Frekvens- resp tidsdomänen

SM0RVV

Well-Known Member
Jag har ett par frågor om modulation.

Först undrar jag hur SSB "ser ut" i tidsdomänen? Jag har sett otaliga exempelbilder på AM, FM och CW. Men hur ser SSB ut? Någon som har en bild?

Sedan undrar jag tvärtom, hur CW ser ut i frekvensdomänen, närmare bestämt om bredden ändrar sig med takten på nycklandet? Blir en CW signal bredare ju fortare man kör? Vad beror det på i så fall? Att flankerna behöver vara skarpare för att hinna köra högre hastighet eller att själva hastigheten på pulståget är orsaken?

Sånnt funderar jag på en lördagmorgon. :)

73 SM0RVV
 
SSB i tidsdomän - är ju beroende av vad du modulerar med.
Man brukar testa linjäriteten på SSB utrustning med s.k “Two Tone Test”.
I det här dokumentet finns en klassisk bild av en sådan SSB signal.


När det gäller CW gissar jag att flankerna bestämmer högsta överföringshastigheten.
Om man lyssnar på CW i smala filter så flyter ju teckendelarna ihop vid för snabb CW.
Minskad bandbredd är väl det samma som just flackare flanker?


mvh
Bengt / KBW
 
Detta händer i tidsdomän (på oscilloscopet)

Hej,
När man skapar en ssb signal så mixas en carrier med mikrofonsignalen (moduleringen).
Detta sker i en balanserad modulator.
En sådan modulator är egentligen en analog multiplikator.
Dvs i varje tidpunkt är signalen en produkt av de två signalerna - carrier och modulering.
Det som kommer ut från den balanserade mixern är egentligen båda sidbanden och en i regel ordentligt undertryckt carrier.
(Sedan tar man bort ett sidband och flyttar signalen till den frekvens där man skall arbeta).
/Jonas
SA0ABA
 
SSB i tidsdomän - är ju beroende av vad du modulerar med.
Man brukar testa linjäriteten på SSB utrustning med s.k “Two Tone Test”.
I det här dokumentet finns en klassisk bild av en sådan SSB signal.

Den bilden ser ju väldigt lik en AM bild? Jag noterar dock att bilden i PDF'en går i stort sett ner till noll. Är det en effekt av att bärvågen är undertryckt?

Minskad bandbredd är väl det samma som just flackare flanker?
Ja, det stämmer väl om det är flankerna som styr bandbredden. Men om det är frekvensen av "pulståget" (i dagligt tal CW-takten) som styr?
Jämför med pulsbreddsmodulering där ändrar den analoga kurvan genom att ändra pulserna (bredden) men inte ändra flankerna.

Vore jag utbildad i högre matte så finns det ju formler för allt det här. Men jag försöker få huvudet runt det här utan matte. :rolleyes:

73 SM0RVV
 
Det som kommer ut från den balanserade mixern är egentligen båda sidbanden och en i regel ordentligt undertryckt carrier.
(Sedan tar man bort ett sidband och flyttar signalen till den frekvens där man skall arbeta).
/Jonas
SA0ABA
Kan man se det på en bild med tiden som bas? Alltså att bärvågen och ena sidbandet är borta? Praktiskt talat, kan jag se på ett oscilloskop att det är usb eller lsb eller kan jag "bara" se att det är ssb?

Gaaah, jag känner att det förmodligen bara fattas någon enstaka liten pusselbit för att allt ska falla på plats i mitt huvud. Men jag vet ju inte vilken pusselbit... :)

73 SM0RVV
 
Att bärvågen är borta det ser du - ingen modulation = 0 utsignal. Men att
skilja ut DSB, USB eller LSB det är vet jag inte.
Men släktskapet med AM ser man direkt i oscilloskop.
Konstlast och mätningar på en rigg före och efter kristallfiltret kanske?

CW frågan får lösas av någon som är ordentligt påläst i signalteori.

mvh
Bengt / KBW
 
Utan matte formler:

Rent intuitivt känns det som man inte skulle kunna se skillnad på USB/LSB i tidsplanet eftersom man inte har grundtonen (bärvågen), eller avsaknaden av den, att relatera till (som man har i frekvensplanet), eller?

Angående CW så borde det väl vara så att ju högre sändningshastighet desto fler högfrekventa komponenter, dvs att frekvensspektrat blir bredare. Men det kanske inte var det som var frågan?

// Åke
 
Det går inte att se skillnad på enveloppen eller signalen i tidsdomänen för USB eller LSB.

Om oscilloskopet kunde avgöra fasläge så skulle man se att LSB går långsammare (= lägre frekvens) än referensfasen, och USB snabbare. DSB (två symmetriska sidband utan bärvåg) går direkt att identifiera, eftersom det ger en tvåtonsenvelopp med entonsmodulering.

DSB i tidsplanet ger samma envelopp som AM med ett sidband och undertryckt bärvåg
(H3E), men med dubbla moduleringsfrekvensen.

DSB med bärvåg och entonsmodulering (A3E) ger den välkända AM-enveloppen, där man multiplicerar en konstant bärvåg med moduleringssignalen + en konstant.

Till/från telegrafimodulering eller A1 är ett specialfall av AM med en kantvåg som
modulerande signal.

Bandbredden på en sådan signal är direkt proportionell mot nycklinghastigheten multiplicerad med en konstant som bestäms av vilken flankbranthet som teckendelarna har. Om flankbrantheten är stor så kommer ett ökat antal övertoner av nycklingsvågformen att krävas för att kunna återge formen av teckendelen.

Man har internationellt bestämt (ITU-R Rekommendation SM.328), att hörselmottagen
A1 telegrafi under stabila förhållanden kräver en bandbredd på 3 ggr nycklingshastigheten i Baud, och vid fading 5 ggr nycklingstakten. Detta motsvarar en stig/falltid på i första fallet c:a 10 % av teckendelslängden, och i det andra c:a 5 %.

För att kunna urskilja teckendelarnas början och slut vid fading krävs det att de är mer distinkta, vilket medför kortare stig/falltid.
Mer avancerade telegrafisändare hade möjligheter att ställa in stig- och falltider ("Weichtastung/Harttastung") beroende på dels nycklingstakt och dels typ av kanal.

73/

Karl-Arne
SM0AOM
 
Last edited:
Ah! äntligen ligger pusslet. :)
Iallafall så mycket att jag är nöjd. Jag vet att det sannorlikt finns magnituder av mer info runt det här, men för mig räcker det just nu.

Tack K-A och alla andra som bidragit.

73 SM0RVV
 
Back
Top