Fukttätning

I väntan på lite torrare väder och att snön ska försvinna har jag tid att fundera på hur jag ska göra mina tätningar och det är väl så att det finns inte ett enda sätt som kommer att fungera och alla har väl sina egna metoder.

I detta exempel så ska jag täta en kontakt till en rotor. Som ni kan se på bilderna så är mellanrummet mellan den del av kontakten som sitter på rotorn och muttern på kontakten som sitter på kabeln väldigt litet. Svårt att förklara men titta på bilderna så tror jag ni hänger med.

Bild 1. Här är själva kontakten på rotorn:
Screenshot 2024-02-13 122814.png

Bild 2. Och här ser ni jag stuckit in proppen men utan att skruva fast ringen som håller fast proppen.
Screenshot 2024-02-13 122842.png

Bild 3. Till sist en bild på hur det ser ut när jag dragit åt ringen. Det lilla utrymmet där det är viktigt att täta är väldigt smalt.Screenshot 2024-02-13 122920.png

Det är nog ingen ovanlig utmaning att det ser ut så här. Grejen är den att det påminner lite om hur det ser ut där N-Type koaxialkontakten skall ansluta till min antenn. Där är avståndet lite större man jag hade gärna haft ännu större avstånd.

De här Silicone Seal tätningarna är nya för mig men eftersom jag har några stycken av dessa så känner jag att jag vill prova dessa. Men för det lilla mellanrummet så gissar jag att det är för litet för att få en bra tätning. Möjligen skulle vanlig vulktejp vara tillräckligt tunn för att tränga ner i mellanrummet och skapa en tätning men jag är inte helt övertygad.

Just nu tänker jag att jag har tre val

1) Om jag låter bli att skruva på ringen så som på bild 2 får jag en längre yta att täta mot. Då får jag bara se till att det inte uppstår någon kraft som drar ur proppen.

2) Jag skulle först kunna fylla mellanrummet som syns på bild 3 med vaselin och sen applicera Silicone Seal.

3) Jag skulle kunna låta bli att skruva på ringen och täta med vulktejp närmast rotorn och sen dra på Silicone Seal.

Just nu tror jag mest på metod 3.

Att skriva ner sina tankar i ett inlägg på ett forum är inte så dumt för då får man klarhet i vad man tänker. Det skulle också vara intressant att höra hur ni tänker i detta fall och hur ni hade gjort.
 
Stiftproppen har en krage, som bär emot kanten på den gängade kragen som omger kontaktstiften. Jag skulle kanske fundera över att täta mellan proppens krage och chassidonets krage, med en tunn O-ring. Att täta mellan låsringen och chassidonet tror jag inte ger tillräckligt bra effekt. Proppen måste ju inte in den sista 0,25 mm (eller nåt) för att stiften ska göra kontakt, så en tunn tätningsring skulle inte störa funktionen. Om det är tänkt att vara en närmast permanent kontaktering, skulle det kanske t.o.m vara idé att lägga en tunn hinna av nåt silikontätningsmedel på proppen, närmast kragen, innan kontakten dras ihop. Jag tror att man ska använda låsringen; ett oavsiktligt ryck i kabeln kan annars ställa till det.
 
Den här sortens kontaktdon är inte anpassade för att sitta helt ute i regn och rusk. Begynnande korrosion (bubblor i den blanka ytbehandlingen) syns tydligt.

Silikonbaserade medel är ofta knepigt att få riktigt bra, och är sällan att rekommendera.

Det som troligtvis skulle fungera minst dåligt är något icke-härdande vax- eller petroleumbaserat medel av den typ som används för att rostskydda fordon, se till att hela kontakten är täckt av medlet utvändigt, inklusive gängorna, och anordna nån sorts skydd (gammal hink?) så att det inte kan regna på kontaktdonet.
 
... Intygar tidigare inlägg och kompletterar med litet mer "Klugscheißen". Som boende på västkusten där det understundom regnar saltvatten och uppåt är fukttätning en historia i sig. Själva honkontaktkroppen på bilderna antar jag är nickelpläterad mässing som är en ganska svårkorroderat. Kontaktkroppen minus skruvhylsan går bra att säkra med vulk- + eltape men den sista biten blir svår eftersom en del av chassiekontaktens "hals" inte går att komma åt. Materialet på chassiehanen verkar vara någon variant av zinkgjutgods med nickelplätering. När sådana kombinationer porar korroderar hela sk-en snabbt på några år. Jag har själv en Yaesu-rotor med delvis samma konstruktion och som farit illa under år hos den tidigare ägaren.

I fall som dessa brukar jag använda en tunnflytande bitumenbaserad rostskyddsspray som innan kontakten ansluts appliceras "generöst" på kontaktelementen och som får kapillera in i kontakthusens bägge delar. (Gärna även en bit in i kablaget.) Efter att kontakten skruvats på appliceras en trögflytande dito på all exponerad metall - lika "generöst". Jag brukar använda sådana kemikalier som inte stelnar helt eftersom man alltid då med litet våld kan skruva isär arrangemanget om behov uppstår. Jag brukar även spraya alla bultförband typ "slangklämmor" enligt samma princip. När jag renoverade min Yaesu-rotor lossade jag alla exponerade bultar, kletade rostskyddsmassa på gängorna och återmonterade bultarna. Min rotor hade även ett tilltäppt skvallerhål i botten som fick borras upp för att säkra dränering från fuktinträngning.

