HAREC Övningsprov - Matarkabel?

Kea.Sörman

Kea.Sörman

Member
Jag har nu fastnat på den här frågan!

Om du konstaterar att signalen är 3 dB lägre vid antennen än vid sändarens utgång så inser du trots att impedansen är god så har effekten försvunnit i matarkabeln. Men vad händer med den effekten?

Den skapar distorsion i den utsända signalen
Den skapar värme i kabeln
Den ökar SWR
Den kommer tillbaka till sändaren, skapar värme där som kan skada sändaren

Effekt som försvinner borde väl omvandlas till värme? SWR blir ju 5,6:1. Så jag tycker att de tre sista svaren är rimliga. Men, det ska ju finnas bara ett (1) rätt svar.

P.S. Borde det inte finnas en flik/rubrik här på Forumet bara för frågor om HAREC Övningsprov? ;)
 
Jag tycker personligen det saknas information om anpassningsläget och en del annat. Att signalnivån är lägre vid "leveranspunkten" än vid inmatningspunkten är väl beroenda av annat än SWR, det måste ju finnas förluster i en icke-ideal kabel, exvis.
 
Jag undrar i mitt stilla sinne hur man kan formulera en fråga innehållande ett påstående att
"impedansen är god".

Varken förr eller senare har jag råkat på "onda" eller "illasmakande" impedanser i min praktik.
Dock kan man anta att författaren avsett med formuleringen att det råder impedansanpassning,
d.v.s. SWR är nära 1:1.
Då är den enda återstående mekanismen för att effekten minskat i bortre änden av kabellängden att
den radiofrekventa energin omvandlats till värme via I^2*R-förluster, förluster i isolermaterialet eller en kombination.

För att ta alternativen i tur och ordning:

1/ En effektminskning skapar inte distorsion i sig, men reflekterad effekt från en missanpassad last påverkar arbetspunkten hos en linjär förstärkare så att utsignalen kan bli distorderad
2/ Det rätta svaret, se ovan
3/ I själva mekanismen bakom effektförlust i en matarledning ligger att förlusten leder till att det observerade SWR minskar, sett från mataränden. När kabelförlusten vid anpassning är 3 dB så kan SWR aldrig överstiga 3:1, även när kabeln är avslutad i en kortslutning eller avbrott.
4/ En "slamkrypare", vilken bygger på en missuppfattning. När det uppstår reflekterad effekt, eller SWR avviker från 1:1, så kan antingen denna reflekterade effekt absorberas i sändarens utgångssteg, eller återreflekteras från ett anpassningsnät. I det senare fallet, vilket är det ojämförligt vanligaste, går ingen effekt förlorad som värme i effektsteget.

Tyskarna, som väntat har ganska bra ordning, har denna fråga i sin frågekatalog vilken åtminstone jag ser som mer relevant:

1736525067053.png

Snälla PTS och SSA, låt utövande ingenjörer och tekniska skribenter korrekturläsa frågorna innan de används...
 
Last edited:
Jag tolkar det som att impedansanpassningen är god. Inga problem med SWR alltså. Men håller med om att det inte rätt att skriva så.

Det låter mer som talspråk. Men det råder ingen tvekan om att förlusterna blivit värme i matarledningen.
 
Att skriva frågor för kunskapskontroll är inte någon lek... Jag har i perioder haft ansvar för kunskapskontroller för viss järnvägspersonal (utbildningsmaterial och "frågebatterier"). Det första man måste göra, är att provköra frågorna i någon sorts "labbmiljö", dvs att man helt enkelt kör några försöksprov med redan godkända personer, utan att provet får någon utslagsverkan, såklart, och sedan går igenom alla kommentarer för att fånga upp vad de prövade anser om tydlighet i frågorna och på vilket sätt svaren ska levereras (det är inte alltid bäst med flervalsfrågor). Något som ofta kom upp, var den språkliga stringensen. I och med att svenskan inte tydligt anger subjekt/objekt i en mening, måste frågor alltid granskas noga med avseende på möjligheten på att förväxla "vad som orsakar vad", vilket lätt kan hända om författaren inte är mycket noga med kommatering och ordföljd. Dvs frågorna måste inte enbart vara vettiga rent tekniskt, de måste vara skrivna på ett entydigt sätt. Det som ofta gav kritik var också om förutsättningarna inte var tydligt (entydigt) angivna.
Exempel:
"Du passerar en dvärgsignal i "Stopp". Vad gäller när du når första växeln?"
Motfrågan kommer direkt: "Har jag passerat signalen med eller utan tillstånd?"
Och det är en j@vla skillnad....
 
Man undviker missförstånd i diskussionen om man citerar provfrågan korrekt.

