Gardinantenn

Om den är symmetriskt uppbyggd med 2 dipoler stackade horisontellt och 2 vertikalt, blir också strålningsdiagrammet ungefär rotationssymmetriskt, med en reduktion av öppningsvinkeln i horisontalled med "arrayfaktorn", ungefär hälften och i vertikalled med "elementfaktorn", också cirka hälften.

Däremot, om den består av 4 horisontella dipoler stackade ovanför varandra, kommer horisontaldiagrammet vara i stort oförändrat med en öppningsvinkel på c:a 100 grader, medan vertikaldiagrammet blir hoptryckt med en öppningsvinkel av runt 25 grader.

Om en dipol med reflektor har öppningsvinklar på c:a 90 grader i både E och H-planen så får antennen en direktivitetsvinst över en isotrop
av lite drygt 5 dB, medan om den består av en 2 x 2 stackning eller 1 x 4 får den en vinst av inte fullt 12 dB.

1669565564675.png

Det här har med definitionen av direktivitetsvinst att göra, och är en första approximation där sidolober ignorerats.
 
Problemet, eller utmaningen, med många dipoler bredvid varandra är att de ser varandra. Strålning från en kommer in i övriga. 2 x 2 är inga problem, de påverkar varandra lika mycket så alla får samma effekt, om än kanske en del SWR i gemensamma matningsledningen. Med fler kommer kantdipolerna få färre grannar än mittendipolerna. Strålning från andra dipoler kommer in och påminner om reflektionsdämpning, return loss, och ger SWR i de enskilda matningsledningarna med olika belopp och fas.
Sen påverkar fördelningen av effekt i matrisen strålningsdiagrammet och sidoloberna. Ta en titt i tråden https://ham.se/threads/effektdelare-med-olika-foerdelning.25781/. Jag gjorde en endimensionell stack av yagiantenner med olika effektfördelning, och på slutet av tråden har Stig SM4GGC räknat på strålningsdiagram för tvådimensionell stackning. Fördelen med yagiantenner är att de inte ser varandra så bra. Ett alternativ är att ha reflektorelement mellan dipolerna som ökar isolationen mellan dem.

Hälsningar
/Jan
 
Fråga 1. Varför använde rundradiosändaren i Hörby (kortvåg) 4 x 4 dipol arrangemang och inte 2 x 2 dipol arrangemang ?
Hade dessa antenner någon reflektor ?
Fråga 2. En populär antenntyp för TV-mottagare, består av 4 dipoler över varandra med en reflektor. Varför är dipolerna inte arrangerade 2 x 2 ?
 
Fråga 2. En populär antenntyp för TV-mottagare, består av 4 dipoler över varandra med en reflektor. Varför är dipolerna inte arrangerade 2 x 2 ?
Genom att arrangera antennelementen i höjdled trycker man ihop antennloben i vertikalled, så att den blir mera tallriksformad. Om man i stället hade arragerat elementen sida vid sida hade man smalnat av strålningsdiagrammet i horisontalled. Här har man ökat antennvinsten samtidigt som man behåller en stor öppningsvinkel i "sidled", och då blir det inte så kritiskt om man skulle råka rikta antennen lite vid sidan om sändaren.

73,
Jonas SM5PHU
 
Fråga 1. Varför använde rundradiosändaren i Hörby (kortvåg) 4 x 4 dipol arrangemang och inte 2 x 2 dipol arrangemang ?
Hade dessa antenner någon reflektor ?
Televerket, med RrC Valdemar Persson samt Bertil Olstrup i spetsen, ville ha en så stor antennvinst som möjligt på den markareal som fanns tillgänglig i Hörby. Då valdes en gardinantenn från TCI, modell 611, med bestyckningen HRRS 4/4/1, alltså 4 i bredd och 4 i höjd med en omkopplingsbar reflektor bakom, vilken ger dryga 20 dBi antennvinst, eller inte fullt 60 MW EIRP när sändarna gick för fullt,

1995 var jag talare på RTCM general assembly meeting i San Diego, och efteråt blev jag och XYL inviterade till middag hos TCI:s dåvarande VD John Ballard. Ett par-tre ur företagets tekniska stab och försäljare var också där, och jag underhölls med lite skvaller om upphandlingen, där man uttalade sig om den goda kompetensen hos Rr i Haninge.
TCI hade vunnit upphandlingen genom att kunna lova en längre livslängd än konkurrenterna, Thales och Telefunken.

Trist nog så demolerades antennerna kort efter nedläggningen 2010, så den utlovade livslängden på minst 25 år blev bara runt hälften... :-(
 
Last edited:
HRRS 4/4/1, alltså 4 i bredd och 4 i höjd med en omkopplingsbar reflektor bakom,

Trist nog så demolerades antennerna kort efter nedläggningen 2010, så den utlovade livslängden på minst 25 år blev bara runt hälften.
Vad är en omkopplingsbar reflektor ?
Sattes inte antennerna upp omkring år 1950 ?
 
Genom att koppla om reflektorn kunde strålningsriktningen vändas 180 grader.
Antennsystemen från AEG-Telefunken och TCI levererades i omgångar från mitten av 80-talet och var helt färdiga 1994.