Sista gången jag besökte en biltillbehörsaffär och gjorde mina inköp av diverse sprayflaskor fick jag en medlidsam blick i kassan.

Ja det blir kladdigt, rinner och droppar utav bara %¤#" Men - det sitter därefter i åratal utan problem!
 
Last edited:
Elfett på kontaktstiften och vulktejp utanpå hela rasket, dra åt vulktejpen ordentligt så smiter den så fint ner i det smala mellanrummet! Så har jag gjort på min rotor uppe på berget, utsatt för salta vindar från havet. Var tvungen att plocka ner rotorn efter ett par år, fick skära upp vulktejpen, ingen fukt alls inne i kontakten. Och hade det blivit lite fukt skyddar elfettet ändå.
 
När jag renoverade min Yaesu-rotor lossade jag alla exponerade bultar, kletade rostskyddsmassa på gängorna och återmonterade bultarna.

Detta (föredömliga!) tillvägagångssätt är mycket effektivt för att möjliggöra/underlätta framtida isärtagning. Eller om vi vänder på det hela: att dra torra stålskruv i gängade hål i lättmetall, och dessutom låta det sitta monterat utomhus, kommer att leda till problem, det är bara en tidsfråga. Våtmontering, med "Tectyl"-liknande preparat, är så gott som alltid att föredra...

:)
 
I inlandet verkar det som står i instruktionsboken fungera:
G1000_gummituta.jpg
Jag köpte min begagnad 2017 efter att den varit i luften gissningsvis 20 år. Jag satte upp den med nytt fett i lagren 1½ år senare och den fungerar fortfarande. Tips när lagerbanan öppnas är att göra det i en grund kartong t ex ett ölflak. Det blir lättare att hitta kulorna som ramlar ur då.
Fast TUT bor ju inte i inlandet...
/Jan
 
I väntan på lite torrare väder och att snön ska försvinna har jag tid att fundera på hur jag ska göra mina tätningar och det är väl så att det finns inte ett enda sätt som kommer att fungera och alla har väl sina egna metoder.

I detta exempel så ska jag täta en kontakt till en rotor. Som ni kan se på bilderna så är mellanrummet mellan den del av kontakten som sitter på rotorn och muttern på kontakten som sitter på kabeln väldigt litet. Svårt att förklara men titta på bilderna så tror jag ni hänger med.

Bild 1. Här är själva kontakten på rotorn:
View attachment 11649

Bild 2. Och här ser ni jag stuckit in proppen men utan att skruva fast ringen som håller fast proppen.
View attachment 11650

Bild 3. Till sist en bild på hur det ser ut när jag dragit åt ringen. Det lilla utrymmet där det är viktigt att täta är väldigt smalt.View attachment 11651

Det är nog ingen ovanlig utmaning att det ser ut så här. Grejen är den att det påminner lite om hur det ser ut där N-Type koaxialkontakten skall ansluta till min antenn. Där är avståndet lite större man jag hade gärna haft ännu större avstånd.

De här Silicone Seal tätningarna är nya för mig men eftersom jag har några stycken av dessa så känner jag att jag vill prova dessa. Men för det lilla mellanrummet så gissar jag att det är för litet för att få en bra tätning. Möjligen skulle vanlig vulktejp vara tillräckligt tunn för att tränga ner i mellanrummet och skapa en tätning men jag är inte helt övertygad.

Just nu tänker jag att jag har tre val

1) Om jag låter bli att skruva på ringen så som på bild 2 får jag en längre yta att täta mot. Då får jag bara se till att det inte uppstår någon kraft som drar ur proppen.

2) Jag skulle först kunna fylla mellanrummet som syns på bild 3 med vaselin och sen applicera Silicone Seal.

3) Jag skulle kunna låta bli att skruva på ringen och täta med vulktejp närmast rotorn och sen dra på Silicone Seal.

Just nu tror jag mest på metod 3.

Att skriva ner sina tankar i ett inlägg på ett forum är inte så dumt för då får man klarhet i vad man tänker. Det skulle också vara intressant att höra hur ni tänker i detta fall och hur ni hade gjort.
Jag skulle smörja ordentligt med vattenfritt klöver vaselin inne i kontakten sen spraya vax utanpå .
Har du inte vaselin kommer oxidation och rost garanterat
 
Jag har ingen erfarenhet av Vaselin (som kontaktfett;)) men det jag menade i tidigare inlägg var professionellt kontaktfett typ CG60.
 

Attachments

  • Kontaktfett.jpg
    Kontaktfett.jpg
    69,5 KB · Views: 3
Vaselin (som kontaktfett...) är nog inte en dum idé. Det är nästan inert och allmänt rätt harmlöst, men en bra fuktspärr. Vid temperaturer över ca 40°C kan det börja mjukna och det kanske är en nackdel. Det är dock inte en dyrbar produkt, så kanske värt att testa.
 
Oftast är det mesta (vax, fett, vaselin) att föredra framför ingenting. Finns det fett/motsvarande i spalter, skarvar och mellanrum så kommer syre, fukt och väta inte åt att angripa och korrodera metallerna i fråga.

:)
 
Jag citerar Ingenjörshandboken del 3a, 1950:
"Oxidernas tillväxthastighet kunna avsevärt minskas genom att kontaktytorna ges ett tunt överdrag av olja eller fett (epilamen), som icke nämnvärt ökar resistansen men fördröjer syretillträdet till metallytan."

Om det finns vettigt kontakttryck blir nog svaret "ganska lite" påverkan.
 
Back
Top