rören skall helst komma från något gammalt atombombsäkert lager eller vara väldigt exotiska för att det ska bli riktigt bra...
Ju märkligare desto bättre... Det är lite som när Svenska Akademin, om vanligt folk har hört talas om författaren så är det ingen kandidat att satsa på...

 

[SM5XUN]

Att båda kondensatorerna skall ha samma värde råder det ingen tvekan om, intressant ändå att det gått hela vägen till en färdig förstärkare utan att någon lyft på ögonbrynet. Kan det möjligen inte vara så att steget någon gång tidigare är reparerat och reparatören följt schemat slaviskt?
Vanliga värden på de kopplingskondensatorerna till slutrören är i häraden 100 nF till 680 nF i de flesta konstruktioner jag reparerat eller konstruerat (kondensatorerna bildar ett LP-filter med slutrörens ingångsimpedans).

EL36/PL36 är ett alldeles utmärkt rör för HiFi-förstärkare, det blir ännu mer förträffligt om det triodkopplas då det blir mycket linjärt. Även 6DQ6 kan med fördel användas till HiFi. Ett av mina första audioslutsteg byggdes med två parallellkopplade (PSE) 25DQ6 från en TV-handlare, samma rörtyp hade innan dess även en kort karriär på *ähum* 11 meter

Edit: Jag noterade nu att nedre EL36ans anod har en tåt som drar iväg åt vänster utanför schemat, var tar den vägen?
Edit 2: R30 och R31 är inte heller lika stora, 100 respektive 120 kohm..

 

[SM6OID]

Hej!

Boken Mullard Circuits for Audio Amplifiers kan vara balsam för själen!
Tyvärr hittar jag inte min utgåva från 1959 första tryckningen, mycket irriterande.

 

[SM0FKI]

https://nick.desmith.net/Data/Books and Manuals/Morgan_Jones_Valve_Amplifiers_Third_Edition.pdf

Obligatorisk läsning för en äkta katodkramare..... Miller-kapacitansens betydelse kan inte nog betonas...

 

[SM6OID]

Hej!

Uffe, jag såg att på sidan 332 (bl.a.) så finns det schema med halvledare, är det OK att läsa dessa sidor?
Nåväl, tack för tipset om boken!

Håller i dagarna på att skissar lite på arbetsuppgifter i ellära för en grupp studerande, kan säkert hitta någon intressant infallsvinkel genom att läsa boken. Men... jag måste nog hoppa över det med att introducera elektronrör för min målgrupp...?
Eller kanske ett gyllene läge att göra just det?

 

[SM0GLD]

Edit: Jag noterade nu att nedre EL36ans anod har en tåt som drar iväg åt vänster utanför schemat, var tar den vägen?

Till en glimlampa som belyser ett LDR-motstånd som i sin tur shuntar insignalen i ett tidigare förstärkarsteg.
Detta ingår i en "limiter" funktion.