"Hängmattan", Austin-Fourie med flera bredbandsantenner.

O

oh1lsq

New Member
Hej till forumet,

Undertecknad har med stort intresse läst gamla antenntrådar här på forumet där bredbandsantenner som T2FD, "Hängmattan", Austin-Fourie etc. dryftas.

Det har varit svårt att hitta mera litteratur i ämnet förutom då T2FD och dess varianter, men på sistone har jag haft lite tur vartefter jag har upptäckt de rätta sökorden. Vill här för den intresserade dela med mig av mina fynd som jag nog inte hittat utan att först snappa upp rätt terminologi på detta forum:

ANALYSIS AND DESIGN OF SIMPLE ANTENNA GEOMETRIES FOR BROADBAND HIGH FREQUENCY COMMUNICATIONS
Andries Petrus Cronje Fourie, Johannesburg 1991:




En slags artikel om den sk. Guertier & Collyer -antennen (som tydligen skall tillskrivas Gnabs redan på sent 1960-tal), samt dess tretrådsvariant av Harris. Det som mången här tydligen kallar "Hängmattan".

Botswana - Australian Broadband Travelling Wave Dipole

Appendix to paper on use of HF transceivers for news gathering in Botswana showing Australian broadband dipole modifications and performance
www.paws.dircon.co.uk


Det skulle ta till sommaren 2023 innan jag (50+) såg en "Hängmatta" första gången och fick upp ögonen för antenntypen, det var någonstans på en vacker svensk ö i Östersjön. De är tydligen inte precis vanliga här hemma i Finland. Nåväl, jag beundrade skapelsen länge och väl, men lyckades senare aldrig riktigt hitta nånting på nätet som kunde förklara närmare exakt vad jag hade sett. Jag hade ju nog mina kvalificerade aningar vad det rörde sig om, men exakt vad de dinglande plåtlådorna under antennen mm. innehöll och andra specifikationer förblev ett mysterium ända tills jag nu i våras såg ordet "Hängmattan" här på forumet... Jag förstod då genast vad det skulle handla om.

Bredbandsantenn 264 (den hängmattan jag såg) har ju fyra antennlinor, vet någon när och hur den varianten kom till? Då jag läser artiklar om LOPRA och Siknäsfortet ser jag att tretrådsvarianten har varit i bruk i Sverige åtminstone tidigare.


Hoppas någon har nytta och glädje av "fynden". Har någon mera information att bidra med i ämnet är jag tacksam.


Paul-Henrik, OH1LSQ
 
"Hängmattan" eller Bredbandsantenn 264 är en 50-talskonstruktion som ursprungligen kommer från Telefunken. Den anskaffades först i en 10 kW-variant för LOPRA-systemet.

Den anpassades till svenska förhållanden och förbättrades av Erland Cassel SM5FS hos Allgon i början av 60-talet och tillverkades i ganska stora antal av en liten "källarfirma" i Stockholm. Antenntypen kom sedan att ytterligare förbättras av SM5BSZ och tillverkas fortfarande av Radiobolaget i Hörby.

Trots förbättningarna är prestanda som sändarantenn rätt dåliga på frekvenser under c:a 5 MHz.

"Austin-Fourie antennen" är ett sätt att komma runt problemen hos antenner med
koncentrerade kretselement som belastningar, t.ex. "hängmattan" och T2FD.
Den bygger på principen att flera distribuerade laster sänker verkningsgraden mindre än en ett fåtal koncentrerade. Fourie använde dels klassiska metoder som t.ex. Schelkunoffs "mode-teori" samt dels tidiga varianter av NEC för att optimera antennen. Detta fungerade ganska bra.

Hörde själv professor Austin presentera konstruktionen på det brittiska ingenjörssamfundet IEE:s HF-konferens 1988.
 
Efter att för flera år sedan provat "Austin-Fourie antennen" tycker jag att ni som funderar på att använda dessa bredbandiga antenner gör ett försök med "Austin-Fourie antennen".
En möjlighet som sällan talas om är att variera strålningsdiagrammet genom olika vinklar mellan antennbenen. Om man kan få rimlig höjd på antennen går det att hitta flera djupa minima som lämpligen används för att dämpa störningar från olika håll om man varierar vinklarna mellan antennbenen.

På samma sätt bör man ofta ändra fokus på de flesta antenner och i dagens störningsproblem fundera på hur jag får lägsta störnivå, mer än att bara titta på max S-meterutslag, totalt ger ofta en lägre störnivå bättre läsbarhet.
Se även till möjligheten att använde skilda antenner för sändning - mottagning, och då optimerade för var sitt område. Utnyttja även möjligheten att balansera ut störningar med ett välbalanserat antennsystem, "Austin-Fourie antennen" går att få väldigt välbalanserad och kan med fördel matas direkt med en "stege".

Rätt utnyttjad anser jag att "Austin-Fourie antennen" med sina fyra linor utgör en god grund för experiment och med olika fokus kan bli en bra antenn om platsen finns och att man själv har en idé om vad man vill sträva mot...
 
SM4HFI said:
Jag försökte googla beskrivning men hamnade tillbaks här, https://ham.se/threads/balun-foer-multibanddipol.16421/page-2 där AOM lagt ut skiss och prestandamätningar.
/Jan
Click to expand...
En variant på den antennen presenteras rätt utförligt av Fourie på sidorna 65-77 i verket jag hänvisade till i min första link. Där kallas den dock "Staggered load antenna" (SLA) och är i ena fallet ritad som parallella antenntrådar separerade 1.8 m med spridare precis som i Guertler and Collyer Antennen. I andra fallet är den ritad med från varandra vinklade antennhalvor precis som i tråden du linkade till.

Avsikten med spridarkonstruktionen var tydligen att bevisa att SLA-antennen kan prestera bättre än Guertler and Collyer Antennen givet samma yttre mått och mekanisk uppbyggnadsprincip.


Paul-Henrik, OH1LSQ
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top