De ursprungliga dipol, romb- och gardinantennerna från 1951 byttes ut i omgångar när sändarparken förnyades, med början 1973 i och med att Thomson-CSF 500 kW sändarna levererades.

1669730930098.png

1669737961138.png
 
Last edited:
Hur kopplar man om reflektorn. Flyttar man den fysiskt eller är reflektorn elektriskt kopplad till dipolerna, som på en ZL-antenn.
Tre feederledningar från sändarsalen ! Vad användes SSB sändaren till, och hur stor var dess effekt ?
Genom att via stora reläer låta matningen byta plats mellan reflektorer och matade element. Olika tillverkare gjorde detta på olika sätt; det som TCI använde och som fanns förevisat i en skalmodell i deras utställning var att ha matarledningar till både reflektorer och matade element.

1669798211983.png
Två av sändarna i Hörby var 100 kW Marconi som levererades 1951,

1669800222189.png
och den tredje var också en Marconi men en SWB11X 8 kW ISB-sändare som var avsedd för transatlantisk telegram och telefontrafik. Den matade primärt rombantenner.

1669798726544.png

1669800335374.png

I mer modern tid (sent 50-tal) ersattes den med en Telefunken 30 kW ISB-sändare. Denna användes för första inkarnationen av HF-flygradio 1967 från Enköping Radio/SAZ. När den blivit utsliten i mitten av 70-talet flyttades sändarstationen till Karlsborg.

1669799644762.png
 
Genom att via stora reläer låta matningen byta plats mellan reflektorer och matade element.

View attachment 8974
Två av sändarna i Hörby var 100 kW Marconi som levererades 1951,

View attachment 8977
och den tredje var också en Marconi men en SWB11X 8 kW ISB-sändare som var avsedd för transatlantisk telegram och telefontrafik. Den matade primärt rombantenner.

View attachment 8975

View attachment 8978


View attachment 8976
*1. Vid omkoppling för att förändra sändningsrikting, hade både reflektorer och matande element samma längd ? Vid en 2-element yagi eller ZL-antenn har ju elementen olika längd. Var reflektorerna kopplade till någon resonanskrets ?
*2. Hur bredbandiga var antennerna ? Gick hela 49-metersbandet in på en antenn ?
*3. Att Marconisändarna var på 100kW gällde väl för 49-metersbandet ? På 11-metersbandet fick man väl inte ut mer än 50 kW ?
*4. Vilket band användes för sändningar till sydamerika ?
 
Genom att arrangera antennelementen i höjdled trycker man ihop antennloben i vertikalled, så att den blir mera tallriksformad. Om man i stället hade arragerat elementen sida vid sida hade man smalnat av strålningsdiagrammet i horisontalled. Här har man ökat antennvinsten samtidigt som man behåller en stor öppningsvinkel i "sidled", och då blir det inte så kritiskt om man skulle råka rikta antennen lite vid sidan om sändaren.

73,
Jonas SM5PHU
Antennerna är bredbandiga genom dipolerna är utformade som kryss.
Finns här någon som har undersökt vilket omsättningsförhållande som balunen har i en sådan TV-antenn ?
Men fasningen mellan dipolerna varierar väl kraftigt med våglängden. 19 cm mellan dipolerna 1 och 2 samt mellan dipolerna 3 och 4, samt omkastad fas. Antennens våglängdsområde är 38-64 cm. Hur påverkar detta antennens egenskaper ?
Nu är det säkert många som undrar om det på samma sätt går att göra en antenn som täcker 10, 12, 15 och 17 metersbanden. En sådan antenn blir hög. Men om vi nöjer oss med 2 dipoler.
 
Last edited:
*1. Vid omkoppling för att förändra sändningsrikting, hade både reflektorer och matande element samma längd ? Vid en 2-element yagi eller ZL-antenn har ju elementen olika längd. Var reflektorerna kopplade till någon resonanskrets ?
*2. Hur bredbandiga var antennerna ? Gick hela 49-metersbandet in på en antenn ?
*3. Att Marconisändarna var på 100kW gällde väl för 49-metersbandet ? På 11-metersbandet fick man väl inte ut mer än 50 kW ?
*4. Vilket band användes för sändningar till sydamerika ?
Man anpassade fasläget i reflektorerna genom anpassningsnät, och TCI angav att de täckte upp till 4 närliggande rundradioband.

De ursprungliga antennerna klarade inte så stora frekvensområden, man brukade bygga för 10-15 % bandbredd, men det finns "knep" för att få större frekvensområden genom att kompensera i fasningsnätet. Ulf Saldell, chefskonstruktör hos Allgon, berörde frågan på en kurs i antennteknik hos STF i början av 80-talet.

Det tillhörde "spelreglerna" att effekten minskade med ökande frekvens, i synnerhet när slutrören utgjordes av trioder.

1669821180704.png

1669819597533.png
11705 kHz var tydligen den frekvens som var vanligast till Sydamerika i slutet av 60-talet.
 
Back
Top