Gammal rörradiomottagare, Dux Typ V 420

[SA0CLI]

När jag var ung och bodde hemma rattade jag bl a in Radio Luxemburg med denna på kvällarna när det blivit mörkt. Den tar in band från omkring 25 till 2000 meter, motsvarande ungefär 150 kHz till 12 MHz. Idag tog jag med den hem från mammas vind, och jag tror vi har lyckats ta emot både kinesiska (klart övervägande), indiska och tyska sändningar på kortvågen (25-35 meter).

Det finns ingång för extern AM-antenn (och FM-antenn istället för den interna, om så önskas, grammofon och bandspelare), och det finns då både antenn och jord. Skall jag koppla in någon slags dipol-variant, eller bara en lång tråd till själva antenn-ingången?

Den brummar en del och jag antar att jag borde försöka felsöka den, eller åtminstone gå igenom den invändigt, men jag har väldigt lite erfarenhet av att felsöka eller arbeta med rörapparater. Jag tror vid snabb koll att den har sex aktiva rör, och ett som är det "magiska ögat". En snabb goggling på Dux typ v 240 gav inget omedelbart napp, men jag får söka vidare.

Än så länge är det min enda mottagare som tar emot frekvenser under FM-rundradions, och jag hade väl hoppats kunna få in några amatörradiofrekvenser på den men börjar inse att den nog inte är tillräckligt noggrann vad gäller inställningen.

 

[SM7CZR]

Hej!
Den radion är ingen höjdare när det gäller känslighet och inställningsnoggrannhet.
Men det beror på vad du vill göra med den. Kan du höra några mellanvågsstationer där du bor?
Tyvärr har många rundradiostationer på kortvåg försvunnit de senaste åren.
My grandpa's old radio - YouTube

 

[SM5JAB]

Antennval beror lite på hur du bor och eventuella störkällor där. En tråd på 5-10 meter brukar vara lagom men har du störningar som en sådan kan plocka upp så gör hellre en dipol, placerad längre bort från störningarna, med ferriter längs koaxen för att inte få med skräpet.

Brum kommer typiskt från torkade filterkondensatorer i anodspänningen, kolla dem först. Sedan kan det vara bra att kolla upp kondensatorer i lf-steget också, de kan styra motkoppling och bandbredd på ljudet osv och om de avviker för mycket från det påskrivna värdet kan det märkas i ljudet.

Har du oscilloskop kan du via spänningsdelare mäta upp brumspänningar för att se om de är något att bry sig om. Det är lärorikt att serva en sådan radio och apparaten innehåller mycket radioteknik som gäller än i dag.

 

[SM4UKE]

Prova att titta efter någon liknande modell från Philips, DUX eller Concerton. De flesta modeller (inte bara dessa fabrikat) verkar vara stöpta ur mer eller mindre samma form med ECC85, ECH81, EF89, EABC80, EL84 och EM84. Eller några varianter på dessa. Ny filterelektrolyt löser förmodligen brumproblemet, är det inte orsaken så behövs säkert en ny som förebyggade åtgärd. Klassikern "that capacitor" är en annan konding som bör bytas slentrianmässigt, inte minst för att det sannolikt är kass, eller blir det vilket ögonblick som helst om den mot förmodan funkar. Den sitter mellan LF-förförstärkarens ("C" i EABC80) anod och slutrörets (EL84 kanske?) styrgaller.

När (inte om!) denna konding ger upp så läcker den DC som gör att slutrörets styrgaller får positiv spänning och då börjar det dra massor med anodström. Kan ge brum och förstöra slutröret. Problemet finns framförallt i apparater med vaxkondingar. Philips svarta "tjärklumpar" är ökända.

Själv har man lyssnat många kvällar/nätter på "The great 208" och även byggt en beatoscillator till en gammal 40-tals Philips för att lyssna på amatörradio. Det var dock en befrielse när den första riktiga mottagaren i form av en Drake R4B köptes.

 

[igge]

Philips, DUX och Concerton är samma schema, samma burk men med olika märken och i TV-apparaterna tillverkade på NEFA byttes bara en kodning i ljuddelen. Fina apparater på den tiden.