Frågor kring loop

SA7ANJ

Active Member
Hej!

Det är mycket att fundera kring när det gäller antenner för en nybörjare och jag provar mig fram på 10 m-bandet. Jag har hittat flera ritningar på en loop för detta band och tycker att de har mindre störningar än motsvarande dipol.

Fråga 1: På alla ritningar har loopen en längd på 95% av våglängden. Är det samma faktor som man använder på halvvågsdipolen?

Fråga 2: Loopen fungerar faktiskt både liggande, stående och vinklar däremellan. Vad säger teorin om detta när det gäller effektivitet?

Fråga 3: Ritningarna visar oftast en rektangulär loop. Min konstruktion (prototyp) består av bambukäppar och är därför inte "formsäker". Har formen någon betydelse? En fem- eller sexsidig form kunde bli mekaniskt stabilare.

Fråga 4: Jag har förstått att om jag går över till aluminium så skall längden ändras. Hur mycket?

Det är verkligen kul att experimentera!

/Anders i Ängelholm
 
Fråga 1: På alla ritningar har loopen en längd på 95% av våglängden. Är det samma faktor som man använder på halvvågsdipolen?

Inte riktigt. "Förkortningsfaktorn" för en halvvågsdipol beror även på ändeffekter,
vilka inte finns på slutna element som loopar. Dock så får man med det faktum
att elementtjockleken inte är försumbar.

Fråga 2: Loopen fungerar faktiskt både liggande, stående och vinklar däremellan. Vad säger teorin om detta när det gäller effektivitet?

När loopen har en omkrets som är = 1 våglängd så har den i stort sett dipolens strålningsdiagram och egenskaper. En "liggande" loop nära marken kommer att stråla "rakt upp" vilket är bra för lokaltrafik på 80 m, och när antennen blir stor i förhållande till våglängden när frekvensen ökar blir strålningen alltmer koncentrerad till horisonten. En "stående" loop som befinner sig 1/2 våglängd eller mer över marken ger en låg strålningsvinkel.

Fråga 3: Ritningarna visar oftast en rektangulär loop. Min konstruktion (prototyp) består av bambukäppar och är därför inte "formsäker". Har formen någon betydelse? En fem- eller sexsidig form kunde bli mekaniskt stabilare.

Så länge som omkretsen är någorlunda rätt så har formen en mycket liten betydelse för resonansfrekvens och strålningsvinkel.

Fråga 4: Jag har förstått att om jag går över till aluminium så skall längden ändras. Hur mycket?

Materialet har mycket liten betydelse för resonansfrekvensen. Däremot minskar längden för en given resonansfrekvens om elementdiametern ökar.

73/
Karl-Arne
SM0AOM
 
Tack för utförliga svar! Det här med antenner börjar klarna lite.

Jag har en"gammal" dipmeter som består av en svart bakelitlåda och utbytbara rör (spolar) på ena sidan för olika frekvensområden. Vet någon hur och var jag skall placera dipmetern i min loop för att få utslag på resonansen? Jag kan inte fundera ut var jag skall placera dipmetern. Nu hittar jag resonansen grovt med hjälp av SWR.

/Anders i Ängelholm
 
SA7ANJ said:
Tack för utförliga svar! Det här med antenner börjar klarna lite.

Jag har en"gammal" dipmeter som består av en svart bakelitlåda och utbytbara rör (spolar) på ena sidan för olika frekvensområden. Vet någon hur och var jag skall placera dipmetern i min loop för att få utslag på resonansen? Jag kan inte fundera ut var jag skall placera dipmetern. Nu hittar jag resonansen grovt med hjälp av SWR.

/Anders i Ängelholm

Läs i en "dip-manual" för t.ex Kenwoods dippa
kan också vara värt att läsa alla if's and but's på övriga ställen i manualen

http://www.ae7q.net/doc/public/dm81/Dm81.html
 
Mycket bra länk! Sidan bidrog till bättre förståelse av handhavandet av min dipmeter.

Jag tror mig vara en van datoranvändare men det är inte alltid så lätt att hitta bra sidor trots sökmotorernas hjälp. Hittar man en bra sida så finns det ofta säkert en sida som är ännu bättre och därför är sådan här tips nyttiga.

Tack!

/Anders i Ängelholm
 
Hej !

Från den tiden då jag byggde QUAD antenner minns jag att antennböckenas mått på looparnas omkrets oftas bara stämmer om man använder oisolerad tråd. Jag byggde en QUAD med element av vanlig RK tråd, och den hamnade ca 3-4 % för lågt i resonansfrekvens. Efter div trimmande fick jag resonansen dit jag ville. Tänkte inte med på det förrän det blev dax att byta ut tråden efter en storm med div haveri på elementen.
För att spara lite vikt så avlägsnade jag plastisoleringen på RK:n och klippte till samma längde som jag hade haft på den tidigare fungerande antennen. Till min förvåning låg nu antennen fel i frekvens. Dubbelkollade längden på trådarna, men de stämde med den gamla tråden. När jag trimmat klart hade jag NU hamnat på de längder som antennboken angav. Slutsaten vart att trådens isolering påverkar loopen längd, i mitt fall med ca 3-4 %. Har även hört att andra gjort samma erfarenhet när det gäller loopar. För att kolla sånt här är en dippa perfekt att använda.
Lycka till med antennexprimenten !

73 Classe SM3GSK
 
Läste någonstans att ju större innerarea av loopen ju effektivare antenn.
Således är en rund loop aningen effektivare än en kvadratisk eller en 3-kantig (deltaloop).
Det är däremot rätt svårt att få till en rund loop på tex 80m, speciellt stående.

Alla loopar är inte kortare än sin våglängd.
Har med fördel kört med stående deltaloop på 80m, längden var 90m och det gick rätt så bra på 80m. Körde flertal Europeer från Cooköarna med bara 100W.
 
Det är en urgammal myt att en stor loop (omkrets större än 0.1 våglängder) har en antennförstärkning som är proportionell mot den omslutna ytan. Detta gäller bara för små loopar, t ex "magnetloopar". Myten har troligen fortplantats under decennier genom att många som skriver om antenner tyvärr ofta skriver av varandra utan att granska grundinformationen. Att ytan ska maximeras verkar ju bra rent intuitivt , men stora loopar fungerar inte som "fiskhåvar" och markreflexerna inverkan krånglar till det.

För bästa gain ska helvågsloopar med fyra hörn göras rektangulära - det bästa värdet på sidoförhållandet varierar beroende på loopens orientering (horisontell eller vertikal) och antennhöjd. En kvadratisk eller cirkulär helvågsloop är definitivt inte optimal så länge antennens plan är vinkelrätt mot jordytans plan. De största sidoförhållandena behövs för vertikalpolariserade loopar med långsidorna parallella med marken och matade på en av de vertikala kortsidorna - för en loop på medelhöjden ca en kvartsvåg är t.ex. ett sidoförhållande mellan 1:2.5 och 1:3 bra; max. gain och en hanterlig matningsimpedans nära 50 ohm. Bästa utgångspunkten för en praktisk loopkonstruktion är att göra en simulering och variera sidoförhållandet - det finns dB att tjäna! W4RNL har skrivit många kloka saker om loopar (www.cebik.com).

73 JanneG
 
Back
Top