För att kommentera Karl-Arnes inlägg - så har alla tekniska frågor granskats av minst 3 ytterst kompetenta personer som både är radioamatörer och yrkesverksamma i branschen. Med tanke på att det finns över 800 frågor i frågebanken är det förstås förmätet att påstå att det inte skulle finnas några provfrågor som är behäftade med problem. Under de två år som övningsproven varit tillgängliga, så har vi fått in ett antal kommentarer och frågor från kursledare och enskilda individer som i många fall lett till åtgärder. SSA har mandat att vidta enklare åtgärder av typen göra förtydliganden, rätta språkliga fel eller korrigera vilket svarsalternativ som är korrekt. Mer komplexa problem med frågorna leder till att vi placerar frågan i "karantän" (den används inte i proven tills vidare) och så tar vi upp förslag till korrigeringar i den årliga dialogen med PTS.
Har ni synpunkter på frågor så maila oss gärna på prov@ssa.se.

/jens

1736543223125.png
 
SM0UAN said:
Att skriva frågor för kunskapskontroll är inte någon lek... Jag har i perioder haft ansvar för kunskapskontroller för viss järnvägspersonal (utbildningsmaterial och "frågebatterier"). Det första man måste göra, är att provköra frågorna i någon sorts "labbmiljö", dvs att man helt enkelt kör några försöksprov med redan godkända personer, utan att provet får någon utslagsverkan, såklart, och sedan går igenom alla kommentarer för att fånga upp vad de prövade anser om tydlighet i frågorna och på vilket sätt svaren ska levereras (det är inte alltid bäst med flervalsfrågor). Något som ofta kom upp, var den språkliga stringensen. I och med att svenskan inte tydligt anger subjekt/objekt i en mening, måste frågor alltid granskas noga med avseende på möjligheten på att förväxla "vad som orsakar vad", vilket lätt kan hända om författaren inte är mycket noga med kommatering och ordföljd. Dvs frågorna måste inte enbart vara vettiga rent tekniskt, de måste vara skrivna på ett entydigt sätt. Det som ofta gav kritik var också om förutsättningarna inte var tydligt (entydigt) angivna.
Exempel:
"Du passerar en dvärgsignal i "Stopp". Vad gäller när du når första växeln?"
Motfrågan kommer direkt: "Har jag passerat signalen med eller utan tillstånd?"
Och det är en j@vla skillnad....
Click to expand...
Och sen har vi läsarens läsuppfattning på det. Om även en perfekt formulerad fråga faller på läsaren bristande språkförståelse så är vi tillbaka på ruta ett.
 
Från sändarens utgång och efter x antal meter antennkabel är effekten 3 dB lägre, trots god impedans(syftar då till lasten, antennens impedans eller en konstlast). Alltså dämpningen 3 dB över kabeln, och förlusteffekten blir till värme. - Jag har svårt att se fel i frågeformuleringen.

/Sven.
 
SM5JAB said:
Och sen har vi läsarens läsuppfattning på det. Om även en perfekt formulerad fråga faller på läsaren bristande språkförståelse så är vi tillbaka på ruta ett.
Click to expand...
Något man även bör beakta när läsförståelse sjunker, speciellt kring tekniska ämnen.

Att oxo förstå är att allt färre personer som finns i någon form av examination inom skolsystemet kan sätta kunskapsbetyg. En allt större del av lärarkåren sätter betyg på arbetsprestationen, alltså hur mycket personen kämpar, men alltså inte på hur mycket eleven kan. Denna förskjutning av läraruppdraget kommer av att från ca 1964 har skolan ett uppfostringsuppdrag för att skapa "bra" samhällsmedborgare. Det leder till att genom hela skolsystemet från födsel till gymnasiets slut är det politiska läraruppdraget att göra eleverna nöjda, alltså inte att göra eleverna kunniga.

Det är en av anledningarna till att många elever upplevs som "okunniga" när äldre personer granskar faktisk kunskap. Skall man be någon kontrollera frågorna utifrån "kunskapsexamination" får man kolla att personen är äldre än 45 - 50 år, personer under 45 har generellt en annan definition på vad "kunskap" är, och tycker att kämpa med ett prov är mer värt än att faktiskt svara rätt.

Så att vi "äldre" protesterar hur man värderar kunskap ibland beror på att vi har gått i en skola som hade ett kunskapsuppdrag, medan yngre (yngre än 45 år) personer har gått i ett skolsystem som har ett uppfostringsuppdrag.

Det leder till att i alla diskussioner likt denna kommer det att snabbt bli två grupper, en grupp kommer att säga att "det är väl inte så svårt - det är ju bara att lära sig hur det funkar..."
... och en grupp som säger "jag har läst jättemycket, borde det inte räcka..."

En avslutande kommentar från dagens gymnasieelever som tydligt belyser problemet är en vanligt förekommande fråga. "Räcker det att läsa texten, eller måste vi också förstå den... Eleverna ser det som att läsandet av texten är meriten, inte att förstå texten.

Observera att texten innehåller generaliseringar gällande en stor befolkningsutveckling på många miljoner individer, det fåtal individer som befolkar detta forum är alltså inte representativt. Eventuella likheter med dessa generaliseringar är alltså helt slumpmässiga, eller så får ni se eventuella likheter/skillnader som bevis för sanningen... :cool:
 
SM7MCD said:
Så att vi "äldre" protesterar hur man värderar kunskap ibland beror på att vi har gått i en skola som hade ett kunskapsuppdrag, medan yngre (yngre än 45 år) personer har gått i ett skolsystem som har ett uppfostringsuppdrag.
Click to expand...
En viktig funktion i skolsystemet är att "förvara" eleverna under dagtid så att föräldrarna kan vara produktiva på sina arbetsplatser...
 
Avsikten med frågan syns vara att testa om tentanden har förstått skillnaden mellan "absorptionsförluster" och "reflektionsförluster". Absorptionsförluster blir värme och är förlorade för alltid, medan reflektionsförluster endast innebär att effekten inte nått fram till lasten men inte gått förlorad som värme eller på något annat sätt.
Det cirkulerar åtskilliga missuppfattningar och desinformation i ämnet, så frågan är högst befogad.

Den som läst kapitel 7.6 i KonCEPT-boken uppmärksamt har fått en bra underbyggnad.

1736584525225.png
Dock andas texten till den näst nedersta bilden felöversättning från den tyska förlagan.
Den reflekterade effekten "stannar" inte i slutsteget, utan ändrar istället dess arbetspunkt så
att verkningsgraden minskar, vilket i sin tur leder till lägre uteffekt med högre värmeutveckling.

Saken sammanhänger intimt med den urgamla stridsfrågan om vilken utgångsimpedans ett elektronrör eller transistor som arbetar i klass-B eller klass-C, alltså med en strömvinkel mycket mindre än 360 grader, egentligen har.


SM7MCD said:
En avslutande kommentar från dagens gymnasieelever som tydligt belyser problemet är en vanligt förekommande fråga. "Räcker det att läsa texten, eller måste vi också förstå den... Eleverna ser det som att läsandet av texten är meriten, inte att förstå texten.
Click to expand...

Det här är i allt väsentligt en sammanfattning av "den nya skolan", och sedda i historiens perspektiv en av orsakerna bakom varför Sverige kommer att förlora sina tidigare tätpositioner inom många områden.

Man kan säga mycket om "den gamla skolan", men där tillmättes kunskaperna ett egenvärde. Att under tysklektorn dr. Roberts ledning ha bibringats "prepositionerna vilka styra både dativ och ackusativ" i marschtakt gav livsvariga insikter i umgänget med "kaserngårdarnas förlovade språk", men även till att kunna tillgodogöra sig innehållet i professorerna Meinke och Gundlachs Magnum Opus "Taschenbuch der Hochfrequenztechnik".

SM0FKI said:
En viktig funktion i skolsystemet är att "förvara" eleverna under dagtid så att föräldrarna kan vara produktiva på sina arbetsplatser...
Click to expand...

En besläktad uppgift har blivit att avlasta föräldrarna det besvär och ansträngningar som det innebär att uppfostra sin avkomma. Något som skolan har varken mandat eller resurser att göra.
 
SM0HXO - Sven said:
Från sändarens utgång och efter x antal meter antennkabel är effekten 3 dB lägre, trots god impedans(syftar då till lasten, antennens impedans eller en konstlast). Alltså dämpningen 3 dB över kabeln, och förlusteffekten blir till värme. - Jag har svårt att se fel i frågeformuleringen.

/Sven.
Click to expand...

Hej!

Sven, bra att du förstår den, jag förstod också vad frågan försökte fråga...
Men, jag förstår att det finns flera som inte förstår den!
Precis som Leif MCD skriver ovan så finns det vissa utmaningar.

Under perioden 1988-1995 jobbade jag på gymnasieskolans elutbildningar och några korta inhopp i samband ordinarie lärares sjukdom under 2013. Jag fick på första parkett se hur skolan och eleverna förändrats, inte till det bättre. En sak som förvånade mig var oförmågan att läsa och ta in en text för att omsätta den till kunskap. DOCK, det fanns undantag, en eftermiddag i veckan hade jag en klass från en högprofilerad utbildning, där disciplin och allmänt hyfs var avsevärt bättre, utan anmärkning. Deras läsförmåga var bättre, men kanske inte fullt så bra som det var på 80 och tidigt 90-tal. Nåväl, bortsett från gymnasieskolan så har jag sysselsatt mig med utbildning av vuxna inom tekniska områden, är det något jag lärt mig är det att det är banne-mig inte enkelt att författa en teknisk text eller formulera frågor och arbetsuppgifter som inte kan misstolkas.
 
Intressant att diskussionen verkar fortsätta kring den eventuella otydligheten i en felciterad formulering av frågan, i tangentens riktning, s.a.s.
 
SM6OID said:
är det något jag lärt mig är det att det är banne-mig inte enkelt att författa en teknisk text eller formulera frågor och arbetsuppgifter som inte kan misstolkas.
Click to expand...
Som medförfattare till ett omfångsrikt och djupgående utbildningsmaterial om "analog radioteknik" (tala om anakronism...) håller jag helt och hållet med om detta. Det finns många inbyggda motsättningar mellan omfång, tillgänglig tid att hålla utbildningen, nivån på materialet och förväntningarna på ev. förkunskaper hos deltagarna.

Det är en hopplös uppgift att göra alla helt tillfredsställda i alla avseenden.
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top